Keyser — Kildal 501 en mängd arbeten, särskilt religiös litteratur, andaktsböcker och psalmböcker. Han tryckte vidare lagar som »Bjärköa rätten« och »Gothlandz-laghen«, båda i folio 1687, »Wisby stadz lag« (folio, 1688) m.fl. Sitt förnämsta tryckarbete — Karl XII:s stora kyrkobibel — fick han aldrig fullborda. Han började tryckningen 1697, och vid hans död 1699 fortsattes arbetet av hans faktor J. E. Balduin och förelåg färdigt enligt titelbladet »tryckt uthi sal. Henrich Keysers tryckerij åhr 1703«. K. torde även ha varit den förste infödde svensk, som varit stilgjutare, och i förordet till ett av honom år 1691 utgivet stilprov uppmanar han andra boktryckare att hos honom beställa stilar. K. blev 1678 kunglig boktryckare och var akademiboktryckare i Uppsala 1685—95, då han som sådan efterträddes av sonen Henrik K. III (död 1707). Denne kvarstod som akademiboktryckare i Uppsala till 1701, varefter han återflyttade till Stockholm, dock utan att få överta faderns tryckeri, som drevs av de övriga arvingarna till 1716, då en systerson till Henrik K. II, Aron Holm, övertog tryckeriet. H. Lagerström: Keyser, en svensk boktryckarefamilj, 1916; H. Schück: Den svenska förlagsbokhandelns historia, I, 1923, S.211—28. B. A. Keyser, Frederik Wilhelm (1800—87), norsk biblioteksmann. Som filologisk student trådte han inn ved Universitetsbiblioteket, oppgav å ta eksamen, ble 1825 underbibliotekar og »overbibliotekar« professor Georg Sverdrups høyre hånd, inntil han 1845 etterfulgte denne, og skjønt uten noensinne å ha fått offisiell utnevnelse virket han som universitetsbibliotekar til sin avskjed 1863. Med utrettelig flid og velvilje besørget han innkjøp og utlån, gjennomførte flytningen til den nye bygning 1851 omtrent alene, men hadde ikke særlig initiativ overfor nye oppgaver. Takknemlige låntagere lot utføre hans byste i marmor. Selv testamenterte han sin og broren, professor Rudolf Keysers boksamlinger til sitt kjære bibliotek, hvor han vedble å arbeide til sin død. A. C. Drolsum: Universitets-Bibliotheket 1811— 1911, 1911. W.M. Kidron, svensk bokbindaresläkt. Den förste bokbindaren med namnet Kidron var Michael K. (trol. 1645—1710), som blev gesäll 1660 och mästare i Stockholm 1677. Hans söner Andreas K. (1699—1761) och Eric K. (1695 —1734) blevo båda mästare i Stockholm. Andreas 1729, Eric 1732. Efter Andreas’ död 1761 innehade änkan verkstaden, och från 1764 arbetade deras son Andreas Andreasson K. (1737—75) som gesäll hos modern och blev mästare 1769. Främst som yrkesman bland de ovan nämnda bokbindarna Kidron var Andreas K. (1699—1761). Han har utfört många av sina band i en förenklad Le Gascon-stil, och hans band fingo ofta göra tjänst som förlaga till mästarprov. A. Hedberg: Några anteckningar om bokbindaresläkten Kidron, 1912. (Även i Svensk bokbindaretidning, 1912). Kielman v. Kielmansegg, Friedrick Christian (1639—1714), holstensk Statsmand og Bogsamler. Arvede 1676 efter sin Fader, den ligeledes som Statsmand kendte Joh. Adolph K. v. K., en stor og betydelig Bogsamling, der i de følgende Aar blev forøget i rigt Maal med Litteratur indenfor alle Sprog og Videnskaber, saaledes at den med sine ca. 50.000 Bd. blev en af Tidens største og bedste Privatsamlinger. Efter Ejerens Død solgtes Biblioteket i Hamburg ved fire Auktioner (trykt Katalog paa over 5000 Sider). Forskellige af Tidens danske Samlere, f. Eks. Luxdorph og Thott, forsynede sig ved denne Lejlighed, og derigennem er en Del af K.v.K.s Bøger, bl.a. to Inkunabler, kommet til det kgl. Bibliotek i København. P. B. Kiesewetter, Gottfried, svensk bokhandlare och bokförläggare. Född i Tyskland inflyttade K. till Sverige och gifte sig 1735 med bokhandlaren J. H. → Russworms änka, varvid han övertog såväl dennes bokhandel i Stockholm som privilegierna att vara akademisk bokhandlare i Uppsala. Jämsides med bokhandeln drev K. en betydande förlagsrörelse. Han utgav flera förlagskataloger, i vilka man finner många av tidens främsta vetenskapsmän som Linné (»Systema naturæ«, 1740; »Öländska och gothländska resa«, 1745), Celsius, Rydelius m.fl. På grund av sjukdom nögades K. upphöra med bokhandeln i Uppsala 1757 men behöll Stockholms-affären till 1761, då han återflyttade till Tyskland. Hans efterträdare som akademibokhandlare i Uppsala blev C. E. Steinert, boklådan i Stockholm övertogs av C.G. Schindler. Sina förlagsaffärer sökte K. fortsätta från Tyskland men nödgades snart upphöra därmed, och hans goda förlagsartiklar återfunnos snart hos andra svenska förläggare, främst hos den tidens driftigaste bokhandlare, Lars Salvius. I. A. Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935, S. 45—46, 557—59. B.A. Kildal, A r n e (født 1885), norsk bibliotekmann. Studerte först et par år filologi og