Sekundaform — Seelow 315 de Sider: 2—3—6—7—10—11—14—15 og er endvidere forsynet med → Sekunda-Signatur. H. T. Sekundasignatur, i Typografi Betegnelse for et lille Tal med Stjerne bag (2*), der anbringes paa Sekundaformen paa Arkets 3. Side forneden til venstre, Sekundasignaturen har Betydning for Trykker og Bogbinder, idet den nummererer Arkene i Rækkefølge. H.T. Selektive Kataloger, Kataloger, der ikke forsøger at være fuldstændige, men tværtimod kun medtager de efter visse Kriterier udsøgte, som Oftest de i videnskabelig Henseende mest betydningsfulde, Bøger. Selektive Kataloger kan være hensigtsmæssige, f£. Eks. til Publikumsbrug i større Biblioteker, og i Takt med den stigende Bogproduktion og Bibliotekernes stærke Vækst er man mere og mere gaaet over til selektive Kataloger. I meget store Biblioteker eller i Biblioteker, der modtager Pligtaflevering, er man endvidere af økonomiske Grunde blevet nødsaget til at indføre selektiv Katalogisering, saaledes at det indkomne Materiale inddeles i f£. Eks, fire Grupper, hvoraf kun den første, de mest væsentlige Værker, underkastedes en tilbundsgaaende Katalogisering og Systematisering, medens den Behandling i katalogiseringsmæssig Henseende, som de øvrige Grupper underkastes, gradueres efter Materialets Vigtighed og gøres mere og mere summarisk. P. B. Sellberg-Welamson, Greta (1885—1946), svensk bok- och exlibriskonstnärinna. Genomgick Högre konstindustriella skolan vid Tekniska skolan i Stockholm (numera »Konstfackskolan«) och ägnade sig därefter åt bokkonst, bl. a. i samarbete med Bröderna Lagerströms boktryckeri och förlag. Ar 1915 knöts hon som lärarinna i bokkonst och heraldik till Högre konstindustriella skolan, där hon var verksam till sin död. Under åren 1912—1918 verkade hon dessutom som lärarinna i frihandsteckning och textning vid »Skolan för bokhantverk« i Stockholm. Tillsammans med sin make, konstnären Leon Welamson, drev hon även en privat skola för utbildande av tecknare på skilda områden. Fru S.-W. har utfört en stor mängd bokdekorationer, bokomslag, adresser, reklamteckningar o.d. Av hennes inemot 40 blad omfattande exlibrisproduktion utgavs år 1912 ett urval under titeln »Fünfzehn Exlibris, gezeichnet von Greta Sellberg«, Hon var även en flitig medarbetare i fackpressen och har i »Svenska exlibrisföreningen«s årsbok publicerat talrika artiklar i exlibrisfrågor. Fru S.-W. var en av stiftarna av »Svenska exlibrisföreningen« och tjänstgjorde från dess början till sin bortgång som föreningens vice ordförande. Hon har även komponerat föreningens märke. Hennes konstnärliga produktion sträcker sig över mer än ett tredjedels sekel och avspeglar väl tidens strömningar. Den präglas av säker smak och högt driven teknisk skicklighet och får därigenom ett bestående värde. A. B. Selmar, Emil (1854—1934), dansk Typograf. Efter at være blevet udlært hos Sally B. Salomon arbejdede S. som Svend forskellige Steder i København, bl.a. som Sætterfaktor hos Fr. Bagge; 1897—1920 var han ansat ved »Berlingske Tidende«, hvor han var med til at organisere Maskinsætteriet. Som Lærer i Typografi ved »Fagskolen for Boghaandværk« øvede han sammen med F. → Hendriksen afgørende Indflydelse paa nyere dansk Bogtryks Udformning. Hans stærkt benyttede Lærebøger (1891 og 1892) udkom samlet under Titlen »Typografi« (1913). Emil Selmar (Fagskolen for Boghaandværk, 1954). A. Fa. Selow, Peter van (död 1648 el. 1649), stilgjutare och boktryckare av holländsk börd. S. inkallades till Sverige 1618 med anledning av Gustaf II Adolfs önskemål om att ryska typer skulle kunna tillverkas i Stockholm, med vilka böcker på ryska språket skulle tryckas för de ryskspråkiga undersåtarna i de svenska Östersjöprovinserna. I april 1625 erhöll S. kunglig fullmakt som rysk boktryckare. Som stilgjutare tillverkade han icke blott ryska utan även andra stilsorter, som försåldes till boktryckare såväl i Stockholm som i svenska landsorten och Finland, t. ex. Strängnäs, Västerås och Åbo. S:s första kända arbete som boktryckare daterar sig från 1628, då han med cyrilliska typer tryckte en katekes på ryska, Hans sista kända tryck, ett tal av Ericus Benedicti med titeln »Oratio de patientia«, är från 1648. Gustaf Rudbeck har sammanfört ett fyrtiotal av S. gjorda tryck, ehuru han säkerligen utfört flera, t. ex. en del av de kungliga förordningarna och plakaten. S. försökte sig även på nottryck i ett arbete av Georg Weber från 1640. Bland hans övriga tryck kan nämnas ett par skrifter av Georg Stiernhielm samt en katekes på finska från 1644.