- Project Runeberg -  Nordisk Leksikon for Bogvæsen / I. Aabne Hylder - Kålund /
443

(1951-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härnösands stadsbibliotek - Härnösands Stifts- och Läroverksbibliotek - Høeg, Eiler - Høeg, Kay - Højformat - Højtryk - Hökerberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Härnösands stadsbibliotek — Hökerberg 443 Härnösands stadsbibliotek. Grundat 1906. Är sedan 1947 centralbibliotek för Västernorrlands län. Biblioteket, som är inrymt i en fastighet vid Torget och saknar särskild barnavdelning, hade den 1. januari 1947 ett bokbestånd av 16,610 band. Utlåningen 1946 utgjorde sammanlagt 39,195 volymer. B. H. Härnösands Stifts- och Läroverksbibliotek grundlades år 1724, då den nya skolordningen påbjöd inrättande av bibliotek vid gymnasierna. Biblioteket tillväxte långsamt, och ännu 1784 innehöll det endast 280 volymer. Efter år 1791, då gymnasiet inflyttat i en ny byggnad, ökades bibloteket i raskare takt. Bibliotekets största accession erhölls 1806, då biskop Erik Hesselgrens efterläimnade boksamling om 2,442 volymer inköptes för hopsamlade medel. Omkring år 1900 räknade boksamlingen ca. 13,000 volymer och beräknas 1947 omfatta ungefär 40,000 band. Bland äldre svenska tryck märkas »Missale Upsalense« (1513) och Johan III:s Liturgi (»Röda boken«, 1576). Även en del av de böcker, som inkommo till landet som krigsbyten under 1600-talet, finnas i biblioteket, däribland böcker från jesuitkollegierna i Riga, Braunsberg och Posen. G. Bu cht: Härnösands läroverksbibliotek (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, VII, 1920); Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924, S. 366—753. H. Sdr. Høeg, Eiler (født 1880), dansk Bogsamler, Læge. Begyndte i en ung Alder at samle paa Bøger, især illustrerede danske botaniske Værker, hvoraf H. i Aarenes Løb har skabt sig en fremragende Specialsamling. Særlig bemærkelsesværdig er dog H.s Samling af Litteratur af og om H. C. Andersen; den Del af hans Bibliotek rummer en lang Række Sjældenheder, af hvilke skal nævnes »Ungdoms-Forsøg« af Villiam Christian Walter (1822), og »Gjenfærdet ved Palnatokes Grav« (1827). H. C. Andersen-Samlingen — en af de værdifuldeste i dansk Eje — er saa godt som komplet i første Udgaverne, af hvilke mange bærer Dedikationer fra Digteren. Samlingen rummer ogsaa en Mængde af H. C. Andersens Originalmanuskripter og Breve. E. M. Høeg, Kay (1894—1947), dansk Bogsamler. Assurandør. Var Fjer af den største Samling dansk Litteratur trykt før 1601, der er skabt siden Resens og Hielmstiernes Tid. Af denne Periodes ca. 1685 registrerede Bøger omfatter Samlingen de 297, hvoraf 42 Palæotyper; 11 Tryk er Unica og i 25 Tilfælde drejer det sig om det eneste i Danmark bevarede Eksemplar. Samlingen er overordentlig velkonserveret og er vel Landets største boglige Seværdighed i Privateje. Blandt Bibliotekets andre Omraader er en betydelig H. C. Andersen-Samling, der bl.a. rummer det eneste bevarede Eksemplar af »Ungdomsforsøg« med begge Titelblade fra 1822 og 1827, samt Originalmanuskripterne til Eventyret »Klokken« og Digtet »Odense«. V.Rosenkilde: Kay Høegs danske Samling (Bogvennen, Ny Rk. II, 1946). vV. R. Heøjformat, Bogformat, hvor Højden er større end Bredden, i Modsætning til → Tværformat. Hoøjtryk, den almindeligste ved Trykning af Bøger anvendte Reproduktionsteknik, baseret paa det Princip, at kun de højeste af de indfarvede Partier paa Trykformen giver Aftryk paa Papiret, i Modsætning til → Fladtryk og → Dybtryk. P. D. Hökerberg, svensk bokförläggarefamilj. Lars H. (1851—1924) avlade studentexamen 1869 och bedrev under några år universitetsstudier i Uppsala, tills han 1873 anställdes som litterär medarbetare i P. A. Norstedt & Söners bokförlag. Han började 1878 utge ett par tidskrifter »Hemvännen« och »Djurvännen« samt började egen bokutgivning 1882. Ar 1883 grundade han tillsammans med skolföreståndarinnan Anna Sandström en tidskrift för ungdomens målsmän och vänner, »Verdandi«, och var dess utgivare till 1922. Av på hans förlag utgivna arbeten må särskilt nämnas G.A. Aldéns »Medborgarens bok«, vars första del utkom 1884 och som sedan i flera reviderade upplagor utgivits intill senaste tid i mer än 1,200,000 exemplar. H. tog livlig del i bokhandelns organisationsfrågor. Vid schismen inom Svenska bokförläggareföreningen på 1880-talet tillhörde H. opponenterna, och vid den definitiva brytningen 1887 ingick han i Nya bokförläggareföreningen. H. redigerade »Svenska bokmarknaden« (utg. av Svenska bokförläggareföreningen 1883—87 och av Nya bokförläggareföreningen till 1892) och var redaktör för »Nya bokhandelstidningen« 1901—12. Då Nya bokförläggareföreningen år 1912 återförenades med Svenska bokförläggareföreningen, blev H. redaktör för »Svensk bokhandelstidning« till 1923. — Ar 1920 överlät Lars H. bokförlaget på sin yngste son, Folke Lars H. (född 1886). Efter universitetsstudier i Uppsala blev Folke Lars H. anställd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 17 22:49:30 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nlfb/1/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free