Læseselskaber — Löffler 59 När sällskapet upplöstes är inte känt, troligen var det omkring 1850. Från 1851 finnes ett tryckt »Förslag till en läseförening« inom Uppsala studentkår, och 1853 utkom en »Förteckning öfver bildningsanstaltens bibliothek« i Uppsala. Snart efter sekelskiftet 1800 stiftades ett läsesällskap i Karlskrona, som utgav kataloger över sitt bokbestånd 1806 (suppl. 1807), och i Jönköping utgavs »Katalog öfver Bolagsbiblioteket« 1818. Stadgar för Örebro läsesällskap antogos 1832. I Stockholm var »Atheneum«, grundat av »litteratur-sällskapet i Stockholm«, det förnämsta. Det tillkom 1842 på initiativ av den engelskfödde fornforskaren George Stephens, och dess förste ordförande var general Lefrén, som 1847 efterträddes av utrikesminister Ihre. På en av , Atheneums sammankomster höll Geijer ett åminnelsetal över Tegnér (1846), och de kungliga brukade någon gång besöka sällskapet. Efter 1850 känner man intet om Atheneums verksamhet. Läsesällskapen voro som framgår av detta ganska exklusiva — landsortssällskapen räknade bland sina medlemmar huvudsakligen det högre borgerskapet och ståndspersonerna i trakten — men vid 1840-talets mitt demokratiserades de högst betydligt och framträdde då under namn av bildningscirklar och arbetarföreningars bibliotek. Den äldsta var »Bildningscirkeln i Stockholm«, som grundades 1845 av skräddargesällerna Olof Renhult och Sven Trädgårdh. Sådana bildningscirklar grundades sedan på många håll, i Göteborg, Örebro, Karlskrona m.fl. städer. De upphörde dock alla ganska snart: Stockholms bildningscirkel upplöstes 1861, då dess bibliotek på 3000 band skänktes till Stockholms frivilliga skarpskytteförening, som i sin tur skyndade sig att sälja bort hela boksamlingen på en välgörenhetssoaré, där böckerna nådde fantasipriser. Längst fortlevde bildningscirkeln i Karlskrona, som upphörde 1877. Ar 1866 grundades på initiativ av Sophie Leijonhufvud (sedermera friherrinnan Adlersparre) en »Läse-salong för damer«, som redan följande år blev tillgänglig även för män och då förändrade namnet till »Stockholms läsesalong«. Redan på 1870-talet beräknades, att omkring 15,000 personer årligen besökte lokalerna, och på 1880-talet hade siffran stigit till 20,000 à 23,000. Stockholms läsesalong finansierades helt och hållet på privat väg, först år 1909 började Stockholms stad bidraga med årliga anslag. Sedan Stockholm fått sin folk- biblioteksfråga löst på 1920-talet, nedlades även detta sista läsesällskap i Sverige. Dess bokbestånd var då c:a 25,000 band. EvaFryxell: En kulturbild. Tillkomsten av Stockholms läsesalong (Svensk tidskrift, 1894); C. M. C a rlander: Svenska bibliotek och ex-libris. 2. uppl. I, 1902, s. 321—329; J. A. Almgquist: Sveriges bibliografiska litteratur, II, 1910, s. 320—330; C. Landeliu s: 1840- och 1850-talets bildningscirklar och arbetareföreningar i Sverige, I—II, 1936; H. Wieslander: Hundra års bibliotekskrönika från Örebro (Festskrift med anledning av Örebro stadsbiblioteks 75-årsjubileum, 1937). B. A. Løberetning (Papir). Se Maskinret- ning. Löberöds bibliotek. Det De la Gardieska arkivet och biblioteket på Löberöd grundades av excellensen Jacob Gustaf De la Gardie (1768—1842). Arkivet, vars grundstomme utgjordes av släkthandlingar som under gångna tider samlats på herresätet Sjö i Uppland, förökades storartat av De la Gardie och var vid dennes död det största privatarkivet i landet. Ett urval av handlingarna utgavs av Peter Wieselgren (20 delar + Bihang, 1829—44). Genom donationer 1848 och 1892 överlämnades arkivet till Lunds universitetsbibliotek; medeltidsurkunderna skänktes till Riksarkivet 1887. Även biblioteket på Löberöd var till större delen sammanbragt av J. G. De la Gardie. Vid hans död beräknades boksamlingen omfatta ca. 18,000 volymer men minskades vid arvskiftet till omkring 12,000. Då Löberöd år 1865 såldes till friherre Otto Ramel undantogs större delen av biblioteket och förblev i familjen De la Gardies ägo. Genom testamente blev biblioteket år 1901 fideikommiss inom släkten De la Gardie och innehaves 1950 av greve Pontus De la Gardie på Borrestad. P. Wieselgren: Deliciae bibliothecae De la Gardianae in Löberöd, 1823; Den samme: De la Gardiska archivet eller handlingar ur grefl. De la Gardiska biblioteket på Löberöd. D. 1—20 + Bihang, 1829—44; E. T e gn ér: De la Gardieska samlingen i Lund och på Löberöd, 1894 (= K. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar, Ny följd. 12:1); C. M. Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, III, 1904, s. 173—179; Svenskt biografiskt lexikon, III, 1931, s. 739—758. B. å. Löffler, Karl (1875—1935), tysk Biblioteksmand. Efter i nogle Aar at have studeret Filologi knyttedes han til det højere Skolevæsen og blev i 1908 Bibliotekar ved det württembergske Landesbibliothek i Stuttgart, hvis Leder han var fra 1920 til sin Død. L. besad et indgaaende Kendskab til alle Omraader indenfor Biblioteksfaget, men er især blevet kendt for sine Haandskriftforskninger. En ypperlig Oversigt over Haandskriftlæren