132 Nautiske Bøger — Nehrman-Ehrenstråle att författa beskrivningar över skärgårdarna. Den upplöstes 1824, men den nyssnämnde viceamiralen G. af Klint fortsatte till sin död 1840 att insamla material, som tillfördes »Sjökartearkivet« (fr. o. m. 1849 kallat »Sjökartekontoret«). Dess namn bestämdes 1871 till »Sjökarteverket«, som sedan denna tid utgivit sjökort och seglingsbeskrivningar över svenska farvatten. Den svenska marinens historia, framför allt sjökrigshistorien, har behandlats i en mängd större och mindre verk. »Sveriges sjökrigshistoria i sammandrag« (I—II, 1840) utgavs av C.A. Gyllengranat, »Svenska flottans historia« (1884) av P.O. Bäckström, »Svenska flottans historia 1522—1685« (2 bd, 1890— 1903) av A. Zettersten, »Svenska sjöhjältar« (I—VII, 1899—1923) av A. Munthe, »Sjömaktens inflytande på Sveriges historia« (I—III, 1921—29) av A. Munthe och G. Unger. Sistnämnda arbete utgavs på Marinlitteraturföreningens förlag, som sedan 1903 utgivit 47 arbeten i till sjökrigsväsendet och kustförsvaret hörande ämnen. Ett stort praktverk om örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar är »Svenska flottans historia« (I—III + Register, 1942—49), utgivet av Allhems förlag i Malmö. E. W. Dahlgren: Seglingsbeskrifningar för de nordiska farvattnen (I: A. E. Nordenskiöld, Periplus, 1897, s. 101—110); S. L önbo rg: Sveriges karta. Tiden till omkring 1850, 1903; J. Månsson: Een siö-book. Faksimilupplaga. Utg. med efterskrift, ortnamnregister, ordlista och sjökort av H. Richter, 1925—28. (Namn och bygd. Arg. XIII—XIV, XVI. Bil. B.); P. Dahlgren & H. Richter: Sveriges sjökarta, 1944. B. À. Nay, Alexander (1822—83), svensk litograf. Född i Tyskland inflyttade N. till Sverige och blev en av landets dugligaste och produktivaste litografer. Bland hans större arbeten märkas 96 litografier i tontryck, som utfördes i Köpenhamn och utgåvos med titel »Sverige framstäldt i taflor« (1850—56), »Herregårdar i Södermanland« (1864—69), till vilket arbete planscherna också trycktes i Köpenhamn, samt »Upsala i taflor«, tolv originalteckningar ritade och litograferade (1870). N. utförde också de 60 planscherna i färglitografi till »Uplands herregårdar« (1881, utg. av C. A. Klingspor & B. Schlegel). B. A. Neble, S o p h u s (1858—1931), dansk-amerikansk Journalist. Efter at være blevet udlært som Typograf gik han over i Mejerifaget, men kort Tid efter at han i 1883 var udvandret til U.S.A., gik han igen over til Typograf- faget og blev ansat ved »Den danske Pioner«, som siden 1882 var blevet udgivet i Omaha. I 1885 overtog han Redaktørposten og under hans Ledelse vandt Bladet en meget stor Udbredelse. Han startede i 1887 »Sophus Neble Publishing Co.« og kom til at indtage en meget fremtrædende Stilling indenfor danskamerikanske Kredse, ligesom han iøvrigt deltog i amerikansk Politik og beklædte en Række betydningsfulde officielle Hverv. P. B. Nedrykning er i Typografsproget Betegnelsen for det øvre Tomrum, der sædvanligvis forekommer paa 1. Tekstside ved Begyndelsen af en Bog og i nogle Tilfælde indleder en Bogs Hovedafsnit. H.T. Neergaard, Carl P. (1869—1946), dansk Bogsamler. Museumsinspektør. Allerede i sine Drengeaar var N. interesseret i Arkæologi, hvilket førte til at han søgte Ansættelse ved Nationalmuseet i København, hvor han virkede fra 1887—1932. Ogsaa hans Interesse for Bøger vaktes i en meget ung Alder. Gennem Aarene sammenbragte han et 20,000 Bind stort Bibliotek væsentlig omfattende dansk Topografi, Historie, Personalhistorie, Arkæologi og Skønlitteratur. Hans Samling blev bortsolgt ved Auktion i 1947 og 1948 og indbragte ca. 130,000 Kr., et af de største Beløb, der i de sidste 20—30 Aar er opnaaet paa en dansk Bogauktion. V. Rosenkilde: Hvordan Carl P. Neergaard blev Arkæolog og Bogsamler. (Philobiblon, Nordisk Tidsskrift for Bibliofili, Exlibriskunst, Bogvæsen, VII, 1946). E.D. Negativ Skrift er i Typograf- og Reklamesproget Betegnelsen for en Skriftlinie, som forekommer lys paa en mørk Baggrund. Den almindeligste Form er en Linie, som har Papirbunden som Farve i en sort Flade, og kræver til Trykning en Kliché. H. T. Nehrman-Ehrenstråle, D a v i d (1695—1769), svensk boksamlare. Rättslärd; juris professor i Lund 1720—53. Sedan N. begärt avsked från sin professur i Lund var han till sin död bosatt på sin egendom Säby i Småland. På Säby hade N. redan före sitt avsked låtit uppföra en särskild biblioteksbyggnad för sina stora samlingar av böcker och manuskript. Ar 1752 slog åskan ned i biblioteket och förorsakade en brand, vars omfattning ej blivit fullt klarlagd. En någorlunda pålitlig, samtida källa uppgav, att en kista med de sällsyntaste böckerna och manuskripten skulle förstörts. Men N. fortsatte sitt samlande oförtrutet till sin död, och biblioteket torde då ha omfattat ca. 3,000 böcker och manuskript. Hela samlingen