20 Lidbeck — Liewendal mentis MDCCXXIX—MDCCLXIX « (1802), som ger uppgifter om bibliotekets tillväxst åren 1729—69, »Memorabilia bibliothecae Lundensis«, I, (1803—13), som behandlar bibliotekets inkunabler, och »Series praefectorum bibliothecae Lundensis« (1805; svensk översättning: »Förtekning på bibliothekarierna vid Kongl. academien i Lund« i: Gjörwells »Brefväxling«, V, 1807). P. Wieselgren: Anders Lidbeck, lefnadsteckning (A. Lidbeck: Anmärkningar angående ämnen ur psycho- logien, esthetiken och svenska synonymiken, 1830). B. A. Lidén, Johan H en rik (1741—93), svensk boksamlare och bibliograf. L. blev docent i lärdomshistoria vid Uppsala universitet 1765 och samtidigt amanuens vid universitetsbiblioteket. Ar 1770 blev han adjunkt i historia vid Lunds universitet men kunde på grund av sjukdom ej tillträda befattningen. Han fick år 1776 professors namn. L. flyttade 1779 till Norrköping, där han framlevde återstoden av sitt liv fjättrad vid sjukbädden. — Sedan unga dagar hade L. varit boksamlare. År 1779 donerade han sitt bibliotek till Östgöta nation i Uppsala, vilken donation dock 1787 ändrades därhän, att boksamlingen, som då omfattade mer än 5,600 band, överlämnades till universitetsbiblioteket, varvid uppkomna dupletter fördelades på biblioteken i Lund, Abo och Linköping. I donationen ingick dessutom en penningsumma, vars avkastning bl.a. skulle användas till avlöning åt en amanuens vid biblioteket. Inom den svenska bibliografiska litteraturen har L. skapat ett arbete av bestående värde, nämligen »Catalogus disputationum in academiis et gymnasiis Sveciae«, I—V (1778—80). Ar 1791 utgav L. »Repertorium Benzelianum», som utgör en förteckning över E. Benzelius d. y:s för forskningen mycket värdefulla brevsamling. Samma år utgav han även »Brefwäxling imellan ärke-biskop Eric Benzelius den yngre och dess broder, censor librorum Gustaf Benzelstierna«, som fortfarande är en viktig källa för svensk biblioteks- och bokhistoria. A. Nelson: Johan Henrik Lidéns levnad (i Linköpings biblioteks handlingar, Ny serie, Bd. 2:1, 1934). H. Sdr. Lidman, Axel (1859—1934), svensk tidningsman. Efter utbildning i typografyrket blev L. 1878 föreståndare för »Hedemora Tidnings« tryckeri, vilket 1883 helt övertogs av ` honom. L. började därefter en omfattande tidningsutgivning och grundade 1900 »Dalarnes tidnings- och boktryckeri-ab«, som utgav ett stort antal tidningar — den s.k. Lidmanpres- sen — med L. som chefredaktör och ansvarig utgivare. Bland av L. utgivna tidningar märkas »Södra Dalarnes Tidning«, »Borlänge Tidning«, »Mora Tidning«, »Avesta-Posten«, »Säters Tidning« och »Ludvika Tidning«. — L. var en av stiftarna av Tidningsutgivareföreningen och Nordsvenska pressföreningen, deltog i bildandet av Svenska boktryckareföreningen och var styrelseledamot i denna 1895 — 1901. B. A. Liebe, Georg (Jürgen) Julius (1710 —78), dansk Bogbinder. Efter at have arbejdet nogle Aar i Udlandet nedsatte han sig som Mester i København 1734 og udnævntes 1746 til Hofbogbinder. L., hvis Bind findes bevaret i et betydeligt Antal, var for sin Tid en Foregangsmand indenfor sit Fag, især hvad Bogbindets Komposition angaar, og der kan ingen Tvivl herske om, at det var ham, der indførte Rokokoen i dansk Bogbinderkunst. E. W. Lien, Carsten (født 1894), norsk tegner og bokkunstner. Av hans viktigste arbeider må nevnes oppsetning, dekor, bind og omslag til Edda Kvæde (1928), Passio Olavi (1930) og Kongespeilet (1947). Gulatingslovi (1937) og en jubileumsutgave av O. Duuns Medmenneske (1936) er også forsynt med hans illustrasjoner. Forøvrig har Lien laget en rekke bind og omslag, adresser og ex libris. Hans arbeide er båret frem av en utpreget dekorativ fantasi, fargeglede og sikker smak. Det har med sin sterkt personlige holdning vakt diskusjon, men har under alle omstendigheter satt tydelige spor etter seg i norsk bokkunst. En mere direkte innflytelse på dette område har Lien øvet som lærer i bokkunstklassen ved Statens Håndverks- og Kunstindustriskole (fra 1935). R.R. Liewendal, Frans Oskar (1818—90), finländsk boktryckare. Född i Stockholm. Kallades 1835 till Helsingfors som litograf vid F. Tengströms nyanlagda stentryckeri, Finlands första, som han från 1841 arrenderade och senare köpte. Därmed förenades 1845 genom köp G.O. Wasenius’ stentryckeri, men först sedan L. 1849 blivit finländsk medborgare, erhöll han privilegium i eget namn. L. var verksam ända till, sin död och utförde en stor mängd vyer, porträtt, noter, bokillustrationer och planschverk, bl.a. »Vyer af Helsingfors« (1—3, 1851—59). Tryckeriet, fortsatt av änkan, Lovisa Bernhardina L., född Lundberg (död 1893) och sonen Gustaf L., såldes 1916 till firman Öflund 8&8. Pettersson. C.-R. G.