154 Nya Dagligt Allehanda — Nyerup med tidningen »Bore« under titel »Bore. Dagligt Allehanda i Stockholm«. Denna tidning fortsattes från november 1851 till november 1859 af »Svenska Tidningen. Dagligt Allehanda i Stockholm«. Sistnämnda år fick fil. dr K.A.Lindström (1816—85) utgivningsbevis på »Nya Dagligt Allehanda«, som övertog en del av den äldre tidningens redaktions- och kontorspersonal. Under Lindströms redaktörskap fick tidningen en starkt konservativt prägel, som den bibehöll tills den nedlades. Är 1908 förenades tidningen »Vårt Land« med N.D.A. under namnet »Nya Dagligt Allehanda. Vårt Land«, men 1912 återtog N. D. A. sin gamla titel. Tidningens mest markante redaktör efter Lindström var Leon Ljunglund (1867—1946), som var dess chefredaktör 1906—36. B. A. Nya Pressen, svenskspråkig nyhetstidning i Helsingfors. Grundades 1883 (2 provnummer 1882) som en daglig morgontidning för politik, handel och industri. Tidningen blev snart det ledande organet för de svensknationella samlingssträvandena i Finland. Under Finlands kamp mot förryskningspolitiken blev NP »för alltid« indragen av den ryska censuren den 30 juni 1900. Anledningen var dess protest mot det ryska språkmanifestet, genom vilket ryskan.infördes som ämbetsspråk i Finland. Efter Rysslands nederlag i det japanska kriget lättade censurtvånget i Finland och NP återuppstod som daglig eftermiddagstidning. Den sammanslogs 1914 med »Dagens Tidning« till ett nytt organ »Dagens Press«, som i sin tur 1921 sammanslogs med »Svenska Tidningen« till »Svenska Pressen«. Den 8 juni 1944 indrogs »Svenska Pressen« för ett reportage om den allierade invasionen i Normandie. Ar 1945 återupptog tidningen sitt ursprungliga namn. Tidningens första redaktör och ledande publicist var Axel Lille (1848—1921), som ledde tidningen 1883—1900 och 1906—17. Han efterträddes av Max Hanemann (1881— 1945), som avgick 1930, då Fredrik Valros (född 1887) blev huvudredaktör. Valros kvarstod som sådan till tidningens indragning 1944. Efter hans avgång blev Axel Grönvik (född 1897) huvudredaktör. B. À. Nyberg, Ehrnfried (1869—1942), svensk boktryckare. Efter yrkesutbildning blev N. tryckeriförståndare hos aktiebolaget Hasse W. → Tullberg 1890—1911. Aren 1911 —17 innehade han eget tryckeri under firma Ehrnfried Nybergs tryckeri, där han huvud- sakligen tryckte → Nordiska förlagets »tjugufemöresböcker«, som tack vare N:s yrkesambition utgåvos i en vårdad utstyrsel trots det billiga priset. Han var därefter anställd vid → Ahlén & Akerlunds fotogravyranstalt, som uppsattes för utgivningen av tidskriften »Vecko-Journalen«. N. var teknisk chef för Victor → Pettersons bokindustriaktiebolag 1920—37. H. Lagerström: Ehrnfried Nyberg t (Nordisk boktryckarekonst, XLII, 1942). B. A. Nyberg, P a u1 (född 1889), finländsk biblioteksman. Fil. doktor 1932. E.o. amanuens vid Helsingfors universitetsbibliotek 1911, yngre assistent 1919, äldre underbibliotekarie 1934, bibliotekarie och föreståndare för utländska tryckavdelningen sedan 1942. Bibliotekarie vid Vetenskapliga samfundens bibliotek 1920—47. Huvuddelen av N:s författarskap behandlar kultur- och litteraturhistoriska spörsmål. Han har utgivit Zachris Topelius’ »Dagböcker« (I—IV, 1918—24) och samme författares »Självbiografiska anteckningar« (1922) samt författat en stor biografi över denne 1949. Hans huvudarbete är »Sibbo sockens historia« (I—II, 1931—50). M. S. Nyerup, Rasmus (1759—1829), dansk Biblioteksmand. Blev i 1718 som ung Student — og kun fem Aar efter at han havde faaet Frihedspas fra det fynske Gods, hvortil han som Bondesøn var stavnsbundet — antaget som J.H. Schlegels Medhjælper paa det kgl. Bibliotek, ligesom ogsaa P.F.Suhm havde Blik for hans rige Evner og gjorde ham til sin Biblioteksfamulus. Efter i 1779 at have taget den saakaldte store filologiske Eksamen og Aaret efter teologisk Attestats blev N. fast ansat som Amanuensis paa det kgl. Bibliotek ; 1796 blev han udset til Abraham Kalls Efterfølger som Universitetsbibliotekar og virkede nogle Aar ved saavel det kgl. Bibliotek som Universitetsbiblioteket, indtil han i 1803 blev Leder af det sidstnævnte. N. var tillige Professor i Litteraturhistorie og hans mange litterære Arbejder samt hans ivrige Deltagelse i Tidens kulturelle Liv lagde megen Beslag paa hans Tid, men alligevel mærkedes det hurtigt, at Biblioteket nu blev ledet af en Mand, der var oplært som Biblioteksmand; egenhændigt udarbejdede N. saaledes nye Kataloger, lempede Adgangsbetingelserne og indførte en Række andre tiltrængte Reformer. N.s omfangsrige og forskelligartede litterære Produktion spænder over Kultur- og Litteraturhistorie, politisk Historie, Topografi o.m.a., og af