394 Haandskriftsamlinger risk, topografisk og personalhistorisk Indhold. I Rigsarkivet findes saaledes en ikke ubetydelig Samling, der endog rummer Haandskrifter af rent litterær Karakter, og ogsaa Landsarkiverne ejer — navnlig paa Personalhistoriens Omraade — Samlinger af Værdi. Paa samme Maade besidder Stadsarkivet i København ved Siden af egentlige Arkivalier en Del Haandskrifter, især omhandlende Hovedstadens Topografi og Historie. En Specialsamling af stor Værdi findes i Arbejderbevægelsens Bibliotek og Arkiv i København. Af de tildels meget betydelige Haandskriftsamlinger, som i Tidens Løb er skabt i Danmark af private Samlere, er flere efterhaanden blevet indlemmet i det kgl. Bibliotek. Foruden den vigtigste af disse, den ovenfor nævnte Thott’ske Samling, bør i denne Forbindelse fra ældre Tid fremhæves den → Ledreborgske Haandskriftsamling, tilvejebragt af Grev J. L. Holstein (død 1763), og de Samlinger, som skyldes Fr. Rostgaard (død 1745), Hans Gram (død 1748) og P. F. Suhm (død 1798). En genial Haandskriftsamler var Arne Magnússon (død 1730), hvis Samling som ovenfor nævnt nu findes i Universitetsbiblioteket. Fra den nyere Tid bør navnlig nævnes den → Collinske Samling, tilvejebragt af Edvard og Jonas Collin (døde henholdsvis 1886 og 1905), og Samlingen hidrørende fra N. C. L. Abrahams (død 1870) og Hugo Marx-Nielsen (død 1941). De tre sidstnævnte Samlinger tilhører nu det kgl. Bibliotek. A. Fabritius: Haandskrifter i danske Samlinger (Biblioteksaarbog, II, 1941); S. Lunn: Det kgl. Biblioteks danske Musikautografer (Bogens Verden, XXIII, 1941); L. Nielsen: Vejledning i Biblioteksbenyttelse og almindelig Bibliografi, 2. Udg., 1943; C.S. Petersen: Det kgl. Biblioteks Haandskriftsamling, 1943; S. D ahl: Det kgl. Biblioteks orientalske Haandskriftsam- ling (Øst og Vest. Afhandlinger tilegnede Professor Arthur Christensen, 1945). L.N. Finland. Vid Abo brand 1827 förstördes så gott som hela akademibiblioteket, och av handskrifterna undgingo endast några få band förstörelsen. Den mest betydande handskriftssamlingen finnes i Helsingfors universitetsbibliotek. Dit överfördes i slutet av 1800-talet från dåvarande statsarkivet över tiotusen medeltida fragment, som lösgjorts från räkenskapsböcker. Bland privatsamlingarna märkas ärkebiskop J. Tengströms (död 1832) papper, i vilka ingå bl.a. H. G. → Porthans anteckningar. Bland andra större samlingar kunna nämnas professor W. G. Lagus’ (död 1859), den Alopeiska samlingen, språkforskaren M. A. Castréns (död 1852) manuskript (32 voly- mer), Fabian Collans samling (21 vol.) och Zachris Topelius’ (död 1898) omfattande litterära kvarlåtenskap (65 vol.). Abo akademis nyupprättade bibliotek äger det värdefulla Schulténska släktarkivet. Abo finska universitetsbiblioteks handskriftssamling är ännu av ringa betydelse. Stadsbiblioteken, Åbo undantaget, äga inga handskriftssamlingar av större värde. Av de lärda samfunden äger Finska litteratursällskapet den största handskriftssamlingen. Dess allmänna arkiv innehåller ca. 8,000 nummer företrädesvis litteraturhistoria, finsk-ugrisk filologi och etnografi. Sällskapets folkdiktsarkiv är enastående rikhaltigt, ca. 1,2 miljoner nummer. Svenska litteratursällskapets i Finland handskrifts- och i synnerhet brevsamlingar äro av högt värde. Finska kyrkohistoriska samfundet äger bl.a. en stor predikosamling. Av betydenhet äro också Finska historiska samfundets (deponerade i Riksarkivet) och Finska hushållningssällskapets i Abo samlingar. I Riksarkivet bevaras omfattande enskilda samlingar såsom Armfeltska släktarkivet från Äminne, senator J. P. Winters (död 1872) biografiska samling (75 vol.), R. Hausens (död 1942) kopiesamling av medeltida och 1500-talshandlingar, samt språkforskaren och statsmannen E. N. Setäläs (död 1935) papper och stora brevsamling. I Tavastehus landsarkiv finnes Jockis herrgårdsarkiv (23 vol.) och i Uleåborgs landsarkiv Sovelii handelshus’ betydande arkiv från åren 1740—1916. I Borgå förvaras det stora Runebergsarkivet. Även Arbetarrörelsens arkiv i Helsingfors äger värdefulla samlingar. Mindre samlingar finnas i Nationalmuseet i Helsingfors, i Abo historiska museum samt i några provinsmuseer såsom Satakunda museum i Björneborg och Österbottens historiska museum i Vasa. Herrgårdsarkiv äro mångenstädes bevarade, t. ex. i Sarvlax i Pernå. R. Hausen: Öfversigt af Finlands statsarkivs uppkomst, tillvext och närvarande organisation, 1883; P. N yberg: Den Topeliuska manuskriptsamlingen i universitetsbiblioteket, 1933; Paikallishistóriallisen tutkimuksen opas (Handledning i lokalhistorisk forskning), 1945. J. V. Island. Landets eneste større Haandskriftsamling befinder sig i Landsbókasafn Íslands i Reykjavík. Samlingen, som er i stadig Vækst, indeholder for Tiden godt 9,500 Numre, næsten udelukkende Papirhaandskrifter. Vigtige er her især en Række Originalmanuskripter af islandske Forfattere fra de senere Aarhun-