Rævebøger — Rønnell 285 beck. I noget ændret Skikkelse blev 1498-Udgaven optrykt af Ludvig Dietz i Rostock i 1539 (og 1549) og med den første som Grundlag udgav Malmöborgeren Herman Weigere i 1555 »En Ræffue-Bog«, trykt i Lübeck (udgivet af Niels Møller 1915—23 med Noter, Bibliografi over danske Rævebøger m.v.) og forsynet med en lang Række Træsnit. Bogen optryktes omtrent uændret af Peter Hake i 1656, En Udgave fra Begyndelsen af det 18. Aarhundrede er sandsynligvis trykt af Jacob Wieland. 1747 kom hos Ch. G. Glasing en Udgave med Træsnit af Glasing selv. I 1827 og flere Gange senere udgav Fr. Schaldemose »Mikkel Ræv«, der er en Oversættelse direkte fra tysk, og det samme gælder Oehlenschlägers Reincke Fos (1806), der er oversat efter Goethes Digt fra 1794. Chr. Winthers Reincke Fos fra 1849 er oversat fra en Udgave af Teksten i Lübecker-Trykket fra 1498. Ogsaa til Sverige naaede Rævebogen via de tyske Bearbejdelser og i 1621 trykte Ignatius Meurer den ældste svenske Oversættelse. En anden Oversættelse foretoges af Eric L. Pädersson og udkom 1746. Af nyere svenske Rævebøger kan nævnes Udgaver fra 1775 og 1827. P.B. Röda boken, populärt namn på den av Johan III med biträde av hans sekreterare Petrus Fecht utarbetade och 1576 tryckta gudstjänstordning, »Liturgia Svecanæ ecclesiæ catholicæ et orthodoxæ conformis«, med syfte att göra mässan värdigare och mera tilltalande och huvudsakligen byggd på det romerska missalet. Ehuru det för protestantisk uppfattning mest anstötliga var utmönstrat och det väsentligaste i den i bruk varande svenska mässordningen däri inarbetat, kunde boken inte undgå att väcka opposition inom den då starkt konfessionellt betonade svenska lutherdomen, och den utlöste en teologisk bitter fejd, som varade Johans regering ut. Endast genom påtryckningar och hotelser lyckades det konungen att få den antagen på riksdagen 1577 och därefter med svårigheter efterföljd. Efter Johans död kunde den inte heller längre vidmakthållas utan förkastades enhälligt på Uppsala möte 1593. — Den trycktes av Torbjörn → Tidemansson i folio, själva ritualens text på latin och svenska i jämnlöpande spalter och fraktur, förord, överskrifter och inledande liturgiska anvisningar i antikva och randglossorna och de vidlyftiga teologiska och liturgiska kommentarerna enspaltigt i kursiv antikva. Åtminstone en del av exemplaren voro bundna i röd sammet eller plysch, varav det populära namnet. En ny upplaga (utan kommentarerna) trycktes i kvart 1588 av Andreas → Gutterwitz, och själva ritualen omtrycktes av O. Quensel i »Bidrag till svenska liturgiens historia«, II (1890). En faksimilupplaga utgavs 1953. I. C o1llijn: Sveriges bibliografi intill år 1600, II— III, 1927—30. B. O. Röder, Carl Gottlieb (1812—83), tysk Nodetrykker. Grundlagde 1846 i Leipzig et Officin for Nodestik og Nodetryk, som blev et af de kendteste Nodetrykkerier i Europa. Han var den første, der trykte Musikalier i Hurtigpresse, hvorved Fremstillingen af Noder fik et betydeligt Opsving. Fra 1876 videreførtes R.s Trykkeri af H. Wolf og K. E. M. Reutsch. A. D. Røg, Michael Augustus (ca.1679— ca. 1737), dansk Kobberstikker, Medaillør. Født i Norge, uddannede sig i København til Kobberstikker og Stempelskærer. Han virkede som Medaillør i København indtil 1715, derefter i Paris. I dansk Boghistorie har R. gjort sig bekendt som Kobberstikker paa Grund af et enkelt Arbejde, idet han stak Teksten til Kongeloven, 1709. Hertil benyttede han — paa Foranledning af Frederik Rostgaard — en ren Antikva, en Skrift, der indtil da var saa godt som ukendt i danske Bøger, og det var iøvrigt første Gang, at en Bogtekst her i Landet blev stukket i Kobber. Kongelovens dekorative kobberstukne Udsmykning skyldes derimod ikke R. E. D. Röhsska konstslöjdmuseets bibliotek i Göteborg började sin verksamhet 1915 och har utvecklats till ett c:a 10,000 vol, omfattande specialbibliotek för nyttokonst (arkitektur, bokkonst, konsthantverk, konstindustri o.s.v.). Genom donationer har biblioteket tillförts värdefulla samlingar rörande t.ex. glasfabrikation, glaskonst och fotografi. I anslutning till museets betydande samling av ornamentstick samlar biblioteket särskilt äldre arkitektur- och ornament-verk. I museet förvaras även en förnämlig samling av bokband från skilda tider, däribland Per +» Hiertas samling av franska och italienska 1500-talsband. S.Anjou: Ett konstslöjdbibliotek (Röhsska konstslöjdmuseets årstryck 1941); Densamm e: Museets nyordnade ornamentsticksamling (ibid. 1944). N.P. G. Rønnell, Antikvarisk Boghandel i Stockholm grundades 1930 i blygsam skala av fil.