Karolingisk Skrift— Kartografi 487 i 12. Aarhundrede. Ogsaa fra Norden er der bevaret en Række meget smukke Haandskrifter fra dette Aarhundrede. I 13. Aarhundrede skiftede Skriften Karakter og blev til + gotisk Skrift, men Humanistskriften vendte atter tilbage til den karolingiske Skrift fra 12. Aarhundrede, som blev Grundlaget for de smaa Bogstaver i den nye Skrift (Antiqua) og dermed for den moderne Skrift. F. Steffens: Lateinische Paläographie, 2. Udg., 1909; Nordisk Kultur, XXVIII: Palæografi, 1943. E. K. Karolinska institutets bibliotek, svenskt specialbibliotek för medicin, grundades samtidigt med Karolinska institutet år 1810, och grundstommen utgjordes av samlingar, som tillhört dels det gamla kirurgiska undervisningsverket, dels Collegium medicum (nuvarande Medicinalstyrelsen). Det tillväxte i äldre tid huvudsakligen genom gåvor. År 1849 erhölls den medicinska avdelningen i Vetenskapsakademiens bibliotek, och detta bibliotek överlämnar sedan dess all medicinsk litteratur, som genom byten eller gåvor kommer i akademiens ägo. Biblioteket är rikt utrustat med litteratur från 1600- och 1700-talen, och även från förra hälften av 1800-talet äro flera vetenskapsgrenar väl företrädda. I fråga om nyare litteratur märkes framför allt en rikhaltig samling tidskriftsserier, förmodligen den största medicinska i Skandinavien, delvis tillkommen genom byten med statsunderstödda svenska publikationer (»Acta medica« m. fl.). Bokbeståndet var 1946 3,400 hyllmeter (ca. 90,000 volymer), 157,000 broschyrer, 700 band eller buntar handskrifter och 3,000 porträtt. Som deposition förvaras den medicinska Nobelkommitténs boksamling, som bl. a. omfattar flera växande tidskriftsserier. Bibliotekets äldsta bokbestånd är registrerat i en av A. J. Hagströmer år 1811 utgiven förteckning, varav en ny och utvidgad upplaga utkom 1825. Dess förvärv av sedan 1886 utkommen utländsk litteratur meddelas i »Sveriges offentliga bibliotek. Accessionskatalog«. E. Havermann: Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia, III, 1910, S. 499—506; Karolinska institutets årsredogörelser. A. Ho. Karréforgyldning, en særlig Forgyldningsmaade, hvorved en i Felter inddelt Bogryg dekoreres med firkantede Rammer bestaaende af en eller flere Linjer og eventuelt anbringes tillige Hjørne- og Midterstempler i Felterne. O.. Karsten, Johan Anton (1795—1871), finsk militär, boktryckeriägare. Blev officer 1813 och erhöll majors avsked 1830. K. erhöll privilegium på det första tryckeriet i Kuopio 1841 och började tryckeriverksamheten förenad med bokhandel 1843. Från hans tryckeri utgick bl. a. skolböcker, folkskrifter på finska, J. V. Snellmans berömda för den finska nationalitetsrörelsen epokgörande veckotidning »Saima« (1844—46) och folktidningen »Maamiehen ystävä« (1844—45). Tryckeriet såldes 1857 till gymnasierektorn P. A. Aschan m. fl. C.-R. G. Karteuserne. En i 1084 i Chartreuse i Sydfrankrig stiftet Munkeorden, som var bekendt bl.a. for sine gode Klosterbiblioteker og for sine Interesser for Bogvæsen i det hele taget; allerede i 1477 oprettedes saaledes et Bogtrykkeri i Ordenens Kloster i Parma. I 1163 fik Karteuserne i Asserbo paa Sjælland deres første nordiske Kloster, men efter ganske faa Aars Forløb forlod Munkene Stedet, og senere Tiders Forsøg paa at oprette nye Klostre i Danmark slog heller ikke an. I Sverige grundlagdes 1493 et Karteuserkloster i Mariefred ved Gripsholm, og faa Aar senere installeredes her et lille Trykkeri, til hvilket man fik Materiale fra J. Fabris Trykkeri i Stockholm, der var blevet nedlagt i 1496. I Mariefred tryktes 1498 et bekendt Skrift af Dominikanermunken Alanus de Rupe (død 1475) med Titel: »De dignitate et utilitate psalterii b. Mariae virginis«. Mariefred-Klostret nedlagdes ved Reformationen, og det er vel tvivlsomt, om man i den forløbne Tid havde faaet samlet et større Bibliotek, men der er dog til vor Tid bevaret ikke mindre end atten Bøger (hvoraf de syv findes i Uppsala Universitetsbibliotek), som man med Sikkerhed ved har tilhørt Biblioteket paa Mariefred. I. Co 11ijn: Kartusianerklostret Mariefred vid Gripsholm och dess bibliotek (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XXII, 1935). B. A. & P. B. Kartografi. Læren om Fremstilling af Kort, d.v.s. grafiske, planprojicerede og i større eller mindre Maalestok fremstillede Afbildninger af en større eller mindre Del af Jord- eller Havoverfladen. Foruden de almindelige geografiske eller topografiske Landkort fremstilles Kort, der behandler f.eks. geologiske, biologiske, klimatiske, etnografiske, politiske, historiske eller økonomiske Forhold, medens en særlig Gruppe udgøres af Søkortene (se Nautiske Bøger) og de dermed beslægtede + Portulaner. Udenfor den almindelige Kartografi falder Stjernekort. Udarbejdelse af Kort fandt Sted allerede i det gamle Ægypten og i Babylon, og som det