Padeloup — Palimpsest 179 med stor Dygtighed i Lædermosaik. En Mængde af hans Bind er endnu bevarede. H. Fürstenberg: Das französische Buch im 18. Jahrhundert, 1929, S. 169—78. Ł. D. Padt-Brugge, Dionysius (1628—83), kopparstickare. Född i Paris. P. var verksam i Amsterdam och Haag, tills han genom ett kungligt brev 1669 kallades till Stockholm, där han var bosatt till sin död. Hans förnämsta bokillustrationer äro den ståtliga frontespisen till Schefferus’ utgåva av »Kununga ok höfdinga styrilse« (1669) och till Stiernhielms upplaga av »Ulfilas bibel« (»Evangelia ab Ulfila«, 1671), båda efter förlagor av Ehrenstrahl. Han har vidare graverat titelbladet och en plansch av Nöteborgs belägring till J. Widekindis »Thet swenska i Ryszland tijo åhrs krijgz-historie« (1671), frontespisen till atlasbandet av Rudbecks »Atlantica« (1679), vignetten på titelbladet till Samuel Columbus’ »Bibliske werld« (1687) m.fl. — Dionysius Padt-Brugges son, Herman Padt-Brugge (1656 —86), inkom troligen med fadern till Sverige 1669, antogs 1674 till kopparstickare vid Antikvitetskollegium men reste 1676 till Amsterdam och var verksam där till 1685. Han återvände till Stockholm och anställdes 1686 som kopparstickare för → »Suecia antiqua et hodierna« men dog oförmodat samma år. För Suecia-verket har han graverat 9 utsikter, och såväl före som efter sin vistelse i Amsterdam har han i Sverige graverat illustrationer till svenska böcker, bl. a. till boktryckaren Keysers flera gånger under 1680-talet utgivna manualen och titelbladet till Elias Brenners »Thesaurus nummorum«, som utkom först 1691. E. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944, 1944. B. A. Paginering er i Modsætning til → Foliering Betegnelse for Bogsidens Nummerering i Rækkefølge. Udenfor Pagineringen falder som Regel de saakaldte → Præliminærblade. Paginering kan typografisk varieres paa mange Maader, og foruden den praktiske Betydning af Pagina betragtes Paginas Anbringelse i vore Dage ofte som et Led i Bogens typografiske Udstyr. H. T. Pajatti, Armas (född 1899), finsk boktryckare. Efter att ha tjänstgjort som sätterielev i Abo arbetade P. som sättare och sätterifaktor i Helsingfors till år 1937. Sedan 1937 är han rektor vid Helsingfors stads boktryckeriskola. Från 1930 har han varit redaktör för det ledande grafiska fackorganet »Kirja- 12* painotaito«. I talrika artiklar har han utrett främst boktryckets tekniska och estetiska problem. K.-E. H. Pakarinen, Sim o (1882—1949), finsk biblioteksman. E.o. amanuens vid Helsingfors universitetsbibliotek 1908, yngre assistent 1918, äldre underbibliotekarie 1919. Bibliotekarie vid Studentkårens bibliotek 1928—35. P:s livsverk är fortsättningen på den finska nationalbibliografien »Suomalainen kirjallisuus«, vilken påbörjades av Valfrid → Vasenius 1878. Av denna omfångsrika flerårskatalog har P., som var chef för universitetsbibliotekets friexemplarbyrå, sammanställt 10 delar, omfattande tiden 1901—1940. Efter P:s död har utgivningen av verket, som dittills omhänderhafts av Suomalaisen Kirjallisuuden Seura (Finska litteratursällskapet), över- gått till Helsingfors universitetsbibliotek. M. S. Paketsats, typografisk Betegnelse for større Maængder Sats i f. Eks. Bøger, som sættes op i lange Spalter til senere Afpasning (→ Ombrydning) i Sider. Denne Paketsats gaar i + Spaltekorrektur, og efter denne foretages Ombrydningen med eventuel Indsætning af Illustrationer, Kolumnetitler etc. H. T. Palimpsest (af græsk palim, atter, og psain, afskrabe), Betegnelse for et Haandskrift, hvor den oprindelige Skrift er udslettet, hvorefter det atter er beskrevet. Et saadant Haandskrift kaldes ogsaa Codex rescriptus. De fleste Palimpsester stammer fra 7.—9. Aarhundrede. Et særligt stort Antal af disse Haandskrifter har hørt hjemme i Klostret Bobbia, hvor Fremstillingen synes at have været drevet helt fabriksmæssigt. Det er i nyere Tid i mange Tilfælde lykkedes at fremdrage den oprindelige Skrift, hvorved mange vigtige Tekster er blevet reddet. Det skete i tidligere Tid ved forskellige kemiske Midler, men i nyere Tid ved Belysning med infrarøde Straaler, hvad der har den Fordel, at den nyere Skrift ikke ødelægges. Af Tekster, det er lykkedes at fremdrage, kan nævnes det vigtige Bibelhaandskrift Codex Ephraemi, et Fragment af Ulfilas gotiske Bibeloversættelse, Skrifter af Cicero og Plinius m.m. Det betydeligste Navn i Palimpsestforskningen er Kardinalen Angelo Mai (d. 1854), som har fremdraget en Række vigtige Palimpsester. W. Wattenbach: Das Schriftwesen im Mittelalter, 3. Aufl. 1896; K.Löffler u. P.R uf: Allgemei- ne Handschriftenkunde (Handbuch der Bibliothekswissenschaft, 2. Aufl., I, 1952). E.K.