Simpkin — Sjögren 323 ste + Wholesalers. Ved Bombeangreb i 1940 blev Firmaets Lager, 6 Mill, Bind, ødelagt. Andre Vanskeligheder er efter Krigen stødt til, saaledes at Firmaets fremtidige Skæbne trods Ejerskifter og flere Rekonstruktioner endnu er uvis. A.F. Sinding, O t t o (1842—1909), norsk bokillustrator, maler og tegner. Utdannet i Kristiania, Karlsruhe og München, senere bosatt delvis i Kristiania, delvis i Berlin og München hvor han fra 1903 var professor. Han laget bl. a. livfulle, men upersonlige naturalistiske helsides illustrasjoner til Fridtjof Nansen: »Eskimoliv« (1891) og (sammen med Sigmund Sinding) maleriske og romantiske bilder til Jacob B., Bull: »Af Norges Frihedssaga« (1897). Hans hovedverk som bokkunstner ble imidlertid de tallrike illustrasjonene til P, Chr. Asbjörnsen: »Norske Folke- og Huldre-Eventyr i Udvalg« (1879), den såkalte »Kunstnerudgave« som også omfattet illustrasjoner av Arbo, Gude, Lerche, Peterssen, Schneider, Tidemand og Werenskiold, samt »Eventyrbog for Börn« (1884, sammen med Kittelsen og Werenskiold). Sinding er uten sammenligning mester for de fleste av eventyrtegningene, og han viser seg som en meget dyktig tegner, mestrer alle teknikker, kull eller blyant like gjerne som penn, og kan vise stor virtuositet. Med like stor dyktighet tegner han glatt og akademisk som med lette konturer, bruker sterke belysningseffekter og evner å karakterisere de forskjellige situasjoner. Bare i noen få, og helst de enkleste tegningene har Sinding nådd et resultat som i tonen er konform med eventyrenes primitivt troverdige og norske karakter. R. R. Sjögren, Arthur (1874—1951), svensk bokillustratör, bokhistoriker och exlibriskonstnär. S. studerade vid Konstnärsförbundets skola. Hans kulturhistoriska intresse och känsla för dekorativa element väcktes, då han som mycket ung var hjälpreda hos arkitekterna I. G. Clason och K. Salin. S. var starkt mottaglig för tidens konstnärliga strömningar. Han studerade japansk konst, de tyska tidskrifterna »Die Jugend« och »Pan« och William Morris’ bokkonst. Med dessa studier som utgångspunkt sökte S. målmedvetet höja den svenska bokkonsten ur 1800-talets slentrian och stillöshet. Sina ideer om bokutstyrsel och boktryck publicerade han i Hugo och Carl Lagerströms tidskrift »Nordisk boktryckarekonst«. S. utförde omslag och en rad jugend- 21* inspirerade vignetter till »Ord och bild«. På 1890-talet präntade och illustrerade han sin egen diktsamling »Maskros«, som trycktes 1903 och kan anses som den första svenska boken i jugendstil. 1901—03 hade S. personlig kontakt med August Strindberg vid illustrering av dennes böcker, Strindberg var mycket intresserad av sina böckers utstyrsel och tog själv initiativet till flera praktutgåvor. Särskilt kan nämnas den påkostade »Ordalek och småkonst« (1905) med dess originella vignetter illustrerande dikterna. 1905 utkom även »Historiska miniatyrer« och »Antibarbarus«, verk, där S. inspirerats av Morris’ bokkonst. S. gjorde färgrika, affischartade omslag till de flesta av Strindbergs billighetsupplagor. Bland hans senare verk kan nämnas de pastischer av gamla tryck han gjorde för Strindbergs »Svenska öden och äfventyr« och de nationellt färgade praktutstyrslarna till »Sveriges rikes grundlagar« (1909) och »Handbok för svenska kyrkan« (1917). Under senare år var S. vid sidan om sitt arbete som amanuens vid Stockholms stadsmuseum framför allt boksamlare och kulturhistoriker. Speciellt sysslade han med exlibriskonst. 1911—17 utgav han »Svensk exlibris-tidskrift«. Bland övriga skrifter i detta ämne märkes »Förteckning å svenska bokägaremärken« (1908), »Om boktryckare- och förläggaremärken under 1400-talet« (s.å.), »Svenska exlibris« (1915) och »Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken« (s. å.). 1944 anordnade Nationalmuseum en retrospektiv utställning av S.’ arbeten under rubriken »Typografi och bokkonst — grafik och måleri«. B. Bernholm: Vi presentera Arthur Sjögren (Bokvännen, IV, 1949); C. Behrens: Arthur Sjögren, exlibriskonstnär och exlibrisforskare (Svenska exlibrisföreningens årsbok, 1944). K.L. Sjögren, Per A. (född 1921), svensk boksamlare, Affärsman i Stockholm., S. tillhör en yngre generation av entusiastiska boksamlare och har hopbragt en utvald samling äldre och modern svensk skönlitteratur med Hjalmar Bergman som specialitet, kompletterad med avdelningar för svensk bibliografi och allmän bibliofili. I det av J. Viktor Johansson redigerade verket »Svenska bibliotek« (1946) har han beskrivit fil. dr. Ake Eliaesons Goethe- och Tegnérsamlingar (senare förstörda genom eldsvåda). Som tjänsteman vid Albert Bonniers förlag 1947—54, där han ledde bokklubben »Svalan« och senare avdelningen för barn- och ungdomsböcker, tog han väsentliga