Kumulativ Bibliografi — Kungliga Biblioteket 557 en stor Lettelse for Benytterne, og mange vigtige Bogfortegnelser o.1. udkommer nu i denne Form; nævnes kan saaledes den amerikanske → Cumulative Book Index, den ligeledes amerikanske →Index Medicus, den »lille« danske Bogfortegnelse, den hollandske Brinkman’s Cumulative catalogus van boeken etc. P. B. Kungliga Biblioteket i Stockholm, Sveriges nationalbibliotek, har såsom namnet angiver uppstått ur de svenska konungarnas enskilda bibliotek. Till biblioteket kunde under 1500-talet möjligtvis även räknas resterna av de vid reformationen indragna klosterbiblioteken i Stockholm, vilka synas ha bildat en kronans depå i Gråmunkeklostret på Riddarholmen. Är 1620 ökades denna depå avsevärt, då återstoden av Vadstena klosters bibliotek ditfördes från Vadstena. Redan 1621 donerade emellertid Gustav Adolf större delen av samlingarna till Uppsala akademi. Under 1600-talet ökades bibliotekets samlingar snabbt, dels genom de i krigen som krigsbyte tagna biblioteken (Jesuitkollegiets i Olmütz, Dietrichsteinska i Nikolsburg, Rosenbergska i Prag m. fl.), dels genom de boksamlingar, som drottning Kristina vid olika tillfällen lät inköpa. Vid drottning Kristinas avresa från Sverige 1654 reducerades emellertid biblioteket avsevärt, då drottningen lät bortföra de värdefullaste delarna av böckerna och manuskripten, som nu ingå i Vatinkanbiblioteket i Rom under namn av Bibliotheca Regina. Under Karl X Gustavs regering ersattes dessa förluster med krigsbyten från fälttågen i Polen och Danmark, och reduktionen tillförde även biblioteket flera större privata boksamlingar under 1600-talets senare del. Med ledning av den vid Joh. Jac. Jachesii tillträde till bibliotekariebefattningen 1695 upprättade inventariekatalogen kan biblioteket vid denna tid beräknas till ca. 25,000 tryckta skrifter och 1,400 handskrifter. Vid Stockholms slotts brand 1697 led biblioteket en oersättlig förlust, i det att omkring % av beståndet förstördes. Enligt det efter branden upprättade inventariet räddades endast 6,286 tryck och 283 handskrifter. Under de närmaste årtiondena efter denna katastrof inrymdes biblioteket i provisoriska lokaler och arbetade för övrigt under svåra förhållanden. Tillväxten skedde mycket långsamt, huvudsakligen genom förvärv vid sidan av det årliga anslaget och genom donationer. Den förtjänstfulle Anders Wilde, som var bibliotekarie 1758—95, klagade över, att bib- liotekets inkomster voro för svaga att hålla ens de förnämsta utländska tidskrifterna. Ar 1768 inrymdes biblioteket åter i Kungl. slottet, men lokalerna blevo ej helt inredda förrän 1796. Med införlivandet av Gustav III:s handbibliotek (14,500 band) år 1792 fördubblades i ett slag bokbeståndet. Är 1796 överlämnade även Gustav IV Adolf sitt enskilda bibliotek (7,500 band); år 1811 uppskattades biblioteket till 40,000 band. På grund av den ökade accessionen under 1800-talets förra hälft blevo lokalerna i Kungl. slottet överfyllda, och då förhållandena på 1850-talet blivit ohâlibara,lyckades slutligen bibliotekarien G. E. → Klemming förmå statsmakterna att anslå medel till en nybyggnad, som stod färdig i slutet av 1877. Vid inflyttningen i den nya byggnaden beräknades bokbeståndet till omkring 200,000 band (broschyrer, kartor och planscher ej medräknade) och 8,000 handskrifter. Sedan dess ha samlingarnas tillväxt starkt stegrats, framför allt genom ökningen av det svenska leveranstrycket, och de beräknas nu omfatta ca.600,000 band tryckta skrifter och ca. 1,500,000 smärre tryck (broschyrer under 100 sidor, förvarade i portföljer) samt över 12,000 handskrifter. Svenska tidningssamlingen kan beräknas till omkring 20,000 band, och kart- och planschsamlingen omfattar, förutom ett stort antal kart- och planschvolymer, omkring 27,000 blad kartor, 3,000 historiska planscher, 11,500 topografiska planscher samt 11,000 blad av svenska kopparstickares verk. Aren 1926—27 utökades biblioteksbygnaden med två flyglar, varigenom ökade utrymmen för såväl samlingar som läsrum erhöllos. År 1947 står biblioteket inför en omfattande ombyggnad för beredande av ökat hyllutrymme, arbetsrum för personalen och större läsesalar. Ursprungligen förvaltades biblioteket av en enda tjänsteman, bibliotekarien. Är 1947 utgöres personalen av en riksbibliotekarie, fyra förste bibliotekarier, sju bibliotekarier, sex e. 0. tjänstemän samt expeditionsvakter och biträden. Verksamheten är organiserad på fyra avdelningar: svenska tryckavdelningen, utländska tryckavdelningen, handskriftsavdelningen och låneexpeditionen. M. von Celse: Bibliothecæ regiae Stockholmensis historia 1751; J. A. Almquist: Kungliga biblioteket (Förfs Sveriges bibliografiska litteratur, II, 1907, s. 131—158); O. W alde: Kungl. biblioteket (S. Dahls Bibliotekshandbok, II, 1931, s. 134—161). R. E. Kungliga bibliotekets och universitetsbibliotekens tjänstemannaförening. Se Bib 1i otekarforeninger, Sverige.