496 Katekismus christianæ« den første grønlandske Oversættelse af Luthers Katekismus; 1755 kom en hollandsk Katekismus beregnet for Hollænderne paa Amager. Dominerende var iøvrigt Erik Pontoppidans kateketiske Lærebog »Sandhed til Gudsfrygt«, der blev kaldt »Luthers lille Katekismus med Pontoppidans store Forklaring«; den udkom første Gang 1737 og opnaade allerede inden Aarhundredets Udløb 37 Udgaver. Meget udbredt var ogsaa N. E. Balles »Lærebog i den evangelisk-christne Religion« (1791 og senere). I 1813 fik Vaisenhuset Bemyndigelse til at besørge en ny Oversættelse af Luthers Katekismus, der skulde autoriseres til Brug i Skolerne, og Vaisenhusets Trykkeri fik Eneret paa Trykningen. Det overdroges Biskop Mynster at udarbejde den nye Oversættelse; den mødte imidlertid en Del Kritik og blev paa forskellig Maade suppleret, inden den i 1814 kunde udkomme. Vaisenhusets Oversættelse tryktes i over en halv Snes Udgaver, hvoraf den sidste kom 1906. En kreolsk Oversættelse af den lille Katekismus til Brug paa de vestindiske Øer tryktes i København 1827 og 1834. Meget benyttet i det 19. Aarhundrede var Katekismer af P. A. Fenger, af J. T. A. Tang o.a., men størst Udbredelse opnaaede senere en lille »Lærebog« forfattet af C. F. Balslev. Den udkom 1849 og blev efterhaanden den mest anvendte i Skoler o.l. og bruges den Dag i Dag i saa vid Udstrækning, at den nu er udkommet i 335 Oplag. De Forsøg, der har været gjort for at skabe en Afløser, har ikke rigtig slaaet an, men det kan dog nævnes, at en Lærebog som Johs. Lofts »Lærebog i den evangelisk-lutherske Kristendom« (1911) er udkommet i over en halv Snes Udgaver, og Ernst Kapers »Lærebog« (1930 og senere) benyttes en Del. En »officiel« Oversættelse af Luthers lille Katekismus, gennemset af Landets Biskopper, udkom 1909 og senere. Til Brug i de katolske Menigheder i Danmark er siden 1863 udkommet flere katolske Lærebøger. En Række af de ældste danske Katekismer er med Kommentarer og Bibliografi optrykt i A. Chr. Bangs »Dokumenter og studier vedrørende den lutherske katekismus’ historie i Nordens kirker«, I—II, Chria. 1893—99. J.P. Mynster: Om de danske Udgaver af Luthers lille Katechismus, 2. Udg., 1837; F. Nielsen: Karakteristiker og Kritiker, 1884, S. 263—90. P. B. Finland. Enligt Juustens biskopskrönika skall Mikael Agricola ha utgivit en katekes, men av denna är intet exemplar känt, och man vet ej ens dess titel. Helt förlorad är också Paulus Juustens katekes (tryckt i Stockholm 1574), som torde ha varit en bearbetning efter utländsk förebild. Första upplagan av Äborektorn Jacobus Petri Finnos katekes är också förlorad och tryckåret okänt, men dess andra upplaga är tryckt i Stockholm 1615. Till prästerskapets tjänst utgav ÄÄbobiskopen Ericus Erici Sorolainen en omfattande «Catechismus eli Christilisen opin pääcappalet« (Katekes eller den kristna lärans huvudstycken), tryckt i Stockholm 1614. Luthers lilla katekes utkom första gången på finska 1628, översatt av Canutus Canuti, kyrkoherde i Torneå, och redan följande år utgav Sorolainen en ny översättning av densamma. Under åren 1630—82 utgavs ytterligare 11 upplagor av denna översättning. Redan i de handböcker som med titel manualen utgåvos under 1600-talet hade Luthers katekes sin fasta plats, och de finska psalmböckerna innehöllo katekes ända in på 1800-talet. Under senare delen av 1600-talet utgåvos även manualen under titeln »Suomalaisten sielun-tavara« (Finnarnas själsklenodium) i flera upplagor. Endast katekes med abc-bok och utvalda bibelspråk utgavs av Åbobiskopen J. Gezelius år 1666 med titel »Lasten paras tavara« (Barnaklenodium) och utkom sedermera under mer än hundra års tid i talrika upplagor. Vid mitten av 1700-talet utkom den svenske ärkebiskopen Olof Svebilius’ katekes i finsk översättning av biskop Daniel Juslenius (första upplagan 1745). Den omtrycktes långt in på 1800-talet, men i mitten av århundradet blev Luthers katekes åter ensamhärskande, tills den 1893 kompletterades av en lärobok i kristendomskunskap. — Det i finskt fromhetsliv starkt framträdende fasthållandet vid »rätta läran« torde ha sina rötter i gångna tiders ivriga katekesstudier. Det är ju känt, att 1600-talets stiftsstatuter i svenska riket förutsatte katekesförhör och kunskap i katekesens huvudstycken som betingelse för nattvardsgång och äktenskap. M.S. Norge. Hele reformasjonsårhundret igjennom og langt inn i det neste rådde Palladius’ oversettelse grunnen, inntil den også i Norge ble fortrengt av Resens tekst, som etterhvert fremkom i en mengde varianter. Den forsvunne utgave av 1628 finnes opptrykt i Chr. St. Bangs »Postilla catechetica«, 1650—62. Av varianter kan merkes »Christiania-typen« av 1783. Oversettelse til lappisk (ved M. Lund, 1728, og senere utgaver). Preget av rasjonal-