218 Pluviusin — Polyglotbøger og benyttes i vid Udstrækning til Forlagsbind og Folkebiblioteksbind. E.D. Poggio, Bracciolini (1380—1459), italiensk Humanist. Haandskriftsamler. Var Sekretær hos 8 Paver; fra 1453 bosat i Firenze, hvor han opnaaede høje Stillinger i Republikkens Raad. Han foretog mange Rejser for at samle Haandskrifter af Oldtidens Forfattere samt Kunstsager, og i italienske, franske og tyske Klosterbiblioteker fandt han talrige Manuskripter. Hans Samling opbevares nu i Biblioteca Laurenziana i Firenze. P, er Forfatter til forskellige moralfilosofiske Skrifter. E. W alser: Poggius Florentinus’ Leben und Wa 1914. E.D Pohto, Matti (1817—57), finsk boksamlare. Redan i barndomen förlorade P, sitt föräldrahem och tvangs att driva efter vägarna, försörjande sig genom tiggeri och handel med skillingtryck, små folkskrifter o. dyl. Han fick aldrig någon skolundervisning och lärde sig aldrig att läsa eller skriva annat än tryckstil. Ett par gånger häktades han för lösdriveri, men varnad därav började han förutom bokkolportering även utföra bokbinderiarbete på gårdar, som han under sina vandringar passerade. Från omkring 1838 började han samla böcker, som han till en början förvarade i en bondgård i Isokyrö i Österbotten men senare på bonden Emanuel → Kanajärvis gård i Kalvola i Tavastland. Ar 1842 kom P. i kontakt med lärda kretsar, och från 1847 begynte det märkliga samarbetet med F.W.→ Pipping, som blev av den största betydelse för Pippings bibliografiska huvudverk »Förteckning öfver i tryck utgifna skrifter på finska språket« (1856—57). Pipping tillställde P, sitt arbete i korrektur, och denne kunde högst väsentligt öka det förtecknade materialet. Av de 4066 nummer, som upptagas i Pippings verk, ägde P. betydligt över 3000. Av finska skrifter tryckta före 1809 förtecknar Pipping 1900, och av dessa funnos 1500 i P:s samling. Under en boksamlingsresa till Ingermanland blev P. mördad innan han nått resans mål. Enligt testamente fick Helsingfors Universitetsbibliotek den viktigaste delen av hans samlingar, bl. a. en stor kollektion skillingtryck. Resten tillföll särskilda gymnasie- och domkapitelsbibliotek. P. är en av den finska kulturhistoriens märkligaste män, vars livsgärning knappast kan överskattas. Hans bokkännedom var fantastisk och måste med hänsyn till hans ringa bildning betraktas som ett psykologiskt feno- men, Gällde det en finsk bok från äldre tid kunde P. av ett enstaka bokblad säga till vilken bok det hörde, och, säger Pipping, »då fråga var om upptäckande av olikheter i några exemplar, vilka syntes mig vara av en och samma upplaga, uppgav han bestämt den sida och den rad, varest skillnaden visade sig«. F.W.Pipping: Förteckning öfver i tryck utgifna skrifter på finska språket, 1856—57, s.VIIIff; A.H. Virkkunen: Matti Pohto, 1924 (på finska); Y. Hirn: Porthan, Pipping och Pohto (Förf:s Lärt folk och landstrykare, 1939). M.S Pointe, François de la, fransk koppai. stickare, verksam i Paris 1666—90. Anlitades av Erik → Dahlbergh fr.o.m. 1668 för att gravera illustrationerna till Karl X Gustavs historia. P. har för detta arbete, som utkom på latin i Nürnberg 1696 med text av Samuel Pufendoríf och titel »De rebus a Carolo Gustavo Sveciæ rege gestis commentariorum libri septem« (tysk och fransk uppl. 1697; svensk 1915), utfört 27 planer och bataljscener. E. Hultmark: Svenska kopparstickare och etsare 1500—1944, 1944. B. A. Pointilléstil. Se fers pointillés. Politiken oprettedes 1884 som Organ for det »europæiske« Venstre i Modsætning til C. Bergs »danske« Venstre. I 1880ernes og 1890ernes politiske Kampaar var det især den første Redaktør Viggo Hørup (1841—1902), som ved sin geniale politiske Skribentvirksomhed tilkæmpede Bladet en sikker Plads i dansk Presses forreste Række. Litterært og paa anden Maade prægedes »Politiken« af Edv. Brandes (1847—1931), og Bladet har siden Oprettelsen været Hjemsted for politisk og aandelig Radikalisme i Danmark. Politisk Redaktør blev senere Ove Rode (1867—1933), medens Henrik → Cavling (1858—1933) fra 1905 reformerede Bladet journalistisk baade i Indre og”Ydre. Det er blevet stærkt efterlignet ikke blot i Danmark men ogsaa i Norge og Sverige. Ogsaa i de senere Aar har »Politiken« bladteknisk været Foregangsblad, bl. a. gennem Illustrationerne i Søndagstillæget »Magasinet«, Siden 1949 uddeler Bladet en »Tegnerpris« til fremstaaende yngre Tegnere. V. Koppel: Af Politikens Historie, I—II, e Polyglotbøger, Betegnelse for Bøger, hvis Tekst er trykt i forskellige Sprog og paa en saadan Maade, at det umiddelbart er muligt at sammenligne Teksterne. Der kendes ogsaa i skandinavisk Boghistorie enkelte Eksempler paa Polyglotbøger, saaledes Eddaudgaver med den oldnordiske Tekst trykt jævnsides