Norm — Norrköping tidningar 149 kortet Form — giver Oplysning om Bogens Forfatter og Titel. Normen, der sættes med en meget lille Skrift, f. Eks. Nonpareille, tjener til Vejledning for Trykkeri og Bogbinder. E.D. Normal Format. Inden for Papirhandelen har der fra gammel Tid været anvendt og anvendes stadig et stort Antal hævdvundne, men tilfældige Formater med Betegnelser som Propatria, Bikube, Median o.s.v. Der har været arbejdet stærkt paa at komme bort fra denne Tilfældighed i Formatvalget, og allerede i 1884 fastsattes i Tyskland en Formatrække med 12 Normalformater, betegnet med Romertallene I til XII. Disse Normalformater vandt dog aldrig synderlig Indpas og formaaede ikke at fortrænge de hævdvundne Formater. I 1923 afløstes Normalformaterne af → D.I.N. Formatrækkerne, som vandt langt større Udbredelse og har været Forbillede for Format-Normer, der er indført i en Række Lande, bl. a. Norge og Sverige, men endnu ikke i Danmark. N.N. Normalhøjde. Se Skrifthøjde. Normalpapir, Papir som anvendes af Staten til offentlige Dokumenter o.1., og hvortil der stilles særlige Krav til saavel Stofsammensætning som Styrkeegenskaber for at sikre Holdbarhed over for Tidens Indvirkning. Det var den stigende Anvendelse af andre Papirraastoffer end Klude, som bevirkede, at der i de fleste Lande blev rejst disse Krav. De danske Regler for Normalpapir fremkom 1886 og opdelte Kvaliteterne i 4 Stofklasser og 6 Styrkeklasser. Nu fabrikeres paa Grund af den tiltagende Mangel paa Klude og den stigende Anerkendelse af Cellulose som Papirraastof 3 Stofklasser og 3 Styrkeklasser: Stofklasse I: Papir udelukkende af Klude, Stofklasse II: Papir med ca. 50 % Klude og ca. 50 % Cellulose, Stofklasse III: Papir af hvilkensomhelst Stofsammensætning, dog uden Tilsætning af Træmasse. Styrkeklasse I: Bristningslængde ca. 6000 m, Falsetal 400, Styrkeklasse II: Bristningslængde ca. 5000 m, Falsetal 250, Styrkeklasse III: Bristningslængde ca. 4000 m, Falsetal 80. N.N. Norman, Johan Nilsson (död trol. 1723), svensk bokbindare. Blev lärling hos bokbindare Gottfrid Meisner i Göteborg och gesäll 1684. N. upptogs i Stockholms bokbindareämbete 1694 och blev bokbindare vid konungens bibliotek år 1700, då han efterträdde sin svärfar Thomas Andersson Berg- man (1626—1700). Sysslan som hovbokbindare tycks N. innehaft till år 1714. A.Hedberg: Stockholms bokbindare 1460—1880. Bd. I, 1949. B. À. Norrköpings stadsbibliotek. Grundat 1913. Före stadsbibliotekets tillkomst funnos i Norrköping tre bibliotek: det på 1700-talet grundade Norrköpings läroverks bibliotek, → Finspångs bibliotek, som 1904 inköpts av Norrköpings stad, samt ett folkbibliotek. Sedan dåvarande statsrådet Carl Swartz år 1912 skänkt sin stora villa i Norrköping för inrättande av ett stadsbibliotek, kunde biblioteksplanerna realiseras och verksamheten börjas 1913. Grundstommen i biblioteket blev Finspångssamlingen, som med småskrifter uppgick till ca. 35,000 nummer. Genom det äldre folkbiblioteket. tillkom ca. 15,000 nummer, och år 1917 överfördes omkring 15,000 volymer från läroverksbiblioteket. Förutom Finspångssamlingen, som är rik på äldre skrifter, har biblioteket flera specialsamlingar som överdirektören Carl Bernhard Wadströms samling (ca. 2,000 band, huvudsakligen äldre naturvetenskap) samt två stora porträttsamlingar, den ena grundad på delar av komminister Carl Bernhard → Wadströms stora samlingar och som uppgår till ca. 40,000 porträtt, den andra det s.k. »Norrköpings porträttarkiv«, bestående av ca. 10,000 fotografier av norrköpingsbor. Invigningsâåret 1913 beräknades bokbeståndet ha upgått till 72,000 volymer, den 1 januari 1952 är motsvarande siffra 211,033. Utlåningen uppgick den 1 januari 1952 till 318,000 lån. Sedan 1920 utges en skriftserie »Norrköpings stadsbiblioteks och museums handlingar«, däri bl.a. finnes historik över biblioteket fram till 1938, författad av bibliotekets förste chef, fil. dr Hjalmar → Lundgren. B. À. Norrköping tidningar, svensk nyhetstidning. Grundad i Norrköping 1758 av boktryckaren Johan Edman under namnet »Norrköpings Weko-Tidningar«. Sitt nuvarande namn antog tidningen 1787. Den utkom under tiden 1758—86 med 1 nummer i veckan, 1787 —1863 med 2 nummer, 1864—71 med 3 nummer i veckan och blev från 1871 daglig. Sedan 1875 äges tidningen av ett aktiebolag. Till sin politiska hållning är den konservativ. — Norrköpings Tidningar är — bortsett från → Post- och Inrikes Tidningar — Sveriges äldsta ännu utkommande tidning. B. A.