Sederholm — Segerstedt 313 utkom 1864 med 7 nummer (varav inga exemplar finns bevarade), var den första inom denna bransch i Finland. S, grundade även de första fackliga sammanslutningarna för typograferna i Helsingfors: »Finska typografernas understödsförening« 1865 och »Typografernas läseförening« 1869. I »Finska förlagsföreningen« fungerade S. som sekreterare under åren 1861—68. Han märkes även bland grundarna av Helsingfors folkbibliotek 1860. Med sin idérikedom var S. en av de märkligaste personligheterna inom Finlands litterära liv i sin tid, Gripen av en svår sjukdom måste han redan vid 1870-talets mitt draga sig tillbaka ur offentligheten och uppge sina företag. Kort historik öfver Theodor Sederholms boktryckeri i Helsingfors, 1876. K.-E. H. Sedez, Betegnelse for et Bogformat i 16°, d.v.s. Papiret er falset til 16 Blade. Formatet er Halvdelen af Oktavformat eller et stort Lommebogsformat. N.N. Seefeld, J ø r g e n (1594—1662), dansk Bogsamler. Rigsraad. S. lagde Grunden til sin Bogsamling i en tidlig Ungdom under sine aarelange Studieophold i Udlandet, men det var dog først paa Ringsted Kloster, som han i 1630 fik til Embedslen, at han tilvejebragte det Privatbibliotek, der efterhaanden blev det største danske i det 17, Aarhundrede. Det store Bibliotek fik en krank Skæbne, idet det, paa ca. 4000 Bind nær, i 1657 under Krigen mellem Danmark og Sverige blev beslaglagt af Corfitz Ulfeldt og af denne som personligt Krigsbytte ført til Malmø; nogle faa Aar efter blev Bogsamlingen konfiskeret af den svenske Regering og indlemmet i det kongelige Bibliotek i Stockholm, hvor Størsteparten af S.s Bøger gik til Grunde under Stockholms Slots Brand i 1697. S.s Bibliotek omfattede ca. 26.000 Bind. Samlingen blev aldrig katalogiseret, skønt S. havde flere Planer om at lade et Katalog udarbejde, og man har derfor kun en meget ufuldstændig Viden om de Bøger, han ejede. Af samtidige Optegnelser ses, at Biblioteket bl. a. rummede 204 forskellige Bibeludgaver og en Samling sjældne Haandskrifter af gamle danske Landskabslove. Rester af S.s Bogsamling findes endnu spredt i danske og — især — i svenske Biblioteker. O. Walde: Storhetstidens litterära krigsbyten, II, 1920, S. 391—438; L. Nielsen: Danske Privatbiblioteker gennem Tiderne, I, 1946, S. 82—96. E. D. Seelig & C:0, speditions- och distributionscentral för den svenska bokhandeln, Stock- holm. Firman bildades 1857 av A.I. Seelig (1820—1901) och Abr. Hirsch (1815—1900) som en fortsättning av J.U. Burströms 1848 öppnade expeditionskontor. Detta var resultatet av en strävan inom den nybildade »Svenska bokförläggareföreningen« att rationalisera och centralisera expeditionerna mellan förläggare och sortimentsbokhandlare, 1864 övertogs rörelsen av bokförläggaren Fredr. Skoglund (se: Skoglunds bokförlag). Härunder utvidgades och konsoliderades verksamheten, i synnerhet sedan det enda liknande företaget av betydenhet, Nils Gleerups speditionsaffär, 1883 övergick till Seelig & Co. Skoglund upptog 1894 sin son Nils som delägare. 1916 ombildades firman till aktiebolag, där aktierna alltsedan 1918 innehas av »Svenska sortiments- bokhandlareföreningen«s medlemmar. Nuvarande chef är direktör B. Hökby. Seelig & C:0. Minnesskrift 1848—1948, 1948. S. R. Segerstedt, Torgny (1876—1945), svensk publicist, professor, religionsforskare. S, disputerade 1903 i Uppsala på en religionsvetenskaplig avhandling, var docent i religionshistoria och religionsfilosofi vid Lunds universitet 1904—13 samt tillträdde 1913 en donationsprofessur i allmän religionshistoria vid Stockholms högskola. För den liberala tidskriften »Forum«, som började utkomma 1914, utsågs S. till redaktör och publicerade där lysande ledarartiklar. 1917 blev han chefredaktör för- »Göteborgs handels- och sjöfartstidning«, Han blev upphovsmannen till tidningens berömda »tredje sida« med kulturartiklar. Själv medarbetade han dagligen med »I dag«-artiklen, som ofta var av starkt polemisk karaktär men präglad av en originell stilkonst, som kunde pendla mellan frodig humor och djupt allvar. I sina ledare gjorde sig $S. i synnerhet känd som idépolitiker. I kulturfrågor dokumenterade han en utpräglat radikal hållning. Hans demokratiska politiska åskådning tog sig framför allt uttryck i oavbrutna, våldsamma angrepp på den tyska nationalsocialismen. Under det andra världskriget kritiserade S. med all skärpa regeringens eftergivna neutralitetspolitik. Hans tidning blev ett flertal gånger belagd med kvarstad på grund av S:s polemiska artiklar, varvid S. replikerade med ett intensivt försvar för pressens frihet. För motståndsrörelsen i Danmark och Norge kom han att betyda mycket genom sin oförfärade kritik av den tyska diktaturen. Av S:s tidningsartiklar finns urval publicerade i böckerna »Händelser och människor«