Musiksamlinger — Musiktidsskrifter 113 Liszt, Brahms, de viktigste opera-, kor- og symfoniske verker i partitur og klaverutdrag og samlinger av kirkemusikk og folkemusikk. Musikksamlingen i Deichmanske bibliotek, Oslo, ble åpnet 1921; den omfatter ca. 2,600 musikalier og ca. 850 bøker. Musikksamlingen i Bergens offentlige bibliotek ble åpnet 1924 og rummer ca. 22,000 musikalier, 2,100 bøker og 300 librettoer. Herav er 2,665 nr. en gave fra Edvard Griegs dødsbo og omfatter hans bibliotek og efterladte manuskripter. Av andre samlinger kan nevnes musikksamlingen i det kgl. Norske videnskabers selskabs bibliotek, Trondheim, og blant folkebiblioteker med musikksamlinger: Hamar folkebibliotek, Hønefoss kommunale folkeboksamling, Haugesunds folkebibliotek, Stavanger kommunebibliotek og Tønsberg folkebibliotek. ø.G¢. Sverige. En central ställning intager Kungl. Musikaliska akademiens bibliotek i Stockholm, som är det främsta specialbiblioteket på detta område i Norden. Tyngdpunkten i dess bestånd av musikalier ligger på 1700-talet. Uppsala universitetsbiblioteks musikavdelning innehåller däremot en mycket rik och omfattande samling musikalier från 1500- och 1600-talen, till stor del inkommen som krigsbyte under trettioåriga kriget. Den s.k. Dübensamlingen med svensk och tysk musik i handskrift från 1600-talet bör här särskilt nämnas. I Lunds universitetsbibliotek förvaras numera de omfattande musikaliesamlingar, vilka donerats till Akademiska kapellet i Lund av director musices i Uppsala Hinrich Christoph Engelhardt och universitetskapellmästaren i Lund Christian Wenster. Av musiksamlingar i huvudstaden kan här ytterligare nämnas Kungl. Biblioteket, Musikhistoriska museet och Kungl. Teatern (— Operans bibliotek). Flera av de äldre läroverksbiblioteken äga avsevärda musiksamlingar. Så återfinnas t. ex. i Västerås åtskilliga äldre, delvis unika tryck samt handskrifter (katalog utg. av W.Molér 1917). Betydande samlingar finnas även i Växjö, Strängnäs, Skara och Kalmar. Stifts- och landsbiblioteken i Linköping och Skara böra även nämnas liksom Norrköpings stadsbibliotek, där den från Finspångs slott härrörande samlingen innehåller flera märkliga musiktryck. Några svenska privatsamlare ha med speciell inriktning på musik sammanbragt även internationellt kända samlingar. Doktor Gustaf Brun i Gävle äger en vacker samling 1700-talsmusik och värdefulla faksimileupplagor 8. Nordisk Leksikon for Bogvæsen. II av äldre musikhandskrifter. I Hälsingborg har lektor Daniel Fryklund i anslutning till sin enastående samling av musikinstrument samlat ett musikbibliotek, vilket utom en samling äldre musiklitteratur omfattar musikalier för de instrument, som ingå i hans museum, en samling gitarrkompositioner och omkr. 10,000 nummer musikautografer. Bland samlingens specialiteter kunna nämnas en unik avdelning Marseljäsen, frimuraremusik och Jenny Lindiana. T. Norlind: Vor 1700 gedruckte Musikalien in den schwedischen Bibliotheken (Sammelbände der Internationalen Musikgesellschaft. 1907—08); Den samme: Från Tyska kyrkans glansdagar, I—III, 1944—45; ÅA. D avidsson: Catalogue critique et descriptif des imprimés de musique des 16e et 17e siècles conservés dans les bibliothèques suédoises, 1952. À. D. Musiktidsskrifter udviklede sig af de musikalske Efterretninger i almindelige blandede Tidsskrifter; men de første egentlige Musiktidsskrifter som Joh. Matthesons »Critica musica« (1722—25) og »Der musikalische Patriot« (1728) havde iøvrigt mest Præg af at være Bøger udsendt i »Leveringer«, saaledes kom Joh. Ad. Scheibes »Der critische Musicus« (1738—40) i et 2. Oplag. Af vigtigere tyske Musiktidsskrifter i det 19. Aarh. maa nævnes »Allgemeine musikalische Zeitung« (1798— 1865), det af Robert Schumann redigerede »Neue Zeitschrift für Musik« (1834 ff.) og »Signale für die musikalische Welt« (1842 ff.). I Frankrig udkom det af Jos. Fétis 1824 grundlagte »Revue musicale« (fra 1835 »Revue et Gazette musicale«), i England bl. a. »The musical Times« (1844 ff.) og »Musical Opinion« (1877 ff.), i Italien »Gazetta musicale« (1842 ff.), i Amerika »The musical Courie« (1879 ff.). Fra anden Halvdel af det 19. Aarhundrede prægede den efterhaanden udviklede musikvidenskabelige Forskning en Række Tidsskrifter som »Vierteljahrschrift für Musikwissenschaft« (1885—94), »Zeitschrift und Sammelbände der Internationalen Musikgesellschaft« (1899—1914); fra 1918: »Zeitschrift für Musikwissenschaft«, »Revue de musicologie« (1922 ff., »Revista musicale Italiana«, »The musical Quarterly« (1915 ff.) o.a. Der fremkom desuden specielle Tidsskrifter, behandlende enkelte Grene af Musikken, som »Musica sacra« (1866 ff.), »Revue du chant Gregorien« (1896 ff.) og »Musica divina«. E. S. I Danmark udkom det første egentlige Musiktidsskrift »Musik«, red. af C. F. Cramer, 1789. Det var skrevet paa Tysk og havde kun