Musikforlag — Musikkatalogisering 109 men med Bogudgivelse, ligesom Handelen med Musikalier helt til vor Tid har været nær forbunden med Boghandelen. Egentlige Musikforlag opstod først omkring 1700; især efter at Alois → Senefelder under sine Forsøg paa at finde en billigere Fremstillingsmaade for Nodetryk opfandt Litografien, 1798, skabtes bedre Betingelser for Musikforlagsvirksomhed. Musikforlagene paatager sig Trykning af Nodehefter i Kommission, men som oftest paa egen Risiko mod Honorarbetaling til Komponisten, tillige af enkelte Bøger f. Eks. Teoribøger og Sangbøger med Noder, men ellers er Musik- og Bogforlagsvirksomhed i vor Tid i Reglen helt adskilt. De største Musikforlag har eget Nodetrykkeri og de fleste eget Sortiment, men Salget sker desuden dels gennem rene Musikhandeler dels gennem Boghandelen. De tyske Forlag med → Breitkopf & Härtel og C. F. Peters i Spidsen var i lange Tider dominerende. Efter den anden Verdenskrig er det især amerikanske Forlag som G. Shirmer og Carl Fischer, der har overtaget Udgivelsen af Verdensklassikerne. Af større engelske Musikforlag kan nævnes Augener og Boosy & Hawkes, af franske Durand. O. A. Danmark. Den første rene Musikhandel i Danmark oprettedes 1793 i København af den franske Emigrant C.F.Haly. Den overgik 1801 til C.C. Lose, der 1815 fik Eneret paa at drive Stentrykkeri. Loses Musikhandel overtoges 1879 af Wilhelm → Hansens Musikforlag, der var grundlagt 1857 og efterhaanden ved Overtagelse af andre Musikhandeler og en stor Produktion af nye Musikalier blev det førende Musikforlag i Norden. Senere er der opstaaet en Række andre betydelige Musikforlag, hvoraf de vigtigste er Skandinavisk, Jac. Boesens, Mørcks, Engstrem & Sødrings og Vikings Musikforlag. Forlagene er sammensluttet i »Dansk Musikforlæggerraad«, Forhandlerne i »Dansk Musikhandlerforening«. O. A. Finland. Från 1836 till slutet av 1840-talet trycktes noter litografiskt hos F.Tengström och under de följande årtiondena hos hans efterträdare F.Liewendal, men det första egentliga musikförlaget grundades av musikhandlaren Ludvig Beuermann, som på 1850-, 1860- och 1870-talen jämte en mängd utländskt nottryck även utgav ett icke ringa antal verk av inhemska kompositörer (bl. a. Pacius, Collan, v. Schantz och Linsén). Förlaget inköptes 1877 av A.E. Lindgren, som i betydligt ökad utsträckning fortsatte utgivandet av inhemska kompositioner och ansenligt utvidgade verksamheten. Även K.E. Holms bokförlag verkade aktivt på musikens område (främst med samlingsverk såsom »Det sjungande Finland« m. fl.), varjämte också G.W.Edlunds bokförlag utgav en hel del noter. Åren kring sekelskiftet förlade K.F. Wasenius en del inhemska kompositioner. Ar 1898 började Helsingfors Nya Musikhandel, (innehavare Fazer och Westerlund), sin omfattande förlagsverksamhet. Firman övertogs 1904 av K. G. Fazer ensam och ombildades 1919 till AB Fazers Musikhandel. Företaget fick redan från början stor framgång genom det starka uppsving den inhemska musikproduktionen hade vid denna tid med namn som Sibelius, Melartin, Palmgren, Järnefelt, Merikanto o.a. År 1911 startade AB R.E. Westerlund, (tidigare pianoaffär), som då utvidgades till fullständig musikhandel, även en betydande förlagsverksamhet; med firman införlivades 1917 A.Apostols och 1919 Lindgrens förlag. 8.0; Norge. Blant de mest betydningsfulle norske musikkforlag kan nevnes Norsk Musikkforlag, Oslo, startet 1908 ved sammenslutning av Warmuths Musikkhandel og Brødrene Hals, optok 1932 Oluf Bys Musikkhandel og forlag; har utgitt ca. 8000 forlagsnummer. Ennvidere Musikk-Huset, grunnlagt 1939 (utgitt ca. 1000 forlagsnummer) og Harald Lyche & Co.s musikkforlag, Drammen, som ble grunnlagt 1944 og har fått overdratt trykningsretten for Skandinavia til de fleste av Griegs verker. Ø. G. Sverige. Den musikaliska förlagsverksamheten i Sverige, som alltid varit förlagd till Stockholm, började med Olof → Ählströms privilegierade nottryckeri från 1789. På 1820-talet utgavs musikalier av den tyskfödde litografen C. Müller, och åren 1828—53 innehade C.J. Hedbom ett musikförlag, som bl.a. utgav kompositioner av E.G. Geijer och A.F. Lindblad. Senare uppstodo firmorna Abraham → Hirsch (1837), Abr. → Lundquist (1838) och → Elkan & Schildknecht (1859). Julius Bagges förlag, grundat 1877, övergick 1892 till → Gehrmans musikförlag. År 1915 grundades → Nordiska musikförlaget, som f.n. är det största av de svenska musikförlagen. Nils-Georgs musikförlag (från 1928) har huvudsakligen utgivit schlagers och kupletter. A. D. Musikkatalogisering. Ordningen af og Udarbejdelse af Fortegnelse over Musiksamlinger, retter sig bl.a. efter den paagældende