Lundequistska Bokhandeln — Lundstedt 45 träddes som verkställande direktör av fil. licentiaten Nils + Wallin. Lundequistska bokhandeln är Uppsalas största bokhandel och är en av landets mest välsorterade firmor. För att betjäna landets största universitet har bokhandeln knutit vittutgrenade internationella förbindelser och torde ha den bästa sorteringen av utländsk litteratur i landsorten. Firman står som distributör av Uppsala universitets årsskrift och handhar även distributionen av många akademiska avhandlingar. Den uppträder någon gång som förläggare, men endast av böcker, som äga speciellt uppsalaintresse, t. ex. »Upsalastudenten genom tiderna« (1950) och rektor Sixten Samuelssons »Uppsala högre allmänna läroverks historia« som utkom 1952. Är 1935 erhöll Lundequistska bokhandeln fullmakt som Uppsala universitets bokhandel. I. A. Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935. B. Å Lundgren, Hjalmar (född 1880), svensk biblioteksman. Fil. doktor 1913. L. var amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek 1909—13 och stadsbibliotekarie och museintendent i Norrköping 1913—45. L:s rika författarskap omspänner bok- och bibliotekshistoriska arbeten, allmän kulturhistoria, oftast i essayistisk form, och skönlitteratur. Bland hans bibliografiska arbeten kunna nämnas historiker över Norrköpings stadsbibliotek (1913, 1918 och 1931) och ett antal artiklar i fackpressen, ny uppl. av »Anecdota Benzeliana« (1914) m. m. — L. har samlat ett betydligt privatbibliotek på mer än 10,000 band, särskilt rikt på fransk litteratur. E. Wingkvist: Bidrag till en bibliografi över skrifter utg. av Hjalmar Lundgren, 1935; H. L un d- gren: Curae sed deliciae [Om förf:s bibliotek] (Förf: s På skilda stigar, 1939, sid. 228—238). B. A. Lundquist, A br ah a m (1817—92), svensk musik- och bokförläggare. L. kom år 1830 till Östergrens bok- och musikhandel i Stockholm och började 1837 egen firma tillsammans med Ninian Caron. Den sistnämnde utträdde ur företaget 1844 och L. drev musikförlaget ensam till 1849 och åren 1849 till 1856 med L. G. Rylander som kompanjon. Från 1856 fortsatte L. affären i eget namn. Tillsammans med O.H. → Klemming inköpte han 1863 det f£. d. Salmsonska stentryckeriet, som dock såldes 1871. L. var en av stiftarna av Svenska förlagsföreningen (Svenska bokförläggareföreningen) och utnämndes 1865 till hovmusikhandlare. — Vid L:s död var musikförlaget det mest betydande i Sverige. Förlaget jämte musikhan- deln övertogs av sonen Georg L. (född 1869), som 1913 sålde musikhandeln till C. F. Svala och A. Söderlund. Förlaget bibehölls under hans ledning. B. A. Lundquist, Birger (1910—52), svensk konstnär, tidningstecknare, bokillustratör. Genomgick en korrespondenskurs i teckning och arbetade därefter på ritkontor i Stockholm. Tecknare i »Dagens Nyheter« från 1929 och till sin död. Som tidningstecknare stod L. redan från början som den främste i landet. Som bokillustratör framträdde han först med bokomslag till P. G. Wodehouses böcker, men från och med 1940-talet utförde han en mängd illustrationer, främst till reportageresor, som han företog tillsammans med kolleger bland »Dagens Nyheter«s journalister. Bland sådana reseböcker kan nämnas de med text av Alf Henrikson utgivna »I Skåne med Linné« (1947) och »Eriksgata« (1950), »Paris ske pris« (1949, med text av Stig Ahlgren), »Kungens Köpenhamn« (1950) och »Engelska mil« (1951), de båda sistnämnda med text av Jan Olof Olsson. Med kongenial följsamhet till bokens innehåll har L. illustrerat Alf Henriksons Ööversättningsvolym »Kineser« (1945), Erskine Caldwells »Son av Georgia« (1945) och Nils Hasselskogs »Guldregn« (1948). Som barnboksillustratör framträdde han i Eva von Zweigbergks »Johans jul« (1947). I. Fischerström: Bokens konstnärer, 1950. B. À. Lundstedt, Bernhard (1846—1914), svensk biblioteksman, bibliografisk författare. L. blev e.o. amanuens vid Kungl. biblioteket i Stockholm 1873, promoverades till fil. doktor 1875, utnämndes till ordinarie amanuens 1884 och till bibliotekarie 1900. I Kungl. biblioteket var L. huvudsakligen verksam vid den svenska tryckavdelningen, vars uppställning han ledde vid inflyttningen i biblioteksbyggnaden i Humlegården 1877. — L. utgav och redigerade ett flertal bibliografiska och andra arbeten. Hans största arbete, och ett av de förnämsta i den svenska bibliografiska litteraturen, är hans stora tidningsbibliografi »Sveriges periodiska litteratur« (I—III, 1895—1902). Han redigerade även synnerligen förtjänstfullt »Katalog öfver Finspongs bibliotek« (1883). Under talrika i biblioteksvetenskapligt syfte företagna utländska resor gjorde sig L. känd och värderad i vida kretsar bland biblioteks- och vetenskapsmän. I sitt testamente avsatte L., som avled under resa i Italien, medel till en rese-stipendiefond för bibliotekarierna vid Kungl. biblioteket R. E.