Hearst — Hedlund 413 Bladvirksomhed overtog han 1887 »San Francisco Examiner«, som hans velhavende Fader ejede. Faa Aar efter var han selv i Stand til at købe et New Yorker-Blad, og efterhaanden drog han flere’og flere Blade ind under sin Kontrol. Kort før den anden Verdenskrig ejede han 24 Dagblade, 13 Magasiner, 2 Pressebureauer, 8 Radiosendere og 2 Filmsselskaber. Hearst-Pressen har slaaet sig op paa haardhændet Sensations-Journalistik og populære Billed-Serier (»den gule Presse«) og opnaaede hurtigt en dominerende Stilling indenfor amerikansk Pressevæsen. E.S. Heber, Richard (1773—1833), engelsk Bogsamler. Gennem Opkøbere og paa talrige Rejser Europa over erhvervede han sig en kolossal Mængde Bøger, af hvilke kun en ringe Del førtes til hans Biblioteker i London og Oxford, medens Resten opbevaredes i Paris, Antwerpen, Bruxelles og flere andre Byer paa Kontinentet. Ikke alle Bøgerne var værdifulde, men der fandtes dog i Samlingerne adskillige Sjældenheder, især tidlige Tryk og engelske Klassikerudgaver. Den samlede Bogbestand beløb sig til over 150,000 Bind, der menes at have kostet ham ca. 100,000 £. Bøgerne blev solgt ved en Række Auktioner i London og Paris 1834—37; de fandt Sted i en Prisnedgangs-Periode og indbragte kun ca. 67,000 £. W. Y. Fletcher: English Book Collectors, 1902, S. 336—41. Heckel, Abraham (18. Aarhundrede), dansk Kobberstikker. Vistnok født i Tyskland. Har bl.a. stukket Afbildninger af Figurerne i Nordmandsdalen i Fredensborg Slotshave, som sammen med en Beskrivelse deraf blev udgivet af deres Skaber, Hofbilledhugger J.G.Grund (1773), en Tavle til C. Niebuhr: »Reisebeschreibung nach Arabien« (1774—78) og flere Tavler samt to store, allegoriske Vignetter til Theod. Holmskiolds pompøse Svampeværk »Fungi Danici« (1790). L.N. Hedberg, Gustaf (1859—1920), hovbokbindare i Stockholm. Började som lärling i Hälsingborg och förvärvade gesällskap där. Ar 1878 kom H. till Stockholm och fick 1881 genom ett resestipendium möjlighet till studier i Paris, där han arbetade hos de förnämsta bokbindarna till år 1885. H. öppnade egen verkstad i Stockholm 1886 och arbetade på kort tid upp denna till att intaga den ledande platsen inom bokbinderiet i Sverige. H. drev sitt yrke som en förnäm konst, där den fulländade tekniska skickligheten parades med en skolad smak. — Arvid H. (född 1872), den föregåendes broder. Hovbokbindare i Stockholm. Arbetade hos Gustaf H. och därefter i England och Frankrike under flera år av 1890-talet och början av 1900-talet. År 1900 blev han broderns kompanjon och efter dennes död ensam innehavare av firman. Han är även känd som forskare inom bokbandshistorien. Främst märkes hans grundliga arbete »Bokbindare-bokförare i Sverige 1500—1630« (i »Pro novitate«, II, 1914; även separat). H.Lagerström: Gustaf Hedberg (Boktryckerikalender, utg. av W. Zachrisson, 1906); H. E. L ag e rqvist: Gustaf Hedberg t (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, VII, 1920). E. F. Hedengrens bokhandel. Grundad i Stockholm 1897 som filial till I. M. Göthes bokhandel, där bokhandlaren Hjalmar Hedengren (1886—1937) sedan 1912 varit anställd, då han 1918 övertog affären i eget namn. Efter hans död inköptes firman av bokhandlaren Gunnar Stålfors (född 1900). Med bokhandeln är förenad en betydande pappershandel. B. À. Hedlund, Bertil Bull (född 1893), svensk grafiker, tecknare och målare. Som bokillustratör började H. först på 1930-talet, och den första av honom illustrerade boken är Owe Key-Ähusens »Kamrer J. Gråvik« (1933). Han har sedan smyckat en rad av trettiotalsdiktarnas arbeten, av vilka främst märkas Johannes Edfelts »I denna natt« (1936), Olof Lagercrantz’ Karlfeldtsstudie »Jungfrun och demonerna« (1938) samt Gunnar Ekelöfs »Promenader« (1941). Högst som illustratör har H. nått med illustrationerna till Anatole Frances romaner, »Thaiïs«, utförda 1935—37 och återgivna i N. Lindgrens monografi över H., och »Drottning Gåsfot« (1938 —41; utg. 1945). H. är en av landets mest anlitade tecknare av bokomslag, och han har även utfört flera exlibris, av vilka märkas ett för bokförläggaren Gerhard Bonnier (1939). N. Lindgren: Bertil Bull Hedlund, 1943. B. A. Hedlund, S. A. (1821—1900), svensk tidningsman. Riksdagsman och kommunalman. Efter fil. kandidatexamen i Uppsala började H. sin journalistiska bana 1847 som medarbetare i tidskriften »Hermoder« och »Dagligt allehanda«. Han var medredaktör i »Örebro tidning« 1849—51 och i »Aftonbladet« 1851 —52. Ar 1852 knöts han till → »Göteborgs handels- och sjöfartstidning« som huvudredaktör. H. var en av svensk journalistiks mest helgjutna gestalter. Ej blott för den egna tidnin-