306 Schneidler — Schonberg rader längs kanterna (Rudbeck fig. 20—22), och 1762, då den unge kronprinsen Gustav presenterades i kollegierna, överlämnades flera presentband, vilka S. givit en självståndig utformning av fransk spetsmönsterstil sådan denna särskilt kommit till uttryck hos Mme de Pompadours bokbindare Louis Douceur (Rudbeck fig. 19, 24). Efter tronskiftet 1771 börjar S. 1772 ett helt nytt mönster, säkert dikterat av Gustav III själv, i nyantik gustaviansk stil med alagreckbårder (Rudbeck fig. 28, 29, 31) med eller utan en semé av öppna kronor. Detta drag pekar på att S. för formgivningen anlitat tidens ledande artist, Jean Erik Rehn eller någon av dennes elever. Denna stil höll S. under resten av sitt liv på praktband, medan banden på konungens bibliotek på Drottningholm dekorerades med en enkel trippelfilet på röd marokäng efter mönster av franska kungafamiljens band, Huvudparten av S:s band förvaras i praktsamlingen på Kungl. biblioteket i Stockholm. J. Rudbeck: Kristoffer Schneidler (S:t Eriks årsbok 1910); J. Rudbeck: Svenska bokband, II, 1913; S.G. Lindberg: Bokband i Stockholm under 325 år, 1955; S.G. Lindberg: Den svenska bokbandskonstens glansperiod (Biblis, I, 1957). S.L. Schnorr von Carolsfeld, Julius (1794— 1872), tysk Maler og Tegner, Søn af Maleren og Radereren Veit Johann v. Carolsfeld (1764 —1841). Sluttede sig i Rom til den »nazarenske« (romantisk-katolske) Kunstbevægelse. Udførte her Kompositioner al fresco efter Ariosts »Rasende Roland« og malede bibelske Scener i Ungrenæssance-Stil. Blev 1846 Akademiprofessor og Direktør for Dresdner-Galleriet. Har leveret talrige Illustrationer, deriblandt Træsnittene til Billedbiblen (efter Pennetegninger i »Radérmanér«), som han havde arbejdet paa i henved en Menneskealder (udk. 1860). Desuden illustrerede han den store Cotta’ske Udgave af »Der Nibelungen Not« (1843). S. var en dygtig Tegner (italienske Landskaber), men hans Kompositioner er overlæssede med Figurer, et karakteristisk Træk i tysk romantisk Illustrationskunst. H. W. Singer: Julius Schnorr v. Carolsfeld, 1911. „B. H. Scholander, Fredrik Wilhelm (1816— 81), svensk illustratör, S., som var professor i byggnadskonst vid Konstakademien i Stockholm, var under pseudonymen »Acharius« flitigt verksam som författare och tecknare i en trängre krets. Utpräglad tillfällighetska- raktär ha ett par serier sagobilder, »Saga om trähästen« (1865) och »Sagor« (1881). Mest representativ för S:s konstnärliga syften är otvivelaktigt versberättelsen »Fjolners saga« (1866) med rik ornamental dekor; S. har även präntat hela texten. Samtliga dessa arbeten reproducerades i litografi efter pennteckningar, som i ett par fall överförts till stenen på fotografisk väg. Postumt utkom »Den blödande rosen« (1882, signerad 1880) och »Pennteckningar« (Saml. 1—2, 1882—83, signerade 1878 —81), återgivna i heliogravyr. De exklusiva reproduktionsmetoderna skvallra om att S. reagerat mot bristen på stilistisk samspelthet mellan dekor och typografi i samtidens bokkonst. — S:s illustrationsarbeten äro ett utslag av hans livliga intresse för ornamentiken, dokumenterat teoretiskt i uppsatsen »Ornamentikens formlära« (i »Skrifter«, III, 1882) och praktiskt även i många av hans byggnader. Direkta inspirationskällor för sina illustrationssviter har S. hafti senmedeltida handskriftsminiatyrer, men han har säkerligen också tagit intryck av fransk romantik. Huvudarbetet »Fjolners saga« uppvisar sålunda åtskilliga beröringspunkter med grafiska blad av den med S, ungefär jämnårige Célestin Nanteuil. C.R. Nyblom : Fredrik Wilhelm Scholander, 1899, (även i Svenska akademiens handlingar ifrån år 1886, D. 13). L.T. Scholier, Betegnelse for de fra Oldtiden stammende ofte meget udførlige, forklarende og kritiske Bemærkninger, der hyppigt findes som Randnoter i antikke Haandskrifter. De kan for de flestes Vedkommende føres tilbage til alexandrinske Grammatikeres Arbejder og er af den største Værdi for den klassiske Filologi. P.B. Schonberg, Torsten (f. 1882), svensk konstnär, bokillustratör. Studier vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm 1898— 1903, vid Konstakademien i Stockholm 1903— 07 samt därefter i utlandet. S:s huvudarbeten som bokkonstnär äro A. Strindbergs »Sagor« (1915) och S.Siwertz’»Lördagskvällar« (1917); senare har han även illustrerat den senares »Mälarpirater« (1939). 1907—15 ritade S. ett antal karikatyralbum med motiv från idrottsvärlden. Han har även medarbetat i skämtpressen samt varit flitigt utnyttjad för banddekor och i än högre grad som tecknare av bokomslag. G.Svensson : Modern svensk bokkonst, 1953, "o