Maggs Bros.— Magnússon 63 Haandskrifter, Inkunabler, Træsnit- og Kobberstik-Værker, Americana, Geografi, Bibliografi og Grafik. Dets mange Hundrede Kataloger er kendt og eftersøgt paa Grund af deres Nøjagtighed og gode Afbildninger. M. har i Tidens Løb købt og solgt mange af de allerstørste Sjældenheder (Gutenbergbibler, Napoleons Breve til Louise og (i 1933) Codex Sinaiticus, som var i den russiske Regerings Eje, og blev erhvervet af British Museum for £ 100,000). A. F. Magnus, Olaus (1490—1557), svensk humanist, kulturskildrare, bokutgivare. M., som efter reformationen fasthöll vid den katolska läran, avsattes 1530 från sina kyrkliga befattningar i Sverige, varvid samtidigt hans egendom konfiskerades. Efter att en tid ha varit bosatt i Danzig, flyttade M. till Venedig, där han 1539 utgav en karta över Norden, »Carta marina«, den fullständigaste och överskådligaste karta som dittills publicerats över de nordiska länderna. Det är outrett, vem som skurit träsnitten till kartan, men många skäl tala för att M. tecknat bilderna. Han var under sista delen av sin levnad bosatt i Rom och blev där föreståndare för Birgittas hus vid nuvarande Piazza Farnese. Under landsflyktens år var M. oavbrutet sysselsatt med utarbetandet av en stor kulturskildring över Norden, »Historia de gentibus septentrionalibus«. För utgivandet av detta och andra, främst brodern Johannes Magnus’ arbeten, installerade M. ett tryckeri i Birgittas hus. År 1553 utgavs därifrån en bok i 4:0 innehållande korta levnadsteckningar över Birgitta och hennes dotter Katherina, och följande år utkom Johannes Magnus’ »Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus«. Är 1555 utgavs M:s eget livsverk »Historia de gentibus septentrionalibus«, en av de viktigaste källskrifterna till Sveriges kulturhistoria från denna tid. Boken är en mäktig foliovolym på 450 blad med icke mindre än 472 träsnitt. Vid sin död var M. sysselsatt med att trycka en ny (fjärde) upplaga av Birgittas »Revelationes«, som utkom i augusti 1557, endast några veckor efter M:s död. Tryckeriet var i verksamhet ännu ett par år, och den sista skrift som utgavs därifrån, en andra upplaga av Johannes Magnus’ »Historia metropolitanae ecclesiae Upsalensis«, är daterad 1560. (Se även Mich aelisgillet.) K. Ahlenius: Olaus Magnus och hans framställning af Nordens geografi, 1895; I. Collijn: Olaus Magnus. Ett försök till karakteristik och några önskemål, 1910; Den samme: Olaus Magnus och hans förlagsverksamhet i Rom 1553—1557, 1929. B.A. Magnus-Lagercrantz, Siri (1875—1944), svensk konstnär, bokillustratör. M. studerade måleri i Sverige och Paris och fick sin grafiska utbildning i München och Köpenhamn. Hon tillhörde pionjärerna inom det moderna svenska träsnittet och har i denna teknik varit verksam som bokillustratör. BI. a. har hon illustrerat Atterboms »Blommorna« (1924) samt en egen samling epigram »Slagruta« (1939). Hon har även utfört en del bokomslag och exlibris i träsnitt. Marita Lindgren-Fridell: Siri Magnus-Lagercrantz’ konst (Konstvärldens julbok, 1943). B. A. Magnússon, Arni (1663—1730), islandsk Samler. Arkivsekretær i Gehejmearkivet 1697, Professor ved Københavns Universitet 1701; Underbibliotekar og egentlig Bestyrer af Universitetsbiblioteket fra 1721. 1702—12 var M. sammen med Vicelovmand Páll Vídalín Regeringens Kommissær paa Island for at undersøge forskellige økonomiske og embedsmæssige Forhold. Et Resultat heraf var bl.a. en islandsk Jordebog, et Kildeskrift af stor Værdi (udg. i 11 Bd. 1913—43). Som Student og Amanuensis hos Thomas Bartholin begyndte M. at samle paa Haandskrifter, først og fremmest islandske, men ogsaa norske og danske. Efterhaanden lykkedes det ham at erhverve ikke blot de fleste Skindbøger, som endnu fandtes i Privateje, men omtrent alt, hvad der var af Værdi af Afskrifter, Diplomer o.s.v. indenfor sit Omraade. Hertil var hans lange Ophold paa Island af afgørende Betydning. M.s egen trykte Produktion er ringe, men hans Samling og hans talrige efterladte Optegnelser vidner om en usædvanlig kritisk Sans og Forstaaelse af Originalkilders Værdi. Ved Københavns Brand 1728 gik M.s trykte Bøger og en Del af Haandskriftsamlingen tabt. Paa Dødslejet testamenterede han Samlingen til Universitetet (den → arnamagnæanske Samling) og stiftede et Legat til Samlingens Udnyttelse. Finnur Jónsson: Arni Magnússons levned og skrifter I—II, 1930. J. B. Magnússon, Finnur (1781—1847), islandsk Oldforsker. Blev titulær Professor 1815 og holdt fra 1819 Forelæsninger over oldnordisk Litteratur og Mytologi ved Københavns Universitet og Kunstakademiet. Medhjælper ved Gehejmearkivet 1823 og Gehejmearkivar 1829. M.s omfangsrige Produktion er nu forældet. Fremhæves kan »Lexicon mythologicum« (1828), »Eddalæren og dens Oprindelse« (1824—26), den berygtede Tolkning af Runamoindskriften (1841), og navnlig