114 Musiktidsskrifter — Müller en kort Levetid som de fleste efterfølgende. Et af de længstlevende var »Musikbladet« (1884—93), men først i det 20. Aarh. fremkom videnskabeligt mere betydende Tidsskrifter som »Aarbog for Musik« (1922—29), »Dansk Musik Tidsskrift« (1925 ff.), »Levende Musik« (1942—46) o. a. Ogsaa mere specielle Musiktidsskrifter er udkommet, saaledes »Tidsskrift for Kirke-, Skole- og Folkesang« (1880 —83) og »Pro Cantu. Tidsskrift for Korsang og Musik« (1938—43). E. 8. Finland. Den första finskspråkiga musiktidtidskriften, »Säveleitä« (»Toner«), utgavs 1887—90 i Jyväskylä av P.J. Hannikainen; dess innehåll utgjordes till stor del av körsånger. I främsta rummet musiktidskrift var endast under de första åren den av K. Flodin 1901—05 utgivna svenskspråkiga »Euterpe«. Aren 1905—07 utgav Otto Andersson »Finsk musikrevy«, vilken 1910-16 följdes av »Tidning för musik«. Den andra finskspråkiga musiktidskriften »Säveletär« (ung. »Tonernas musa«) utkom 1906—11; den första årgången var redigerad av Ilm. Krohn, de följande av H. Klemetti. Den följdes 1914—17 av »Uusi Säveletär« (»Nya S.«) och »Säveletär«, ny följd 1918. Är 1923 begynte »Suomen Musiikkilehti« (»Finsk musiktidning«) utkomma, till en början under redaktion av L. Ikonen, från 1930 av H. Klemetti. Den erhöll från 1933 en konkurrent i »Musiikkitieto« (»Musikkunskap«) med M. Turunen som redaktör. Båda sammanslogos 1947 till tidskriften »Musiikki« under redaktion av T. Pylkkänen. Specialorgan för arbetarnas musiksträvanden är »Työn Sävel« (»Arbetets melodi«), som utkommit sedan 1921, från 1929 under namnet »Työväen Musiikkilehti« (»Arbetarnas musiktidning«). Fackorgan för utövande musiker är »Muusikerilehti — Musikerbladet« (från 1922), sedan 1945 »Muusikko« (»Musikern«). Sedan 1926 utkommer »Kirkkomusiikkilehti« (»Tidning för kyrkomusik«); en svensk motsvarighet till denna, »Kyrkomusik«, utgavs 1937—40. S.O. Norge. I første halvdel av 1800-tallet ble det utgitt en del musikktidsskrifter i Norge, hvorav flere bare inneholdt noter. Det første norske musikktidsskrift som fikk en lengre levetid var »Nordisk Musik-Tidende« (1880— 92) med en rekke verdifulle biografier om norske komponister og utøvende musikere. »Nordisk Musik-Revue« (1900—06) er på en måte en fortsettelse av foregående. »Musikbladet« (1908—26) ble startet som meddelel- sesblad for Musikkonservatoriet i Oslo, men ble senere utvidet til organ for alle musikkinteresserte. Titelen ble 1927 forandret til »Tonekunst«, det gikk inn 1937. Av andre musikktidsskrifter kan nevnes: »Orkestertidende« (1892—94), »Musik« (1924—25), »Sangen« (1933—41), fortsatt som »Norsk musikkliv«. »Norsk musikerblad« (1914—) er organ for »Norsk musikerforbund«, har ved sitt biografiske og historiske stoff også interesse utenfor foreningen. Den eneste norske musikkvitenskapelige publikasjon er »Norsk musikkgranskning. Ärbok« (1937—). ø.G. Sverige. Den första musiktidskriften i Sverige — om man bortser från periodiskt utgivna nottryck som »Musikaliskt tidsfördrif« (1789—1834) och liknande — är »Euterpe« (1823). »Musikalisk kyrkotidning« utgavs 1847—50, därefter följde »Ny tidning för musik« (1853—57), »Svensk musiktidning« (1881—1913), »Musiktidningen« (1898—1927), »Musikern« (1908 ff), »Svensk tidskrift för musikforskning« (1919 ff), »Musikkultur« (1926—29), »Vår sång« (1928—49) med fortsättning »Tidskrift för det folkliga musiklivet. Vår sång« (1950 ff.), »Kyrkosångsförbundet« (1924 ff), »Tidskrift för kyrkomusik och svenskt gudstjänstliv« (1926—41) med fortsättning »Svenskt gudstjänstliv« (1942 ff), »Slöjd och ton« (1930 ff), »Orkesterjournalen« (1933 ff), »Skolmusik« (1936 ff), »Musikvärlden« (1945—49) och »Musikrevy« (1946 ff). A. Davidsson: Den musikaliska tidskriftslitteraturen i Sverige under 1800-talet (Svensk tidskrift för musikforskning, XXVII, 1945). A. D. Miühlbrecht, Otto (1838—1906), tysk Bibliograf og Boghandler. Grundlagde 1868 Fitmaet Puttkammer & Mühlbrecht (Specialitet: Stats- og Retsvidenskab). Foruden flere historiske og bibliografiske Arbejder paa Juraens Omraade skrev M. »Der holländische Buchhandel seit Coster« (1867), »Erinnerungen aus 30 Jahren« (1890) »Bibliographie im Dienste des Buchhandels« (1894), »Bücherliebhaberei in ihrer Entwicklung bis zum Ende des 19. Jahrhunderts (1896) og »Erinnerungen, Neue Folge« (1903). A. F. Miiller, Friederich Adam (1725—95), dansk Kobberstiksamler. Embedsmand. Var allerede fra sin tidligste Ungdom en ivrig Samler af nyere og ældre grafisk Kunst, og i 1783 blev han Medlem af den Kommission, der skulde ordne det kgl. Biblioteks Kobberstiksamling. I 1786 lod han sin ca.4,500 Blade