500 Kemitypi — Keyser ske Guldsmed Chr. Piil (1804—84). Tegningen raderes paa Zinkpladen, som indgnides med Loddevand og derefter bestrøs med et Pulver bestaaende af en letsmeltelig Bly-, Tin- og Vismutlegering. Derefter opvarmes Pladen, til Legeringen er smeltet og dækker hele Pladen. Man kan nu skrabe Legeringen af, indtil Billedet staar tydeligt. Legeringen har fyldt alle de raderede Linier, og man kan nu med en Syre, som kun angriber Zinken, ætse et Lag af, saa Raderingen fremkommer i højt Relief, klar til Trykpressen. Metoden opnaaede en vis Udbredelse; i Danmark anvendtes den især i de Bøger, som → Kittendorff & Aagaard udgav med Illustrationer af bl. a. Lorenz Frølich. C. Piil: Die Chemitypie, 1846. H.T. Kempe (Kämpe), svensk boktryckarefamilj. Daniel K. (död 1690) gifte sig med dotterdottern till Linköpings förste boktryckare, Christoffer → Günther, och var boktryckare i Linköping 1654—88. Från hans tryckeri utgick huvudsakligen läroböcker på latin och svenska, psalmböcker m.m. Daniel K. efterträddes av Efraim K. (död 1700). Han var icke såsom uppgivits son till företrädaren, men en av Daniel K:s söner, David K., blev boktryckaregesäll i Stockholm 1679, från vilket år finnes bevarat ett tillfälligħhetstryck på vers, som celebrerar hans och en kamrats deposition för vinnande av gesällskap. David K. försökte sig en kort en tid (1682—83) som boktryckare i Norrköping, men endast ett par bröllopsskrifter finnas bevarade från hans verksamhet där. Åren 1685—89 var han boktryckare i Lund, men flyttade 1689 till Stockholm. Hans förnämsta arbete under Stockholmstiden var tryckningen av vår första bok om fäktkonsten, Poraths »Palaestra Suecana« (1693) med StS kopparstick av E. → Reitz. Heders-skrifft til Dawid Kämpe och Niclas Broman tå de effter sine wäl anbrachte studier i den edle booktryckiarekonsten aff loflige gesellskapet medh sedwanlige ceremonier intagne blefwe, 1679 (ny uppl. 1883 och 1923). B. A. Kempe, A xel (1623—82), finsk bibliotekarie och professor. Blev 1650 Abo akademis förste bibliotekarie, 1658 professor i politik och historia, 1671 professor i juridik. K. utgav år 1655 bibliotekets första katalog »Bibliotheca Academiae Aboensis, sive elenchus etc.«. H. G. Porthan: Historia Bibliothecae R. Academiae Aboensis, 1771—87; F. W. Pipping: De bibliothecariis Academiae Aboensis, 1813—27. J. V. Kernell, Yngve (född 1903), svensk bokkonstnär. Arkitekt, författare. K. utexaminerades från Chalmers tekniska högskola 1926, var verksam som arkitekt till 1931 och idkade konststudier i Sverige och Frankrike 1932—34. Han var lärare vid Skolan för bokhantverk 1938—45 och redaktionssekreterare i »Grafiskt forum« 1939—43, där han skrivit en mängd uppsatser i bokkonstnärliga ämnen. Sedan år 1946 är han knuten till P. A. Norstedt & Söners förlag. Bland hans bokkonstnärliga arbeten märkas omslag, typografi och dekor till hans egna romaner »Utfärd i grön gobeläng« (1942) och »Konsert om natten« (1945) samt till det av prins Wilhelm utgivna praktverket »Svenskt land«, 1947. B. A. Keyl, Michael (1720—88), tysk Kobberstikker. Var gennem en Aarrække virksom i Nürnberg. Kaldtes 1745 til Danmark for — sammen med andre Kobberstikkere — at stikke Pladerne til L. de Thuras topografiske og arkitekturhistoriske Værker. Han har bl. a. stukket Vignetter og mange af Tavlerne til »Den danske Vitruvius« (1746—49) og »Hafnia hodierna« (1748). Vendte 1749 tilbage til Tyskland. E. D. Keyser, svensk boktryckarefamilj. Henrik K.1. (död 1663) var född i Tyskland och skall enligt traditionen av Gustav II Adolf ha erhållit ett i Östersjöprovinserna erövrat tryckeri, som uppsattes i Stockholm. Sin verksamhet som boktryckare i Stockholm började han 1633; jämsides med tryckeriet drev han en omfattande bokhandels- och förläggarerörelse. K. hade privilegium som kunglig boktryckare, och förutom kungl. förordningar, åtskilligt småtryck och en mängd religiös litteratur tryckte han större arbeten som svenska lagböcker (kvartoupplagor 1635, 1638 och 1643; en sedesuppl. 1636 samt duodesuppl. 1647 och 1650). Han tryckte den första finska helbibeln 1642 och en svensk (»Drottning Kristinas bibel«) 1646, båda praktverk i folio, och från hans tryckeri utgick Sveriges första kopparsticksverk, »Sveriges rijkes ridderskaps och adels wapenbook« (1650). Efter hans död 1663 drevs tryckeriet av hans änka till 1670, då sonen Henrik K. II (trol. 1649—99) övertog rörelsen. Denne var utlärd bokbindare och fick efter vissa svårigheter även tryckerirättigheter. Som bokbindare hade K. rätt att själv binda och försälja de av honom tryckta böckerna, och i skydd av de dubbla privilegierna utvecklade han sin verksamhet även till landets främsta förlag. Han tryckte och förlade