486 Karen Brahes Bibliotek — Karolingisk Skrift Nyordner, daværende Adjunkt, Dr. theol. Chr. H. Kalkar lod i 1831 trykke et nyt, men i bibliografisk Henseende ret mangelfuldt Katalog, og i 1857 tryktes i Odense Katedralskoles Program et af H. Chr. Vogelsang udarbejdet Katalog over Haandskriftsamlingen. Et fuldstændigt og efter moderne bibliografiske Principper redigeret Katalog over saavel de trykte Bøger som Haandskrifterne er udarbejdet af nu afdøde Bibliotekar ved det kgl. Bibliotek, Victor Madsen, og findes i Manuskript paa det kgl. Bibliotek. V. Madsen: Karen Brahes Bibliotek i Odense (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, VI, 1919); H.B.N.Seesten: Karen Brahes Bibliotek (Bogrevyen, III, 1945); L Nielsen: Danske Privatbiblioteker gennem Tiderne, I, 1946, S. 96—123. P. B. Karisto (t.o.m. 1906 Karlsson), Arvi (född 1879), finsk bokförläggare och boktryckare. Började sin förlagsverksamhet år 1900 och drev från år 1907 även boktryckerirörelse i Tavastehus. Förlaget har haft en mångsidig produktion av skönlitteratur i original och översättning, teaterpjäser och populärvetenskapliga arbeten. Tryckeriet är numera ett av de största i det inre av Finland. Arvi A. Karisto Osakeyhtiö 1900—1925, 1925. K.-E. H. Karlstads Stadsbibliotek grundades 1914 och är sedan 1930 centralbibliotek för Värmlands län. Biblioteket fick 1927 egna lokaler i ett tidigare privathus, beläget i en mindre park i stadens centrum. Bokbeståndet utgjorde den I1 januari 1947 44,773 band. Utlåningen uppgick 1946 till 90,617 volymer. G.A. Gustafsson: Karlstads Stadsbibliotek (Biblioteksbladet, XIV, 1929). B. H. Karlstads Stifts- och läroverksbibliotek är av relativt ungt datum. Först år 1647 inrättades Karlstads stift, och dess läroverk är ej nämnt som gymnasium förrän 1674. Om det äldsta biblioteket är föga känt. Efter superintendenten Andreas Kilanders död (1673) kom hans boksamling till skolans bibliotek. Vid stadens brand 1719 räddades biblioteket men förstördes så gott som fullständigt vid en eldsvåda 1752. En förteckning från år 1751 uppräknar 336 arbeten i 406 volymer. Det nya gymnasiebiblioteket grundlades 1756 genom en donation av hovjunkaren J. A. Rosenadler, och flera bokgåvor tillföllo efter hans exempel biblioteket under århundradet. Med biskop C. A. Agardhs ämbetstillträde börjar en ny tid för biblioteket. Är 1836 utsände denne ett upprop med vädjan att till biblioteket skänka böcker eller penninggåvor, och hans vädjan fisk ett gott resultat. År 1844 överlämnades större delen av det detta år upplösta Götiska förbundets bibliotek till gymnasiet, och sedermera har biblioteket fått mottaga många större och smärre donationer, så att bokbeståndet nu vuxit till omkring 40,000 volymer. Bland dess handskrifter finnas många med det största värde för Värmlands topografi och personhistoria. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924, S. 348—359. H. Sdr. Karolingisk Bogkunst. Henimod Slutningen af det 8. Aarhundrede begyndte i Frankrig en ny Epoke — den karolingiske — i Bogens Historie. De nærmest foregaaende Aarhundreder, Merovingertiden, var for fransk Bogkunst en svag Periode, hvorom Tidens Manuskripter med deres fattige Udsmykning bærer Vidne, men med Karl den Stores Regeringstiltrædelse (768) hævedes atter Interessen for Haandskrifternes dekorative Udstyr. Fornyelsen kom — foruden fra Kejserhoffet — fra de nordfranske Klostre og Skriveskoler, og fra Frankrig bredte Bevægelsen sig til Rhinegnene og videre ind i Tyskland. I karolingisk Bogkunst ser man tidligere Tiders og Stilarters Ornamentik — orientalsk, oldnordisk og keltisk-irsk — sammensmeltet til harmoniske Dekorationsformer, bygget saavel paa naturalistiske Elementer, Blomster, Løvranker, Fugle og Fabeldyr som paa lineære Motiver, og altid udført med en rig Anvendelse af skønne Farver, Guld og Sølv. Ikke alene selve Manuskripterne fik en overdaadig Udførelse, men ogsaa paa deres Indfatning ofredes megen kostbar Kunstfærdighed; talrige af Manuskripterne er indbundet i pragtfulde → Klenodiebind, ligeledes i karolingisk Stil. En Mængde skønne Manuskripter fra Karolingertiden findes bevarede, ogsaa i nordiske Biblioteker. A. Boinet: La miniature carolingienne, ses origines, son développement, 1913. E. D. Karolingisk Skrift opstod i den lærde Kreds omkring Karl den Store. Under Indflydelse af de ældre Skriftformer, især → Halvuncialen, omdannedes den uskønne → merovingiske Skrift. Hovedprincipperne var, at hvert Bogstav skulde skrives for sig, kun enkelte → Ligaturer blev bibeholdt. Der gennemførtes en vis Ensartethed i Bogstavformerne, de lave Bogstaver fik samme Højde, og det samme var Tilfældet med Over- og Underlængder. Skriften bredte sig hurtigt over Vesteuropa og fortrængte de forskellige Nationalskrifter. Den karolingiske Minuskel naaede sit Højdepunkt