- Project Runeberg -  Nordisk Leksikon for Bogvæsen / II. Laage-Petersen - Åström /
27

(1951-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindström, Axel - Lindwall, Gunnar - Liniefald - Liniestøbemaskine - Linköping Stifts- och Landsbibliotek - Linnerhielm, Jonas Carl - Linnström, Hjalmar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindström — Linnström 27 köpings stadsbibliotek. — Atskilliga av samlingens märkligare skrifter finnas uppräknade i C. M. Carlanders »Svenska bibliotek och ex-libris«, III, 2. uppl., 1904, s. 3359—62. Jönköpings historia, IV, 1921, s. 477—81. B. À. Lindwall, Gunnar (född 1896), svensk bokkonstnär. Tecknare i Svenska Dagbladet 1922—31. L. uppmärksammades först som illustratör till Fredrik Bööks böcker, »Resa i Sverige« (1924), »Resa till Jerusalem« (1925), »Resa kring svenska Parnassen« (1926) m. fl. Han har utfört ett mycket stort antal bokomslag, framför allt till detektiv- och andra förströelseromaner. B. A. Liniefald, typografisk Betegnelse for Opbygning af Satslinierne i bestemte Mønstre og Forme. De almindeligst forekommende Former er Blokformer i Kvadrater og Rektangler, Trekanter, Cirkler, Halvcirkler etc. Man kunde navnlig i tidligere Tiders Typografi se meget kunstfærdigt opbyggede Forme i alle Slags Figurer lige fra rene Vase- og Skjoldformer til Figurer af enhver Art. Man taler ogsaa om Liniefald i Titelsats, hvor Liniefaldet kan danne en smuk og harmonisk Afveksling af de forskellige Linielængder og der er skabt bestemte Regler for saadant Liniefald; i denne Forbindelse kan nævnes det tredelte Liniefald, som er Grundlaget for Opbygning af Titelsats. H. T. Liniestøbemaskine, Sættemaskine, som støber Linier i eet Stykke. Benyttes til Fremstilling af Spaltesats til Aviser og Ugeblade og til glat Sats i Bøger. Efterhaanden er der dog indført saa mange Forbedringer paa disse Maskiner, at de kan udføre mere komplicerede Satsarbejder. Maskinens Matricer (Støbeforme) har almindeligvis hver to Bogstaver, et Antikvabogstav med tilhørende Kursivbogstav eller halvfedt Bogstav, og de kan i samme Arbejdsgang støbe Antikva-Kursiv eller Antikva-Halvfed. → Linotype og → Intertype er de mest udbredte Liniestøbemaskiner og er praktisk talt ens i Modellen. Konstrueret efter omtrent samme Principper er den amerikanske → Linograph, medens → Typograph-Maskinen, der ogsaa støber i hele Linier, er baseret paa et noget andet Princip. H. T. Linköping Stifts- och Landsbibliotek. Biblioteket leder sitt ursprung från det medeltida domkyrkolibrariet, som under århundradenas lopp tillvuxit genom en rad betydande inköp och donationer. Bland inköpen märkes främst Eric + Benzelius d. y:s bok- och handskrifts- samling (3,000 tryckta band och 275 handskrifter). Bland övriga större samlingar, som tillfallit biblioteket, kunna nämnas ärkebiskop J. A. Lindbloms manuskriptsamling, bergsrådet Nils Dalbergs och brukspatron C.D Buréns boksamlingar, den senare bl.a. innehållande den kände juristen Davir Nehrman Ehrenstråles böcker, samt från senare tid vice häradshövding J. G. Odencrants’ bibliotek. Bibliotekets handskriftssamling omfattar ca. 2,500 volymer. Biblioteket äger vidare gravyr-, porträtt- och medaljsamlingar samt kuriosakabinett. Biblioteket är sedan 1875 inrymt i konsistoriehuset, som 1928 erhöll en efter ritningar av arkitekten E. Hahr uppförd tillbyggnad, som bl.a. innehåller utlåningshall och läsesalar för allmänheten. Är 1926 fick biblioteket sin nuvarande organisation som landsbibliotek. Till biblioteket är knutet samfundet Linköpings stiftsbiblioteks vänner (grundat 1918), som bl. a. bekostar utgivandet av »Linköpings biblioteks handlingar« (ny serie påbörjad 1920; den äldre serien utkom 1793— 95). Bokbeståndet beräknades den 1 januari 1947 utgöra omkring 210,000 band. Utlåningen 1946 uppgick till 97,014 volymer. C. M. Stenbock: Strövtåg i Linköpings stiftsbibliotek, 1918; Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924, s. 83—122; N. Gobom: Det nya stifts- och Iandsbiblioteket i Linköping (Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XV, 1928). B.H. Linnerhielm, Jonas Carl (1758—1829), svensk konstnär. Riksheraldiker, kansliråd. L. har bl. a. illustrerat sina egna reseböcker »Bref under resor i Sverige« (1797), »Bref under nya resor i Sverige» (1806) och »Bref under senare resor i Sverige« (1816). Mest känd och ur bokkonstnärlig synpunkt uppskattad är hans utsmyckning av en diktsamling, »Witterhetsförsök«, som hans hustru utgav 1795. Han har även utfört ett vackert exlibris för översten J. A. B. König. — L:s boksamling, cirka 1,500 volymer och flera handskrifter, skänktes av hans dotter till Kalmar läroverksbibliotek. H. S chiller: Jonas Carl Linnerhielm, 1939. B.A. Linnström, H j a lm a r (1836—1914), svensk bibliografisk författare, bokförläggare. L. var anställd i C.E.Fritzes bokhandel 1853—62, var föreståndare för L.J.Hiertas bokförlag 1862—71 och övertog förlaget sistnämnda år. Han drev förlaget till 1884, då han nödgades göra konkurs. L. utgav under sin förläggartid flera stora arbeten som »Uppfinningarnas bok« (1872—75), Ahnfelts »Verldslitteraturens historia« (1875—76), Montelius-Hildebrands »Sveriges historia« (1877—81) m. fl. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 23 20:59:24 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nlfb/2/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free