Skolebiblioteker 335 alltför strängt. En viss begreppsförvirring kvarstod under hela 1800-talet och in på detta århundrade. De första egentliga skolbiblioteken började inrättas mot slutet av 1880-talet. Vid sekelskiftet hade flertalet städer och åtskilliga av de större landskommunerna skolbibliotek (1904: 209 st.). Från och med 1912 utgick särskilda statsunderstöd för biblioteksverksamhet inom skoldistrikt, vid högre folkskolor, kommunala mellanskolor etc. I anslutning till 1930 års bestämmelser om ökade understöd till folkbiblioteken fick också skolbiblioteken förbättrade bidragsvillkor, i huvudsak enligt samma grunder som gällde för folkbiblioteken men med maximum begränsat till 1,000 kronor. Någon skyldighet för skoldistrikten att upprätta bibliotek förelåg emellertid inte trots aktioner från lärarhåll i denna riktning. Ännu vid mitten av 1940-talet fanns det hundratals distrikt, som saknade bibliotek, och de bibliotek, som fanns, var ofta torftiga och otillräckliga för sitt ändamål. Ett av särskilt tillkallade sakkunniga uppgjort förslag till reform av folk- och skolbiblioteken framlades 1949. För skolbibliotekens del innebar förslaget, att biblioteken skulle göras obligatoriska och staten svara för samtliga kostnader för verksamheten, beräknade efter ett visst belopp för varje elev. Vid 1955 års riksdag genomfördes skolbiblioteksförslaget i sina huvuddelar, dock med den skillnaden, att kommunerna förutsattes skola deltaga i kostnaderna med i princip halva beloppet. Som följd härav lämnades ingen föreskrift om obligatoriska bibliotek. I realiteten har emellertid de nya bestämmelserna med deras gynnsamma bidragsgrunder lett till att praktisk taget alla distrikt har skolbiblioteksverksamhet. De synpunkter, som legat till grund för 1955 års skolbiblioteksreform, har främst varit pedagogiska. Skolbiblioteket har betraktats som skolans »hjärta« och en nödvändig förutsättning för modern undervisning. Bibliotekets betydelse understrykes i gällande undervisningsplaner, som vidare under ämnet modersmålet upptar obligatorisk undervisning i bok- och bibliotekskunskap. Bibliotekets centrala plats i skolarbetet ställer stora krav på bokbestånd (fördelat på gemensamt bibliotek och klassbibliotek), lokaler och skötsel. I normala fall skall en lärare ha ansvaret för skötseln, och viss möjlighet föreligger att inräkna biblioteksarbetet i lärartjänstgöringen. Den tekniska sidan av biblioteksgöromålen — bokinköp, katalogisering m.m. — handhas i vissa fall av folkbiblioteket på platsen. I några städer, bland dem Stockholm, tjänstgör skolbiblioteket samtidigt som ungdomsfilial åt stadsbiblioteket och skötes under skoltid av lärare och efter skoltid av personal från stadsbiblioteket. De icke-statliga skolbiblioteken — statsbidragsberättigade är utom folkskolebiblioteken bibliotek vid särskolor, kommunala realskolor, kommunala flickskolor, kommunala gymnasier, yrkesskolor, lantmannaskolor, folkhögskolor m.fl. — erhåller statsbidrag med högst samma belopp som vederbörande huvudman själv tillskjuter. Bidraget är för folkhögskolorna maximerat till kr. 6:50 pr elev och för övriga skolor till vanligen 5 kr. pr elev. Vid skolor med fler än 1,000 elever tillämpas en fallande skala för maximibidraget pr elev. Särskilt statsbidrag utgår till skolor av lägre skolform, d.v.s. skolor där mer än en klass undervisas samtidigt. Bokbeståndet i samtliga här avsedda skolor uppgick 1956 till 6,8 miljoner band med en redovisad utlåning av 15,5 miljoner volymer. Kostnaderna för verksamheten uppgick samma år till 7,5 miljoner kronor. För skolbibliotekens räkning har en rad hjälpmedel publicerats i form av urvalskataloger (→ grundkatalogen, bokförteckningar av H. Ahlin, L. Larson m.fl), handledningar samt läroböcker i bokkunskap. En särskild tidskrift, Skolbiblioteket, utges sedan 1955 av Sveriges allmänna biblioteksförening i samarbete med federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening. De blivande lärarna erhåller undervisning i biblioteksskötsel vid lärarhögskolan och seminarierna samt vid veckosluts- och veckokurser, bekostade ur skolöverstyrelsens anslag för bibliotekskurser. Folkbibliotekens korrespondensinstitut i Uppsala tillhandahåller vidare en korrespondenskurs för skolbibliotekarier. Skolöverstyrelsen är genom sin bibliotekssektion tillsynsmyndighet för både folk- och skolbiblioteken; i samband med 1955 års skolbiblioteksreform inrättades vid sektionen en arvodesbefattning som skolbibliotekskonsulent. Central- och landsbiblioteken kan på begäran lämna viss biblioteksteknisk hjälp och vägledning också åt skolbiblioteken. Betänkande och förslag angående läroverks- och landsbibliotek, 1924; A. Norbeck: Skolbiblioteket och undervisningen, 1935; H. Ahlin: Läroverksbiblioteken (Läroverkslärarnas riksförbunds årsbok, 1935); Folk- och skolbibliotek. Betänkande av folkbibliotekssakkunniga, 1949; L. Larson: Enhetsskolans bibliotek, 1952; B. Hjelmqvist: Läroverksbiblioteket (Pedagogisk de-