Reglement — Reinhardt 261 Lokaler. Om alle Reglementer gælder, at de ikke bør haandhæves altfor rigoristisk, men at der bør kunne dispenseres, naar der er rimelig Grund dertil. Haandbog i Bibliotekskundskab 3. Udg., II, 1927, S. 362—68; Handbuch der Bibliothekswissenschaft, II, 1933, S. 367—77; G. Krogh-Jensen: Om Adgangen til Folkebibliotekerne. Betragtninger over Bibliotekernes Reglementer (Danske Folkebiblioteker. Festskrift til Th. Døssing, 1937); Forslag til Reglementer og Statistik for Folkebiblioteker, 1941. S.D Regletter, Betegnelse i Typografi paa Liniemellemrumsmateriale, som er skaaret til i Liniens Bredde. Det findes i alle Punkttykkelser fra 1 Punkt og opefter til 12 Punkt, H.T. Regnell, Karl Vilhjalm r (1828—1913), finländsk bibliofil. Kammarskrivare vid medicinalstyrelsen jämte tjänsteman vid pressöverstyrelsen i Helsingfors. R. var en passionerad boksamlare och hade slutligen ett av Finlands största privatbibliotek, vilket försåldes på auktioner i Helsingfors 1914 och i Stockholm 1922. K.-E. H. Rehbinder, Robert Henrik (1777— 1841), finsk bibliofil, Statsman. Innehade från 1811 intill sin död den höga administrativa posten som statssekreterare, sedermera ministerstatssekreterare i St. Petersburg. Det värdefulla bibliotek som han efter hand samlade i sin tjänstebostad i den ryska huvudstaden donerades efter hans frånfälle till Helsingfors universitetsbibliotek. Det innehöll rikhaltiga samlingar av historisk och reselitteratur samt en vacker kollektion av Elzeviertryck. Ett annat bibliotek, mest fransk skönlitteratur, hade han på sin lantegendom Viksberg i Pemar nära Åbo. Detta bibliotek torde ännu vara till största delen i släktens ägo. A. Jörgensen: Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827—1848, 1930, S.30—34; M. Björkenheim: Äldre fransk litteratur på herrgårdar i Finland, 1929, S. 50—56. K.-E. H. Rehn, Jean Eric (1717—93), svensk arkitekt, grafiker, bok- och exlibriskonstnär. På tillskyndan av Carl Hårleman reste R, 1740 till Paris, där han i fyra års tid studerade gravyrkonst och arkitektur. 1745—55 var han i Manufakturkontorets tjänst som mönsterritare för sidenväverierna och Rörstrands porslinsfabrik, 1747—63 var han Vetenskapsakademins gravör, 1753 blev han anställd vid hovstaten som hovkonduktör och kopist och utnämndes 1757 till hovintendent och professor vid Konstakademin. Som arkitekt gjorde han bl. a. ritningar till ett flertal herrgårdar samt rumsinredningar på de kungliga slotten, R. hade som grafiker förvärvat en betydande teknisk färdighet. För flera av det tidiga 1700-talets boksamlare utförde han exlibris i koppargravyr, t. ex. Carl Gustaf Bielke, Thomas Blixenstierna, Pontus Fredrik de la Gardie, Claes Ekeblad, Anders Johan von Höpken, Erik Axel Printzenskiöld, Gustaf Ribbing, Daniel Tilas och Måns Ulfsparre. Hans exlibris har karakteriserats som helt rokokomässiga kompositioner, »osymmetriska och med ett bildfält som avstår från att följa bladets form«. R. införde i svensk exlibriskonst idén att genom särskilda detaljer i kompositionen ge uttryck för exlibrisinnehavarens särpräglade intressen. Som bokkonstnär gjorde R. titelblad och vignetter i kopparstick och etsning till flera av 1700-talets mest bekanta verk. För Linnés Fauna Svecica (1746) utförde han t. ex. försättsbladet, O. von Dalins »Svea rikes historia« (1747—62) försågs med titelvignett och densammes »Poetiska arbeten« (I, 1782) med tvenne vignetter, och slutligen kan nämnas de fem vignetter i kopparstick som illustrerar C.G. Tessins »En gammal mans bref till en ung prints« (I-II, 1756). P.Bjurström: Svenska exlibriskonstnärer under 1700-talet (Svenska exlibrisföreningens årsbok 1954). N. P. Reichling, Dietrich (1845—1921), tysk Bibliograf. Kendt for sin vigtige Inkunabelbibliografi: »Appendices ad Hainii-Copingerii Repertorium bibliographicum, Additiones et emendationes«, der udkom 1905—11, Supplement 1914. P. B. Reinberg, J ohan J ak o b (1823—96), finländsk litograf. Född i Dorpat förestod R. åren 1843—50 ett stentryckeri i Arensburg på Ösel och anställdes 1850 vid det nyanlagda stentryckeriet i Åbo, för vars räkning han under 1850-talet utförde ett flertal arbeten. De mest kända äro ett porträtt av Runeberg (1851) och serien »Vyer af Abo« (1852—53). Som så många samtida litografer övergick R. senare till fotografien, satte upp en fotografisk ateljé och ägnade sig därefter helt åt detta yrke. C.-R.Gardberg: Stentryck och litografer i 1850-talets Abo (Graafikko, 1936). C.R. G. Reinhardt, Andreas (ca. 1678—1742), tysk-dansk Kobberstikker. Kom til Danmark i 20-Aars Alderen. Hans tidligst kendte danske Arbejde er dateret 1699; omkring 1711 udnævntes han til kongelig Kobberstikker. Under sit Ophold i København udførte han en anselig Mængde Kobberstik, deriblandt ca. 20