322 Silfverschiöld — Simpkin att skapa ett enskilt, stort bibliotek av nästan uteslutande svensk litteratur, lät han avskilja den befintliga boksamlingen från det ytterst värdefulla bibliotek, som han själv under några få år samlade. Om detta se under Kobergs bibliotek. N. P. Silkepapir, oprindelig Betegnelse for tynde Papirsorter, som i Middelalderen fremstilledes i Orienten, navnlig omkring Bagdad. Raamaterialet til Fremstillingen var dog ikke Silke, som Navnet antyder, men Linnedklude, Nu anvendes Betegnelsen Silkepapir om tynde, bløde Papirsorter med Vægt fra 10-30 g/m? uanset Stofsammensætning og Fyldstofindhold, f. Eks. Kopipapir, Cigaretpapir, Blomstersilkepapir og Sorter, der anvendes til finere Emballeringsformaal, medens grovere Sorter, som indeholder Træslib, benævnes Silkekardus. N.N. Silketryk (eller Serigrafi), Reproduktionsmetode baseret paa Skabelonprincippet. I sin enkleste Form bestaar det til Trykningen nødvendige Udstyr af et Stykke fintmasket Silkegaze eller andet aabent Materiale (£f. Eks. Nylon eller Metalvæv), det spændes paa en Træ- eller Metalramme. Paa dette Materiale anbringes en Skabelon (Stencil), hvori de ønskede Figurer eller Tekster er udskaaret. Ved Hjælp af et bredt spartellignende Redskab, en saakaldt Rakel, føres Farven henover Gazen og trænger gennem dennes Masker og de udskaarne Figurer ned paa det underliggende Papir eller andet Materiale, der skal paatrykkes. — Silketrykket fremkom i Begyndelsen af vort Aarhundrede og udførtes i den første Tid manuelt, senere mekaniseredes Fremstillingen, og omkring 1930 toges fotomekaniske Processer i Brug til Forfærdigelsen af selve Trykformen. Silketrykket er en betydelig dyrere Reproduktionsmetode end f£. Eks. Bogtryk og Litografi, naar det drejer sig om Fremstilling af Tryksager i større Mængder og bruges derfor fortrinsvis til Reproduktion af mindre Oplag ofte kun paa nogle faa Hundrede Eksemplarer. Silketrykteknikken finder hovedsagelig Anvendelse indenfor Brugsgrafikken, saaledes i vid Udstrækning til Mangfoldiggørelse af Plakater, men benyttes ogsaa — omend sjældent — til Illustrering af Bøger. J. I. Biegeleisen & E. J. Busenbach: The Silk Screen Printing Process, 1941; B. Laursen: Silke tryk, 1950. E. D. Silow, A lv ar (f.1885), svensk biblioteksman, fil. hedersdr. 1945, bibliotekarie vid Sto- ra Kopparbergs Bergslags AB i Falun 1917— 50. S. har författat ett flertal uppsatser i framför allt litteratur- och kulturhistoriska och industriella ämnen samt även flera arbeten om problem på företagsbibliotekens område, t. ex. större delen av den 1944 utkomna offentliga utredningen med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska litteraturområdena. N. P. Silverdalen, svenskt pappersbruk, även kallat Hällefors pappersbruk, grundades 1874. Produktionen omfattar till stor del tidningspapper men även högre tryckpapperskvaliteter. Bruket har levererat papper till en rad veckotidningar och andra periodiska publikationer, Dess tillverkningskapacitet per år är för närvarande (1957) 30.000 ton papper. E. Bosaeus: Silverdalen. Historien om ett småländskt pappersbruk, 1944. N. F. Simberg, H ug o (1873—1917), finsk bokillustratör och målare. Hör till den grupp av finska konstnärer, vilka inspirerade av Axel Gallén och med tidskriften »Ateneum« som sammanhållande organ vid sekelskiftet begynte intressera sig för grafisk konst och bokutsmyckning. S. har i denna genre komponerat några stämningsmättade träsnitt (till exempel »Alexis Kivi in memoriam«, Ateneum 1901), detaljrika, ofta i miniatyrformat utförda exlibris, etsningar och stentryck. Hans alster utmärka sig genom en karakteristisk linjeföring och av en varmt levande och innerligt mänsklig själstämning. E. Mikkola: Hugo Simberg exlibristen etsaajana, 1934; S. Saarikivi: Hugo Simberg, hans liv och verk, 1951. T. M. J. Simelii arvingars boktryckeri ab, det första boktryckeriet i Helsingfors, grundat 1819 av translatorn för senaten i Helsingfors Jakob Simelius (1785—1826) och ombildat 1887 till aktiebolag, vars aktiemajoritet numera innehas av dess verkställande direktör från och med 1920 industrirådet E. Nygrén. Intill senatstryckeriets grundläggning 1860 utgick allt officiellt tryck från denna officin samt »Finlands allmänna tidning« intill 1901. Därtill har den under 1800-talet anlitats vid tryckning av flera lärda samfunds publikationer samt av ledande litterära tidskrifter. A. V. Nylander: Några dokument rörande Simelii Arvingars boktryckeri, 1918. T. M. Simpkin, Marshall 8 C o, engelsk Forlag, grundlagt 1814, i daglig Tale Simpkins, var før den anden Verdenskrig Englands stør-