372 Granskningsexemplar — Grefwe Granskningsexemplar (justitieexemplar). Benämning på det exemplar av varje tryckt skrift, som en svensk boktryckare enligt Tryckfrihetsförordningen § 4, moment 2 är skyldig att överlämna till chefen för Justitiedepartementet i samband med skriftens utlämnande till allmänheten. Skrifter tryckta i landsorten överlämnas till Justitiedepartementets på respektive platser förordnade ombud. Granskningsexemplaren — dock med undantag för den juridiska och statsvetenskapliga litteraturen — överlämnas sedan 1921 till Göteborgs stadsbibliotek. E. Marklund: »Svensktrycket« (Göteborgs stadsbibliotek 1891—1941, Minnesskrift, 1941). B. A. Grape, An ders (född 1880), svensk biblioteksman. Fil. doktor 1911. G. började 1905 sin bana som e.o. amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek, blev 1911 förste bibliotekarie och var 1928—46 överbibliotekarie. G:s tid som chef för landets största bibliotek kännetecknas framför allt av den omfattande till- och ombyggnad av bibliotekshuset, som utfördes under åren 1934—45. G. har publicerat ett stort antal bibliografiska, bok- och bibliotekshistoriska samt lärdomshistoriska skrifter, varibland märkas »Litteraturen rörande Ynglingatal. Bibliografi« (Uppsala universitets årsskrift, 1914), »Om Jacob Westin och hans samlingar« (Skrifter utg. av Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, XXVI, 1931), »De vetenskapliga statsbibliotekens lönefråga« (1921), »Comenius, Bengt Skytte och Royal Society« (Lychnos, 1936) m. fl. Tillsammans med O.von Friesen utgav G. 1927 en faksimiledition av »Codex argenteus«, och i samband härmed utkom följande år »Om Codex argenteus, dess tid, hem och öden« (tills. med O. von Friesen, 1928). Aren 1919— 33 var han ordförande i Sveriges allmänna biblioteksförening och 1941—46 ordförande i Svenska bibliotekariesamfundet. — På sin 65-årsdag hyllades G. med en festskrift, »Donum Grapeanum« (1945). H. Sdr. Gravelot, Hubert (1699—1773), fransk Maler og Grafiker. Var en af de eleganteste franske Rokoko-Bogkunstnere, hvis kobberstukne Illustrationer, Titelblade og Vignetter hører til de ypperste, Tiden frembragte paa dette Felt. Han var Elev bl.a. af Boucher, hvis galante Stil han tilegnede sig og videreførte med Mesterskab. Hans Virksomhed faldt dels i Paris, dels i London, hvor han opholdt sig 1732—45 og foruden talrige Bogillustrationer tegnede politiske og sociale Karikaturer. De fleste og vigtigste af hans Værker stammer dog fra Aarene 1757—65, altsaa fra den sidste Del af hans Liv. Blandt de mange Bøger, til hvis Illustrering og Ornamentering han har medvirket, bør særlig fremhæves Boccaccio: »Decamerone« (I—V, 1757), »Almanach de la loterie royale« (1760), Rousseau: »Lettres de deux amants« (Originaludgaven af »La nouvelle Héloïse«, 1761), Corneille: »Théâtre« (I—XII, 1764) og Marmontel: »Contes moraux« (I—III, 1765). K. Madsen: Franske Illustratorer fra det XVIII Aarhundrede, 1929, S. 48—64; M. & L. Lanckoróns k a: Gravelot in London (Philobiblon, X, 1938). L.N. Gravure. Se Kobberstik. Grefing, Lorentz Ludvig (1714—69), svensk boktryckare och bokförläggare. Född i Lübeck blev G. boktryckare i Stockholm 1739, sedan han detta år genom gifte med boktryckaren B. G. Schneiders änka blivit ägare till dennes tryckeri. G. var en mycket skicklig boktryckare, och hans arbeten räknas till tidens bästa i vårt land. Han drev även en omfattande förlagsverksamhet, och bland hans större förlagsartiklar märkas de sju första banden av Modées »Utdrag utur publique handlingar« (1742—64), Olof von Dalins »Svea rikes historia« (1747—62) m. fl. Han var även Vetenskapsakademiens förste förläggare. Efter G:s död kom tryckeriet genom testamente till boktryckaren P. Momma, som i sin tur överlät dét på sin svärson, sekreteraren Henrik Fougt. B. A. Grefwe, Amund Nilsson (död 1677), Göteborgs förste boktryckare. G. hade åren 1640—41 förestått ärkebiskop Laurentius Paulinus’ från Strängnäs till Uppsala förflyttade tryckeri och sedermera varit verksam i Stockholm och Nyköping som translatorn Ericus Schroderus’ boktryckare. Efter att redan 1647 ha kallats till Göteborg installerade han sig där 1650 och tryckte samma år Jos. Stegmanns »Christelige nyåhrs-gåfwors apoteek«, som alltså är den första i Göteborg tryckta boken. Hans största arbete var J. Billovius’ »Christeligh förklaring öfwer Esaiam« i tre delar, tryckt 1669. Sistnämnda år förstördes hans tryckeri av den stora eldsvåda, som övergick staden, men med hjälp av kyrkotionde kunde han ånyo börja tryckeriverksamheten. Då han 1677 dog, övergick tryckeriet till hans son Tideman G., och vid dennes död 1679 fortsatte hans änka rörelsen. Hon gifte sig ytterligare tre gånger, och hennes män innehade i tur och ordning tryckeriet. En trycklista från