124 National Central Library — Natur och Kultur og mistede ca. 100,000 Bind eller mere end Halvdelen af dets Bestand. R. C. Hill: The National Central Library (British Book News, No. 75, 1946). P.B. Nationalmusei Bibliotek, svenskt specialbibliotek för konstlitteratur och närgränsande ämnen. Bibliotekets tillkomst räknas från 1867, men boksamlingen blev ej biblioteksmässigt ordnad förrän 1919, då fil. doktor Karl Wåhlin utsågs till bibliotekarie och biblioteksutrymme anordnades inom Nationalmuseibyggnaden, där böckerna tidigare varit spridda i tjänsterummen. Biblioteket omfattar för närvarande omkring 50,000 band. Till samlingarna hör en urklippssamling, påbörjad 1880, som beräknas omfatta omkring 200,000 klipp. Urklippssamlingen förfogar över egna lokaler i Nationalmusei bottenvåning under biblioteket. S. Påhlman: Nationalmusei bibliotek (Biblioteksbladet, XXXIII, 1948). B. Ã. Nationalskrift, Betegnelse for de forskellige Skriftformer, som udformedes i de Nationalstater, der opstod efter Romerrigets Fald. De bygger alle paa de → Minuskelskriftformer, som havde udviklet sig i Romerrigets senere Aarhundreder. I Italien udvikledes dels en → Kursiv paa Grundlag af den romerske Kursiv, som i det pavelige Kancelli fik en særlig prangende Karakter, dels en Bogskrift, som udgik fra → Halvkursiven, og som i de syditalienske Klostre fik et særlig Præg (→ beneventansk Skrift). I Spanien opstod den »vestgotiske Skrift«, som ligeledes dels var en Diplomskrift, udgaaet fra den romerske Kursiv, og dels en Bogskrift, fra Halvkursiven. Paa tilsvarende Maade udformedes i Frankerriget under Merovingerne en → merovingisk Skrift, dels en Diplomskrift og dels en Bogskrift, som byggede henholdsvis paa Kursiven og Halvkursiven. Ogsaa paa de britiske Øer opstod en særlig Skriftform, den irsk-angelsaksiske Skrift (→ Insularskriften). I Modsætning til Skriftformerne paa Fastlandet byggede denne paa Halvuncialen. De forskellige Nationalskrifter fortrængtes efterhaanden af den → karolingiske Minuskel. Størst Modstandskraft viste den insulære Skrift, som delvis er fortsat til Nutiden. F. Steffens: Lateinische Paläographie, 2. Udg., 1909; Nordisk Kultur, XXVIII: Palæografi, 1943. E.K. Nationaltrykkeriet & Forlagsbokbinderiet A/S, Oslo, er etablert 1907. Virksomheten ledes av disponent Axel L. Schmidt og disponent Lauritz Schmidt og beskjeftiger 180 funksjOnærer. P.K. Nationsbibliotek kallas de boksamlingar, som bildats av de olika landskapsföreningarna (»studentnationerna«) vid universiteten i Sverige och Finland. I Uppsala och Abo grundades sådana bibliotek redan vid mitten och slutet av 1600-talet, i Lund tillkommo de något senare. Samtliga voro små och utan större betydelse för studierna ännu under 1700-talet och början av 1800-talet och förblevo obetydliga i Lund och i Finland. Endast i Uppsala, där studentnationerna under 1800-talet började hyra permanenta samlingslokaler och slutligen inköpte egna hus med särskilda biblioteksrum, har utvecklingen till större och värdefulla bibliotek fortgått. Bibliotekens tillväxt har till sin grundläggande del befordrats genom bokdonationer och penninggåvor till inköp. I Uppsala utgår numera anslag till bibliotekskassan inom varje nation. Inköpen begränsas i regel till kurslitteratur samt löpande tidningar och tidskrifter. Det högsta anslaget — 3000 kronor — lämnas av Västmanlands-Dala nation, som också har det största nationsbiblioteket med ett bokbestånd (inklusive akademiskt tryck) på ca. 35,000 nummer. — I Lund äro nationsbiblioteken sammanförda med Akademiska föreningens bibliotek, i Helsingfors ingår större delen i Helsingfors studentkårs bibliotek. (Se även under Studentbibliotek,) H. Berthelson: Om nationsbiblioteken i Upp- sala (Biblioteksproblem. Red. av V. Ahlstedt, K. Knutsson och F. Löfgren, 1952, s. 115—166). B. À. Naturkarton, Betegnelse som anvendes om Kartonsorter, hvis Overflade fremtræder ubehandlet i Modsætning til farvebestrøgne og kriderede Sorter. N.N. Natur och Kultur, svenskt bokförlag. Grundat i Stockholm 1922 av bokförläggaren Johan → Hansson. Förlaget började sin bokutgivning med en populärvetenskaplig serie »Natur och kultur«, i vilken 163 nummer utkommit t.o.m. 1951. Utöver populära skrifter i filosofi, psykologi och naturvetenskaper har förlaget senare utgivit stora serier som »Modern världslitteratur« i 30 volymer 1943—45, tekniska handböcker och populära uppslagsverk som »Kunskapens bok«, dyrbara konsthistoriska, botaniska och zoologiska arbeten m. m. År 1948 utkom E. N. Tigerstedts »Svensk litteraturhistoria« och 1949 Erik Hjalmar Linders »Fyra decennier av nittonhundratalet«, som utgör åttonde delen av Schück & Warburgs »Illustrerad svensk litteraturhistoria«, till vars tidigare delar förlaget