4 Lagerström — Landsbibliotek inventarium« med förord av Isak Collijn och 1942 utkom ett nytt uppmärksammat »Typinventarium« uppställt efter delvis nya principer. Tjugofem år i typtryckets tjänst 1903—28, 1928; H. Lagerström: Svenska bokhantverkares exlibris, 1943. B. A. Lagrelius, A x e 1 (1863—1944), svensk grafisk fackman. Överintendent, fil. hedersdoktor. L. genomgick Norrköpings tekniska skola och var extraelev vid Tekniska högskolan i Stockholm 1888—90. Han anställdes 1883 vid Generalstabens litografiska anstalt, där han 1894 blev tillförordnad föreståndare; åren 1898—1933 var han företagets chef. Han var verkställande direktör i Börtzells tryckeri-ab 1898—1933, i Jacob Bagges sedeltryckeri 1919 —33 och i Cederquists grafiska ab 1920—33. Vid bildandet av Sveriges litografiska tryckerier (Esselte) blev han företagets vice ordförande och kvarstod som sådan till sin död. L. var ordförande i Sveriges litografiska tryckeriägares förbund 1908—33. På sin sextioårsdag tillägnades han en festskrift »Bildreproduktionen i Sverige från början av det nittonde århundradet« (1923). B. A. Lahde, Gerhard Ludvig (1765—1833), dansk Kobberstikker. Født i Bremen, lærte Guldsmedehaandværket i Kiel og kom 1787 til København, hvor han blev Elev af Kobberstikkeren J. F. Clemens. Som Kobberstikker var L. overordentlig produktiv og har især udført en Mængde Portrætstik samt en lang Række topografiske og kulturhistoriske Blade, af hvilke mange efter Tegninger af C. W. Eckersberg og Schweizeren J. H. Senn. Adskillige af hans Blade udsendtes haandkolorerede; disse er stærkt efterspurgte af Samlere, ikke mindst Serien »Det daglige Liv i Hovedstaden, i karakteristiske Figurer efter Naturen, med poetiske Forklaringer af L.C. Sanders«, 1818, med Gengivelser af Personer og Scener fra Dagliglivet i Datidens København. L.s Produktion kan ikke siges at have nogen større kunstnerisk Værdi, men mange af hans Arbejder har betydelig kulturhistorisk Interesse. S. E. Bremer: Om G. L. Lahdes københavnske Brandbilleder 1794—95, 1941; J. Sthyr: Dansk Grafik 1800—1910, 1949, S. 11—15. E. D. Landbohøjskolens Bibliotek, København. Se Kongelige Veterinær- og Landbohøjskoles Bibliotek, Den. Landgren, Werner (1855—1914), svensk boktryckare och bokförläggare. Efter yrkes- utbildning i Skövde och Stockholm anställdes L. 1874 vid C. E. Gernandts tryckeri och blev företagets ekonomichef 1883. Han var tillika ekonomisk ledare för »Stockholms-Tidningen« 1889—93, övertog 1893 tillsammans med bröderna C. och E. Gernandt förlagsrätten till »Nordisk Familjebok« samt utgav de två supplementbanden till detta arbetes första upplaga (1895—99). L. var föreståndare för Kôersners tryckeri 1895—99 och för Iduns tryckeri 1899—1902. Sistnämnda år grundade han »Nordisk Familjeboks förlags-ab« för utgivande av den stora andra upplagen av detta verk och var dess verkställande direktör till sin död. L. var jämte Hugo Lagerström initiativtagare till den av Olle Hjortzberg dekorerade bibeleditionen »Gustav V:s kyrkobibel«, som blev färdigtryckt först 1927. H. Lagerström: Svenska bokhantverkares exlibris, 1943. Landsbibliotek. I en år 1923 verkställd utredning angående läroverks- och landsbibliotek föreslogo för ändamålet tillkallade sakkunniga, att de största och till sitt innehåll viktigaste av de gamla stifts- och läroverksbiblioteken skulle organiseras som från läroverken fullt fristående och självständiga bibliotek med uppgift att tillika verka som ett slags centralbibliotek för de smärre bibliotek och boksamlingar, som lågo inom verksamhetsområdet. Som det första av dessa landsbibliotek tillkom år 1926 → Linköpings stifts- och landsbibliotek, vilket 1938 följdes av → Skara stifts- och landsbibliotek. Biblioteken fungera som stadsbibliotek för vederbörande städer samt som centralbibliotek för respektive Östergötlands och Skaraborgs län. Bibliotekarie, två amanuenser samt vaktmästare avlönas med statsmedel, varjämte särskilt statsanslag utgår till bokinköp och expenser. För bibliotekens verksamhet som stadsbibliotek tillskjuta vederbörande städer erforderliga medel. Biblioteken stå under överinseende av riksbibliotekarien men skola vid fullgörandet av sina uppgifter såsom centralbibliotek vara skyldiga att underkasta sig skolöverstyrelsens kontroll. För kompetens till befattningen som bibliotekarie, vilken tillsättes av Kungl. Maj:t efter hörande av riksbibliotekarien och Skolöverstyrelsen, fordras samma kvalifikationer som för befattningar vid Kungl. biblioteket och universitetsbiblioteken samt ingående erfarenhet av folkligt biblioteksarbete. Ytterligare två landsbibliotek beräknas komma att upprättas (Västerås och Växjö). B.H.