108 Musikbibliografi— Musikforlag Finland. Några egentliga musikbibliografiska verk ha icke utgivits i Finland, men i de allmänna bibliografierna över resp. den finska och den svenska litteraturen i landet ingå även förteckningar över musikalier, vilka dock icke äro fullständiga. s. O. Norge. I Norge er det bare noen ganske få musikbibliografiske verker. »Norsk bokfortegnelse« har siden 1920 tatt med en fortegnelse over de til Universitetsbiblioteket pliktavleverte norske notetrykk. I »Norsk Musikkgranskning«, (1937—), har Ø.Anker, Ø.Gaukstad og H.Kragemo utgitt musikbibliografiske arbeider. Ø. G. Sverige. Den grundläggande bibliografien över svensk musiklitteratur är Å. Davidsson, »Svensk musiklitteratur 1800—1945« (1948), ett bibliografiskt hjälpmedel, som i utförlighet och fullständighet saknar motstycke i de flesta andra länder. Den svenska tidskriftslitteraturen på området är behandlad i en uppsats av Davidsson i »Svensk tidskrift för musikforskning« (Arg. XXVII, 1945). En årlig översikt av musiklitteraturen ger »Svensk musikhistorisk bibliografi« (1926ff), som ingår i »Svensk tidskrift för musikforskning (Arg. VIII, 1927 ff). — Vad bibliografier över musikalier beträffar, saknas före 1828 samtida sammanfattande förteckningar över utgiven musik. Utom notiser och annonser i den periodiska pressen från 1700-talet och framåt, finnas några av enskilda förlag utgivna kataloger, t.ex. Kongl. privilegierade Musikaliska tryckeriets kataloger 1814—34. För äldre tid är man i övrigt hänvisad till nyare musikhistorisk litteratur, såsom T.Norlind, »Svenska kyrkosångböcker från 1500- och 1600-talet med tryckta melodier« (i: Kult och konst, 1906), S. Walin, »Beiträge zur Geschichte der schwedischen Sinfonik« (1941), C. Nisser, »Svensk instrumentalkomposition 1770— 1830« (1943). I den 1828—65 (fr. o. m. 1829 av Boktryckeri-societeten) årligen utgivna »Svensk bibliographi«, den första ansatsen till en allmän svensk bokkatalog, ingå även musikalier. »Ärskatalog för svenska bokhandeln«, som 1861 började utgivas av Svenska bokförläggareföreningen, medtog ny musik i de fem första årgångarna, och musikförteckningar ingå regelbundet alltsedan 1891. I Hj. Linnströms »Svenskt boklexikon åren 1830— 1865« saknas musikalier, men i detta arbetes fortsättning, den i flerårsdelar utgivna »Svensk bok-katalog« (1866 ff) upptagas musikverk i delarna 1876—85, 1886—95 och 1896—1900. Utförligt och med talrika hänvisningar (bl.a. från titeln och första versraden) förtecknas nyutkommen musik i »Uppslagsbok för svenska musikhandeln«, som utkom första gången 1889 med supplement 1892 och som utgivits i femårskataloger fr. o. m. 1891—95 (t. o. m. 1940 av J. Lindqvist, 1941—45 av J. Lindqvist och J. C. S. Lindqvist, 1946—50 av J. C. S. Lindqvist). Kvartalsvis förtecknas musikalier alltsedan 1920 i »Svensk musikförteckning« (utg. av Svenska bokhandlareföreningen t.o.m. 1946, därefter av Svenska musikhandlareföreningen). Av annan musikalie-bibliografisk litteratur må nämnas »Nyare svenska orkester- och vokalverk. Katalog utg. av Föreningen Svenska tonsättare« (5:e uppl., 1949). Ett flertal monografiska bibliografier över enskilda tonsättares verk finnas, t.ex. Karin Svensson, »Försök till en bibliografi över Hugo Alfvéns verk« (i: S.E. Svensson, »Hugo Alfvén som människa och konstnär«, 1946), T. Fredbärj, »Bibliografi över Wilhelm Peterson-Bergers verk« (i: »Wilhelm Peterson-Berger. Festskrift ...«, 1937), P. Vretblad, »Johan Helmich Roman 1694—1752« (1—2, 1914) och C.F.Hennerberg, »Förteckning över Gunnar Wennerbergs tonverk« (1918). Ätskilliga monografiska bibliografier förekomma även i »Svensk tidskrift för musikforskning«. — Slutligen må nämnas några tryckta bibliotekskataloger över musikalier: »Catalogue critique et descriptif des imprimés de musique des 16° et 17° siècles conservés à la Bibliotèque de l'Université royale d’'Upsala«, T. I (1911, utg. av R. Mitjana), T. 2—3 (1951, utg. av Å. Davidsson); »Catalogue critique et descriptif des imprimés de musique des 16° et 17° siècles conservés dans les bibliothèques suédoises (excepté la Bibliothèque de l'Université royale d’Upsala)« (1952, utg. av Å. Davidsson); »Katalog öfver Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek«, I (1905, utg. av M. Boheman); »Förteckning över musikalier i Västerås högre allm. läroverks bibliotek t.o.m. 1850« (1917, utg. av W.Molér); »Katalog på musikalier förärade till Strengnäs gymnasium« (1871, utg. av J. F. Hebbe). S.L. Musikforlag. Efter Bogtrykkets Opfindelse fulgte hurtigt → Nodetrykket, der begyndte med Trykning af Messebøger. Med Adgangen til Masseproduktion aabnedes Mulighederne for en udvidet Handel med Musikalier. Udgivelsen af Nodehefter knyttedes ofte sam-