Katekismus — Kattunpapir 497 ismen er biskopene J. Chr. Schønheyders og Jakob Neumanns utgaver. Mens man i Danmark allerede fra 1813 hadde en oversettelse som i motsetning til Resens bygde på grunnteksten, fikk den oversettelse som Det teologiske fakultet foranstaltet i 1834 liten fremgang, og forklaringskommisjonens utgave av 1843 fulgte stort sett i det gamle spor. Av utgaver som fulgte grunnteksten, kan nevnes en oversettelse til nynorsk (1868). En forandring kom først med A. Chr. Bangs grundige og motiverte oversettelse av 1889. Til katekismeforklaringene må regnes Palladius’ »Brevis expositio Catechismi pro parochis Norvegianis« (1541). Etter Resens tid oppstod det en rik kateketisk litteratur i Norge. Før er nevnt Chr. St. Bangs »Postilla catechetica«. Dessuten forfattet hver biskop en forklaring til bruk i sitt stift. (K. S. Bang for Oslo og Hamar, 1681, Th. Wegner for Stavanger, 1648, Ludvig Munthe for Bergen, 1644, E. Pontoppidan d.e. for Trondhjem, 1676). Den følgende tid var helt preget av Pontoppidans pietistiske »Sandhed til Gudfrygtighed«. Som et norsk sidestykke kan nevnes F. Arentz: »Melk for Børn« (Bergen). Rasjonalistisk var Legangers »Lærebog i Jesu Religion« (1810). Stor strid opstod det om Keyser, Kaurin og Wexels’ »Omarbeidede forklaring« (1843), som betegner en overgang til de nyere av Bang (1891), Klaveness (1892) o.a. Som en særpreget form for forklaring må nevnes Petter Dass’ »D. Morten Luthers lille Catechismus forfattet i beqvemme Sange under føyelige Melodier«, fra begynnelsen av 18. århundre. Om denne sier Sivert Aarflot: »Petter Dass’ Sange havde virkelig den største Deel i Folkets Kundskab og Moralitet«. Karakteristikken kan godt brukes om katekismens og forklaringens rolle i Norge overhodet. A. C. B ang: Dokumenter og studier vedrørende den lutherske katekismus’ historie i Nordens kirker, I—II, 1893—99; O. Moe: Katechismus og Katechismusundervisningen fra Reformationen, især i Danmark og Norge, 1889. E. G. Sverige. Katekesen har i Sverige framom bibeln varit folkets viktigaste andaktsläsning och har också blivit kallad »lekmannabibeln«. Redan 1526 utgav Olavus Petri på det då nyinrättade kungliga tryckeriet i Stockholm två kateketiska skrifter »Een nyttwgh wnderwijsning« och »Een skön nyttugh vnderwisningh«, och till sin 1530 utgivna postilla fogade han även en katekes. Denna var närmast en bearbetning av Luthers stora katekes, som utkom 32. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. I i fullständig svensk översättning först 1667. Av översättningar av Luthers lilla katekes finnas fragment av en upplaga från 1544 bevarad i Kungl. biblioteket i Stockholm, men det tidigaste helt bevarade exemplaret är daterat 1567. Förste bibliotekarien G. Adde förtecknar i sin nedan nämnda bibliografi (tryckt 1917) ytterligare 8 under 1500-talet utgivna upplagor, och under 1600-talet torde ett hundrafemtiotal katekeseditioner ha utkommit, av vilka den betydelsefullaste var den av ärkebiskop O. Svebilius år 1689 utgivna »Enfaldig förklaring öfwer Lutheri lilla catechismum«. Denna katekes blev den i Sverige mest brukade till 1810, då den ersattes av en bearbetning, utförd av ärkebiskop J.A. Lindblom. Av märkliga katekesupplagor, som utkommit i Sverige, kunna nämnas vår första med grekiska typer tryckta bok, utgiven på Johan III:s befallning 1584, och i detta sammanhang kunna också nämnas de katekeser, som under denne konungs regering spredos för den katolska propagandan av Klosterlasse o.a., och som falskeligen utgåvos för att vara Lutherkatekeser. Den första finska katekesen trycktes i Stockholm 1614, en rysk trycktes 1628, en lapsk 1633, ja, t.o.m. för indianmissionen i vår redan då förlorade koloni Nya Sverige i Nordamerika trycktes i Stockholm en »Lutheri catechismus öfwersatt på american-virginske språket« (1696). I Philadelphia tryckte Benjamin Franklin år 1743 en herrnhutisk katekes på svenska, och det första bokarbete, som utgick från ett svenskt tryckeri i Förenta Staterna var en katekes »Enchiridion. Dr M. Luthers lilla katekes för kyrkoherdar och predikanter. Noggrann öfversättning af L. P. E[sbjörn]«, tryckt i Galesburg, Ill., 1856. G. A dde: Martin Luthers lilla katekes med förklaring. Bidrag till en bibliografisk förteckning (Meddelanden från K. Katekesnämnden, III : 16, 1917); H. P1]1eij el: Katekesen som svensk folkbok, 1942; E. Lilja: Den svenska katekestraditionen mellan Svebilius och Lindblom, 1947. B. À. Kattunpapir fremstilles som Regel med Anvendelse af Papir, der er bestrøget med en Bindfarve, hvorpaa der med Haanden paatrykkes Mønstre og Figurer; ofte anvendes de samme Træforme, som bruges til Trykning af Tekstilstoffer. Til Bogomslag, Forsatspapir o.l. anvendes som Regel Kattunpapir med smaa Mønstre med Ranker og Blomster som Motiv. I de senere Aar har dog en vis Frigjorthed i Valget af Mønstre og Motiver gjort sig gældende. N.N.