180 Palmblad — Palmskiöld Palmblad, Vilhelm Fredrik (1788— 1852), svensk boktryckare, bokförläggare och tidningsutgivare. Professor i grekiska vid Uppsala universitet. Tillsammans med sin studiekamrat J.A. Stenhammar övertog P. år 1810 det akademiska boktryckeriet i Uppsala. P:s verksamhet som boktryckare och förläggare började med utgivningen av Auroraförbundets tidskrift »Phosphoros« (1810—13), och han blev genom hela sin praktiska gärning ett betydelsefullt stöd för den nyromantiska litteraturriktning, som i vårt land fick namnet »Nya skolan«. Han utgav Atterboms »Poetisk kalender» (1812—22), »Svensk literatur-tidning« (1813—25), »Svea. Tidskrift för vetenskap och konst« (1818—29, 1831—32) och tryckte de flesta av de i Uppsala utgivna tidningarna och tidskrifterna, tills han 1836 sålde tryckeriet, som han under sin verksamhet drivit med olika kompanjoner. Jämsides med tryckeri och förlag hade P. även bokhandel, som han jämte förlaget år 1834 sålde till bokhandlaren, magister N. W. Lundeqvist (se under Lundeqvistska bokh andeln). — P:s vetenskapliga, publicistiska och skönlitterära författarskap var mycket omfattande. Av största betydelse för den personhistoriska forskningen i vårt land var hans initiativ till »Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män« (I—XXIII, 1835 —57), varav han själv redigerade de tjugu första delarna. V.F.Palmblad: Sjelfbiographi (Biographiskt lexicon, Bd XI, 1845); P.D.A. Atterbom: Minnesteckningar och tal, II, 1869; R. G:son Berg: Palmblad och Brockhaus (Samlaren. Ny följd, V. 1924). B. A. Palmeblads-Haandskrift. Palmeblade af de bredbladede Palmer Palipotpalmen (Corypha umbraculifera) og Palmyrapalmen (Borassus flabelliformis) anvendes i hele Sydøstasien, Forindien og Bagindien som Skrivemateriale. Bladene bliver udblødt, presset og tørret i Solen, tilskaaret i Strimler paa ca. 4 cm.s Bredde og 30—40 cm.s Længde og gennemhullet med 2 Huller, igennem hvilke der trækkes Snore. I Nord- og Vest-Indien beskrives Bladene med Blæk, mens man i Syd- og Bagindien indridser Skriften med en spids Griffel, hvorefter den bestryges med en mørk Farve. Palmeblade bruges til alle Slags skriftlige Udfærdigelser. Palmeblads-Haandskrifter findes i særligt stort Antal i British Museum, ligesom ogsaa Det kgl, Bibliotek i København har en stor Samling. E.K. Palmquist, E r i c (född 1908), svensk konstnär, bokillustratör. P. har illustrerat och utfört omslag till ett stort antal böcker alltsedan 1946. Bland hans större arbeten märkas Sven Ulrik Palmes »Valdemarståget« (1946), Defoes »Robinson Crusoe« (1950) samt Tegnérs »Frithiof’s Saga« (i engelsk översättning, tryckt hos P.A.Norstedt & Söner 1953 för »The Limited Editions Club« i New York). Till Hemingways »Afrikas gröna berg« (1954) har han utfört omslag och 10 illustrationer. I.Fischerström: Bokens konstnärer, 1950; A. Meyerson & I.Öhman: 25 nutida svenska tecknare, 1953; G.S venss on: Modern svensk bokkonst, 1953. B. A. Palmqvist, svensk bokförläggare- och boktryckarefamilj. Skolläraren och kantorn i Stockholm Per Palmqvist (1815—87) grundade det första religiösa specialförlaget omkring 1850 och drev detta med synnerlig framgång. Är 1855 blev han delägare i ett tryckeri, 1873 ombildades rörelsen till aktiebolag med P. som verkställande direktör. Firmans största förlagsartikel var en av P. Fjellstedt kommenterad bibelupplaga i tre band, som utgavs i mer än 40,000 ex. — Hans son, Gustaf Palmqvist (1859—1933), blev verkställande direktör vid faderns död 1887 och avgick 1908, då han efterträddes av sin broder, Per Gabriel Palmqvist (1865—1949), som sedan 1890 varit disponent i företaget. År 1917 såldes bolaget till P.A.Norstedt & Söner. Per Gabriel P. tog livlig del i den grafiska industriens organisationsarbete, bl. a. som ordförande i Boktryckarekammaren 1918—21. Sistnämnda år utsågs han till en nyinrättad befattning som »statens tryckerisakkunnig«, vilken tjänst han beklädde till 1932. I.A. Bonnier & A. Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935; S. Rinman: Studier i svensk bokhandel, 1951. B. A. Palmskiöld, Elias (1667—1719), svensk handskrifts- och boksamlare. Kanslist i Riksarkivet 1685, aktuarie 1693, sekreterare (föreståndare) 1702. Redan under studieåren i Uppsala började P. samla böcker och manuskript. Sedan han i början på 1690-talet gripits av tanken på att utarbeta texten till det på 1660-talet påbörjade planschverket → »Suecia antiqua et hodierna« begynte han »med flit och iver« insamla eller låta avskriva topografiska och historiska handlingar. Planen på en text till det stora planschverket skrinlades visserligen, men P. fortsatte oförtrutet sina samlingar, som ökades genom ett mera systematiskt avskrivande av handlingar ur