98 Moltke — Monoline hans Virksomhed blev i Aarenes Løb den hidtil største, som havde eksisteret i Danmark. M., der var en kundskabsrig og akademisk dannet Mand, knyttede Forbindelser med Boghandlerfirmaer mange Steder i Europa og udgav en Række af ham selv samlede Salmebøger og en Del opbyggelige Bøger, som han selv havde oversat, men ogsaa store Værker som f£. Eks. Folioudgaven af Arild Huitfeldts Danmarkshistorie kom paa hans Forlag. Sammen med Bogtrykkeren Melchior Martzan fik han 1634 Privilegium paa at udgive »de vgelige adviser paa danske och Tyske«, men M.s Rolle som Avisudgiver bestod vist kun i, at han finansierede Martzan. 1661 gjorde M. sin Søn af første Ægteskab Johan Moltke til sin Kompagnon, men denne døde samme Aar som sin Fader, og Forretningen blev ophævet. P. M. Stolpe; Dagspressen i Danmark, I, 1878, S. 156—69; II, 1879, S. 100—06. P: B. Momma, Peter (1711—72), svensk boktryckare, stilgjutare, bokförläggare och tidningsutgivare. M. började sin bana som ämbetsman och tjänstgjorde vid svenska beskickningen i Holland, där han från 1733 började utbilda sig i typografyrket hos boktryckaren Antonius de Groot. Efter sin återkomst till Sverige övertog M. år 1738 Kungl. tryckeriet i Stockholm efter änkan till J. H. Werner, som avlidit 1736. Samtidigt vidtog M. anstalter för att upprätta ett stilgjuteri — det första i landet — som också kom till stånd 1739 med Matthias Holmerus som föreståndare. Holmerus erhöll Kungl. Maj:ts privilegium exclusivum 1741 och drev företaget under namnet → Svenska stilgjuteriet. År 1750 övertog M. själv privilegiet. Stilgjuteriet överflyttade han från Stockholm till sin egendom Harg i Södermanland, där han 1744 anlagt ett pappersbruk och där han 1755 också grundade ett tryckeri. Ar 1742 började M. tidningsutgivning med den på franska tryckta »Stockholms Gazette«, vilken redigerades av honom och hans hustru till 1753, då tidningen såldes. Från 1745 utgav han även »Stockholms Weckoblad«, till vilket han 1767 fogade ett bihang med titel »Allehanda«. I slutet av år 1767 ändrades namnet på bihanget till »Dagligt Allehanda«. Bihanget blev 1769 självständig tidning, den första dagliga tidningen i Sverige. Ar 1769 överlät M. såväl tidningen som Kungl. tryckeriet på sin son Wilhelm M., vilken 1771 rymde ur landet för skuld, varvid tryckeriet och tidningen genom köp övertogs av assessor Johan Pfeiffer. Det Grefingska tryckeriet (se under Grefing) tillföll M. genom arv 1769 men överläts på hans svärson Henrik → Fougt; då M:s son efter konkurs rymt ur landet fick Grefingska tryckeriet privilegium som kungligt tryckeri 1771. Svenska stilgjuteriet i Harg övertogs av svenska staten redan 1762, pappersbruket behöll M. till sin död, då det övertogs av hans svärson Henrik Fougt. Det nedlades först 1859. M. får betraktas som en av de mest betydande männen i det svenska bokhantverkets historia. Hans initiativ till ett svenskt stilgjuteri är en pionjärgärning, som boktryckare var han en duglig fackman, och han tog livlig del i arbetet att skapa en organisation för boktryckarna. Som bokförläggare var han en av sin tids främsta. Han var den förste'som sökte reglera bokimporten genom export av svensk vetenskaplig litteratur i byte mot utländska böcker; hans förlagskataloger innehöllo förutom officiellt tryck, som han i egenskap av kunglig boktryckare utgav, förvånansvärt mycket skönlitteratur: nya upplagor av Freses och Sophia Elisabeth Brenners dikter, dikter av Hedvig Charlotta Nordenflycht och hennes krets (Witterhetsarbeten, I—II, 1759—62), översättningar av Locke, Montesquieu, Swift 0.a. G. E. Klemming & J. G. Nordin: Svensk boktryckeri-historia 1483—1883, 1883; N. G. Wollin: Industrierna vid Hargs ström, 1943; Den samme: Det första svenska stilgjuteriet, 1943; Den samme: Svenska stilgjuteriet. Peter Mommas skapelse, 1947. B. A. Monakor, Betegnelse for en Skindimitation, fremstillet af Shirting med en særlig tæt Tekstur og ofte forsynet med præget Mønster til Efterligning af Naturskinds Overflade. Anvendes i vid Udstrækning til billige Indbindinger, Forlagsbind etc. E. D. Monnier. Se Le Monnier. Monogram, sammenslyngede Tegn eller Bogstaver, finder ofte Anvendelse paa Bogtrykkets og Bogbindets Omraade. Bruges f. Eks. som → Bogtrykkermærker og paa Exlibris; Monogrammer, ogsaa som Spejlmonogrammer, er i vid Udstrækning benyttet som → Superexlibris, hyppigst paa Bind tilhørende kongelige eller adelige Bogsamlere. E. D. Monoline, Liniesættemaskine, konstrueret af Amerikaneren William Scudder (1859— 1932), der var Medarbejder hos Ottmar → Mergenthaler, og som ogsaa opfandt → Intertype Sættemaskinen. Monoline er i vore Dage blevet fortrængt af de meget hurtigere arbejdende Intertype og → Linotype Maskiner. E. D.