34 Á Litografiskt Allehanda — Locker-Lampson vara dess plats i bok- och tidskriftsillustreringen vid en tid, då trägravyren just hotade att uttränga litografien. I L. reproducerades för första gången i Sverige ett »fotolitografiskt snälltryck«. B. A. Litteraturkalendere. Se Forfatterleksika. Liturgiske Bind. Se Klenodiebind. Liturgiske Bøger, Fællesbetegnelse for den lange Række Bøger, der anvendtes ved en kristen Gudstjeneste. Især i den ældre Middelalder fandtes mange forskellige liturgiske Haandbøger med forskellige Navne. Ikke alene anvendte man ved Gudđdstjenesterne → Evangeliarer og → Psalterier, men der udviklede sig specielle Bøger, hvor Stoffet var ordnet perikopisk som f£. Eks. i + Lektionariet eller de dermed beslægtede Evangelistarier og + Epistolarier. Er disse to samlet i en enkelt Bog, taler man om et → Plenarium. De forskellige Bønner og rituelle Formularer samledes i + Sakramentarier, eller i de saakaldte Kollektarier. Hertil kom → Martyrologier, + Passionaler og de liturgiske Sangbøger, + Antiphonarier, → Gradualer, Hymnarier o. a. I det 11. Aarhundrede begyndte man at samle en Række af de specielle liturgiske Bøger til større Samlinger, hvoraf efterhaanden opstod de to meget omfattende Kirkehaandbøger, → Breviariet og → Missalet. I den protestantiske Kirke fik man senere → Alterbøger, + Agender og andre liturgiske Bøger. Fra Middelalderen kendes en lang Række pragtfuldt udstyrede liturgiske Værker, udstyret med farveprægtige Ornamenter, Miniaturer 0.1., og disse Værker indtager i det hele taget en dominerende Stilling i den middelalderlige Bogproduktion, ligesom der fra Inkunabeltiden og Tiden derefter kendes mange fornemme liturgiske Tryk. H. Bohatta: Liturgische Bibliographie des 15’ Jahrhunderts mit Ausnahme der Missale und Livres d'heures, 1911; Samme: Liturgische Drucke und liturgische Drucker, 1926. P.B. Livres d'heures. Se Tidebøger. Ljungdahl, David (1870—1940), svensk bokillustratör. Genomgick Konstakademien 1889—93 och blev lärare i figur- och landskapsteckning vid Tekniska skolan i Stockholm 1912. Redan på 1890-talet började han utföra bokomslag och har bl. a. gjort omslaget till Heidenstams »Hans Alienus« (1892). Han blev i början på 1900-talet den mest anlitade av de konstnärer, som utförde omslagen till de s. k. 25-öresböckerna. Dessa omslag bildade epok och den typ L. då införde är fortfarande den vanligaste för detektiv- och äventyrsböcker. Av större arbeten kan nämnas illustrationer och dekor till »Legender och symboler i Uppsala domkyrka«, utgiven av Föreningen för bokhantverk 1907. B. A. Ljus Förlag, svenskt bokförlag grundat i Stockholm av den danske bokförläggaren Henrik → Koppel 1898, som detta år för Nordisk Forlag i Köpenhamn uppsatte »Expeditionen af Ljus«. Ar 1900 blev Ljus ett självständigt företag med Koppel som direktör. Förlagets förnämsta insats på den svenska bokmarknaden var utgivandet av en mycket populär billighetsserie »Ljus enkronasböcker«. Koppel sålde år 1914 förlaget till P. A. Norstedt & Söner, som dock föga utnyttjade förlagsnamnet och helt upphörde att använda det efter 1922. År 1940 övertog Sveriges litografiska tryckerier (Esselte) Ljus förlag och började samma år en ganska omfattande bokutgivning. Förlagschefen S.E. Bergh startade bl.a. två serier »Ljus English library« och »Ljus American library«, som väl närmast var avsedda att ersätta den tyska Tauschnitzserien, som på grund av världskriget ej kunde utkomma. Även en detektivserie på engelska »Ljus crime library« utgavs. Förlagets bokutgivning har annars huvudsakligen varit förströelseböcker i svenska original eller svensk översättning samt ungdomsböcker, som utges i en serie »Ljus ungdomsböcker«. B. A. Lobedanz, M a x (født 1888), dansk Biblioteksmand. Var i nogle Aar knyttet til det kgl. Bibliotek og blev i 1916, efter i 1910 at have bestaaet Magisterkonferens i almindelig og sammenlignende Litteraturhistorie, ansat paa Den kgl. Veterinær- og Landbohøjskoles Bibliotek, hvis Leder han blev i 1925. Han har sin store Andel i, at dette Danmarks største Fagbibliotek nu er organiseret som et effektivt Studiebibliotek, der udfylder en meget vigtig Plads i dansk Biblioteksvæsen. Fra 1938 til 1943 var L. Lærer ved Statens Biblioteksskole, ligesom han bl.a. i en Aarrække var Formandđd for Bibliotekarsammenslutningen for de videnskabelige og faglige Biblioteker. — Som skønlitterær Forfatter har L. gjort sig bemærket ved sine Digtsamlinger, Skuespil, Oversættelser m. v. P. B. Locker-Lampson. Se Rowfant Library.