120 Møntbøger Den finländske samlaren M. Weckström planerade en större mynthistoria »Myntbeskrifning eller underrättelser uti kunskapen om mynt« (1853), varav dock endast ett häfte utkom, innehållande en förteckning över numismatisk litteratur. Professor Gabriel Geitlin, föreståndare för Helsingforsuniversitetets myntkabinett vid 1800-talets mitt, offentliggjorde smärre numismatiska uppsatser i Finska vetenskaps-societetens acta-serie och tryckte även där sitt enda större arbete »Beskrifning öfver Kejserliga Alexanders-universitetets muhammedanska myntsamling« (även separat, 1863). Ett betydande verk och av bestående värde är W.Lagus’ »Numismatiska anteckningar« (I:1-2—II, 1886—1900), vars första del innehåller en översiktlig framställning av myntkabinettets historia fram till 1887 och som i andra delen beskriver mynt funna i Finlands jord. Bland numismatiska skrifter under innevarande sekel må nämnas »Förteckning öfver Antellska myntsamlingens i Helsingfors svenska mynt« (I—III, 1906—36; I—II utg. av T.G. Appelgren, III utg. av L. O.Th. Tudeer), Mauritz Hallbergs »Minnespenningar öfver enskilda personer födda eller verksamma i Finland« (I—II, 1906—23), L. O. Th. Tudeers »Die Tetradrachmenprägung von Syrakus« (1913), C. A. Nordmans »Anglo-Saxon coins found in Finland« (1921), H.J. Boströms »Suomen muistorahat« (Finländska minnesmedaljer; I—II, 1932—36) och H. Salmos »Deutsche Münzen in vorgeschichtlichen Funden Finnlands« (1948). En beskrivning om i Finland präglade mynt under nyare tid med några illustrationer ger O. K. Selinheimo i »Rahatieteen opas« (Handledning i numismatik, 1948). W. Lagus: Numismatiska anteckningar, I:1—2 — II, 1886—1900 (Finska vetenskaps-societeten. Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk. 43, 47, 60). B.A. Sverige. Den första i Sverige tryckta numismatiska skriften är fornforskaren Petter Dijkmans »Observationer, som kunna gifwa någon anledning til dhe forna swenskars och göthers penninge rächningz beskaffenheet« (1686). Endast några år senare utkom Elias → Brenners stora arbete »Thesaurus nummorum Sveo-Gothicorum, thet är en skatt af swenskt mynt« (1691). Detta ståtliga verk med 431 avbildningar av mynt och medaljer utgavs i en ny, utvidgad upplaga 1731, redigerad av Brenners vän och kollega i Antikvitetsarkivet Niklas Keder, som tillade 141 nya avbildningar samt utökade texten med historiker över myntsamlare och myntsamlingar i Sverige. Vid 1700-talets mitt utgav vice bibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek E. Ziervogel åtskilliga numismatiska skrifter, bland vilka kan nämnas »Trettio historiska afhandlingar öfwer mynt och medailler« (1754—55). Sekreteraren i Antikvitetsarkivet C.R. Berch utgav bl.a. »Beskrifning öfwer swenska mynt och kongl. skåde-penningar« (1773) och »Namnkunniga svenska herrars och fruers skådepenningar« (Flock I—III, 1777—81). Den vetenskapliga numismatiska forskningen inleddes i vårt land med riksantikvarien B.E.Hildebrands arbeten,av vilka kunna nämnas »Anglosachsiska mynt i Kongl. svenska myntkabinettet, funna i svensk jord« (1846; ny tillökad uppl. 1881), »Minnespenningar öfver enskilda svenska män och qvinnor« (1860) och »Sveriges och svenska konungahusets minnespenningar, praktmynt och belöningsmedaljer« (1874—75). Riksantikvarien Hans Hildebrand (son till B.E. Hildebrand) framlade i sitt monumentala verk »Sveriges medeltid« (3 band, 1879—1903) en banbrytande utredning om »Sveriges mynt under medeltiden« (separat 1887). Tre betydande myntsamlare ha utgivit kataloger över sina samlingar, som länge varit viktiga handböcker för numismatiker: Carl Snoilskys »Ett svenskt myntkabinett« (1873), »Beskrifning öfver friherre A.W. Stiernstedts svenska myntkabinett« (1880) och »H. Oldenburgs samling af svenska, svenska besittningarnes och landtgrefven Fredriks (konung Fredrik I) hessiska mynt« (1883). I den år 1873 stiftade Numismatiska föreningens skriftserie »Numismatiska meddelanden« ha viktiga arbeten publicerats, av vilka kunna nämnas »Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor« (Följd I—III, 1905—43, utg. av B.E.Hyckert, V.E. Lilienberg och A. Wahlstedt), »Sveriges mynt 1449—1917« (1918, utg. av K.A. Wallroth) m. fl. Efter författarens död utgavs C. A. Ossbahrs »Mynt och medaljer slagna för främmande makter i anledning av krig mot Sverige« (1927). Den moderna numismatiska forskningen har under de sista decennierna berikats med arbeten av Sture Bolin (»Fynden av romerska mynt i det fria Germanien«, 1926), samt Bengt Thordeman och N. L. Rasmusson, vilka var och en i ett omfattande numusmatiskt skriftställarskap redovisat sina vetenskapliga resultat och som tillsammans utgivit »Medaljen genom tiderna« (1942).