Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lindström, Axel
- Lindwall, Gunnar
- Liniefald
- Liniestøbemaskine
- Linköping Stifts- och Landsbibliotek
- Linnerhielm, Jonas Carl
- Linnström, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindström — Linnström 27
köpings stadsbibliotek. — Atskilliga av
samlingens märkligare skrifter finnas uppräknade
i C. M. Carlanders »Svenska bibliotek och
ex-libris«, III, 2. uppl., 1904, s. 3359—62.
Jönköpings historia, IV, 1921, s. 477—81. B. À.
Lindwall, Gunnar (född 1896), svensk
bokkonstnär. Tecknare i Svenska Dagbladet
1922—31. L. uppmärksammades först som
illustratör till Fredrik Bööks böcker, »Resa i
Sverige« (1924), »Resa till Jerusalem« (1925),
»Resa kring svenska Parnassen« (1926) m. fl.
Han har utfört ett mycket stort antal
bokomslag, framför allt till detektiv- och andra
förströelseromaner. B. A.
Liniefald, typografisk Betegnelse for
Opbygning af Satslinierne i bestemte Mønstre og
Forme. De almindeligst forekommende
Former er Blokformer i Kvadrater og Rektangler,
Trekanter, Cirkler, Halvcirkler etc. Man
kunde navnlig i tidligere Tiders Typografi se
meget kunstfærdigt opbyggede Forme i alle
Slags Figurer lige fra rene Vase- og
Skjoldformer til Figurer af enhver Art. Man taler
ogsaa om Liniefald i Titelsats, hvor Liniefaldet
kan danne en smuk og harmonisk Afveksling
af de forskellige Linielængder og der er skabt
bestemte Regler for saadant Liniefald; i denne
Forbindelse kan nævnes det tredelte Liniefald,
som er Grundlaget for Opbygning af
Titelsats. H. T.
Liniestøbemaskine, Sættemaskine, som
støber Linier i eet Stykke. Benyttes til
Fremstilling af Spaltesats til Aviser og Ugeblade og
til glat Sats i Bøger. Efterhaanden er der dog
indført saa mange Forbedringer paa disse
Maskiner, at de kan udføre mere komplicerede
Satsarbejder. Maskinens Matricer
(Støbeforme) har almindeligvis hver to Bogstaver, et
Antikvabogstav med tilhørende Kursivbogstav
eller halvfedt Bogstav, og de kan i samme
Arbejdsgang støbe Antikva-Kursiv eller
Antikva-Halvfed. → Linotype og → Intertype er
de mest udbredte Liniestøbemaskiner og er
praktisk talt ens i Modellen. Konstrueret efter
omtrent samme Principper er den amerikanske
→ Linograph, medens → Typograph-Maskinen,
der ogsaa støber i hele Linier, er baseret paa
et noget andet Princip. H. T.
Linköping Stifts- och Landsbibliotek.
Biblioteket leder sitt ursprung från det medeltida
domkyrkolibrariet, som under århundradenas
lopp tillvuxit genom en rad betydande inköp
och donationer. Bland inköpen märkes främst
Eric + Benzelius d. y:s bok- och handskrifts-
samling (3,000 tryckta band och 275
handskrifter). Bland övriga större samlingar, som
tillfallit biblioteket, kunna nämnas ärkebiskop
J. A. Lindbloms manuskriptsamling,
bergsrådet Nils Dalbergs och brukspatron C.D
Buréns boksamlingar, den senare bl.a.
innehållande den kände juristen Davir Nehrman
Ehrenstråles böcker, samt från senare tid vice
häradshövding J. G. Odencrants’ bibliotek.
Bibliotekets handskriftssamling omfattar ca.
2,500 volymer. Biblioteket äger vidare gravyr-,
porträtt- och medaljsamlingar samt
kuriosakabinett. Biblioteket är sedan 1875 inrymt i
konsistoriehuset, som 1928 erhöll en efter
ritningar av arkitekten E. Hahr uppförd
tillbyggnad, som bl.a. innehåller utlåningshall och
läsesalar för allmänheten. Är 1926 fick
biblioteket sin nuvarande organisation som
landsbibliotek. Till biblioteket är knutet samfundet
Linköpings stiftsbiblioteks vänner (grundat
1918), som bl. a. bekostar utgivandet av
»Linköpings biblioteks handlingar« (ny serie
påbörjad 1920; den äldre serien utkom 1793—
95). Bokbeståndet beräknades den 1 januari
1947 utgöra omkring 210,000 band.
Utlåningen 1946 uppgick till 97,014 volymer.
C. M. Stenbock: Strövtåg i Linköpings
stiftsbibliotek, 1918; Betänkande och förslag angående läroverks-
och landsbibliotek, 1924, s. 83—122; N. Gobom: Det
nya stifts- och Iandsbiblioteket i Linköping (Nordisk
tidskrift för bok- och biblioteksväsen, XV, 1928). B.H.
Linnerhielm, Jonas Carl (1758—1829),
svensk konstnär. Riksheraldiker, kansliråd. L.
har bl. a. illustrerat sina egna reseböcker »Bref
under resor i Sverige« (1797), »Bref under nya
resor i Sverige» (1806) och »Bref under senare
resor i Sverige« (1816). Mest känd och ur
bokkonstnärlig synpunkt uppskattad är hans
utsmyckning av en diktsamling,
»Witterhetsförsök«, som hans hustru utgav 1795. Han har
även utfört ett vackert exlibris för översten
J. A. B. König. — L:s boksamling, cirka 1,500
volymer och flera handskrifter, skänktes av
hans dotter till Kalmar läroverksbibliotek.
H. S chiller: Jonas Carl Linnerhielm, 1939. B.A.
Linnström, H j a lm a r (1836—1914), svensk
bibliografisk författare, bokförläggare. L. var
anställd i C.E.Fritzes bokhandel 1853—62,
var föreståndare för L.J.Hiertas bokförlag
1862—71 och övertog förlaget sistnämnda år.
Han drev förlaget till 1884, då han nödgades
göra konkurs. L. utgav under sin förläggartid
flera stora arbeten som »Uppfinningarnas
bok« (1872—75), Ahnfelts
»Verldslitteraturens historia« (1875—76),
Montelius-Hildebrands »Sveriges historia« (1877—81) m. fl. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Mar 23 20:59:24 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nlfb/2/0031.html