442 Hæftelade — Hæggström Haæftelade er et Apparat, i hvilket man spænder de Snore hvorpaa Bogen hæftes. H. er det ældste Værktøj i Bogbinderfaget, og Teknikken er i det væsentlige den samme som anvendtes længe før Bogtrykkerkunstens Opfindelse ved Indbindingen af de haandskrevne Bøger. Se iøvrigt under Bogbind, Teknik. Hæftemaskine. Til Hæftning af almindeligt Forlagsarbejde i Partier benyttes Garnhæftemaskiner, som hæfter Bøgerne paa Bændler eller Gaze. Ved Omslagshæftning, → Hollandering, hæftes Bøgerne helt uden Materiale paa Ryggen. Til Hæftning af Protokoller bruges ofte Nikkeltraad, der ligeledes anvendes ved Hæftning af Brochurer i eet Læg. Ved Hæftning gennem Siden af tykkere Bøger, betjener man sig af den saakaldte Blokhæftemaskine, men denne Metode giver en daarlig Oplukning. Den første Hæftemaskine toges i Brug omkring 1880; siden da er fremkommet en Mængde nye Modeller, der har befordret de store Fremskridt paa Maskinhæftningens Omraade. O. J. Haæftning er den Indbindingsproces, hvorved en Bogs løse Ark, ved Hjælp af Traad og Snor, forbindes til en Helhed. Hæftningen kan foretages som Haandhæftning i en saakaldt → Hæftelade eller som Maskinhæftning i en → Hæftemaskine. Se under Bogbind, Teknik. O.. Hæggström, svensk boktryckare- och bokförläggarefamilj. Den förste i släkten, som blev boktryckare var Zacharias H. (1787— 1869), boktryckare och bokförläggare i Stockholm. Efter universitetsstudier i Uppsala 1804 —09 flyttade H. till Stockholm och grundade tillsammans med den sedermera kände historikern A. M. Strinnholm ett tryckeri med förlagsrörelse därstädes. År 1815 utträdde Strinnholm ur företaget, och H. övertog ensam rörelsen, som han upparbetade till en av de förnämsta i landet. H. var livligt intresserad av bokhandelns organisation, och han anses ha varit den främste tillskyndaren till stiftandet av Svenska förlagsföreningen, vars förste ordförande han var åren 1843—52. Förläggarverksamheten fortsatte H. till sin död men nedlade tryckeriet 1859. Tryckeriet återupprättades och moderniserades år 1863 av hans son Ivar H. (1838—1918), vilken efter studier i Uppsala inträdde i faderns förlag 1861. Efter faderns död blev Ivar H. ägare till såväl tryckeri som förlag, vilket senare han drev under namnet »Z. Hæggströms förlagsexpedition«. Vid för- säljningar 1884 och 1892 sålde H. större delen av sina förlager men behöll tryckeriverksamheten och ombildade firman 1899 till aktiebolag med namnet »Ivar Hæggströms boktryckeri- och förlagsaktiebolag«, vars verkställande direktör han var till 1906. Ivar H. var ordförande i Boktryckerisocieteten 1879—99. Hans son, Carl Z. H. (1884—1944) avlade studentexamen 1902 och idkade studier inom tryckerifacket i Sverige, Norge, Tyskland och England till 1905. Han var faktor vid faderns tryckeri 1906—08, blev disponent vid Almqvist & Wiksells boktryckeri i Uppsala 1910 och verkställande direktör 1923. Han var även verkställande direktör i Ivar Häggströms boktryckeri och i Hugo Gebers förlag från 1937. H. intog en ledande ställning inom Sveriges grafiska industri och dess organisationer. Han var vice ordförande i Svenska boktryckareföreningen 1924—42 och därefter ordförande till sin död, han var initiativtagare till Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbund och var dess vice ordförande 1915—32 samt därefter ordförande; likaså var han vice ordförande i Sveriges grafiska industriförbund. H. var tillsammans med rektor Bror Zachrisson den främste upphovsmannen till Grafiska institutet i Stockholm; han var vice ordförande i styrelsen för Skolan för bok- och reklamkonst samt styrelseledamot i stiftelsen Grafiska forskningsinstitutet. — År 1934 utgav redaktionen för Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen en festskrift »Bibliografiska bidrag tillägnade Carl Z. Hæggström på femtioårsdagen«, och hans vänner och kolleger bland Sveriges boktryckare samlade H:s i olika facktidskrifter publicerade uppsatser och föredrag under åren 1913—34 i en volym med titel »Yrke och yrkesstolthet«. — Carl Z. H:s son, Göran Z. H. (född 1914), blev vid faderns död disponent för Almqvist & Wiksell-företagen i Uppsala och Stockholm. Efter studentexamen och teoretisk utbildning vid Handelshögskolan bedrev Göran Z. H. studier inom tryckerifacket i Tyskland och England och blev 1939 direktörassistent vid Almqvist & Wiksells boktryckeri. Sedan 1944 är han verkställande direktör i nämnda företag och de till detta anslutna Ivar Hæggströms boktryckeri och Hugo Gebers förlag i Stockholm. C. Forsstrand: Hæggströmska boktryckeriet 1813 —1863—1913, 1913; H. Lagerström: Svenska bokhantverkares exlibris, 1943; S.E. Bring: Zacharias Hæggströms första trycklista, 1944; I. Collijn: Carl Zacharias Hæggström + (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXXI, 1944). B. A.