334 Skolebiblioteker dahl Rolfsen (1848—1928) som formann i Centralstyret. Styret utarbeidet kataloger over utvalg av barnebøker og oppnådde lettelser ved innkjøp av litteratur til barne- og skoleboksamlinger. Arbeidet ble i 1914 overtatt av Kirke- og undervisningsdepartementet. Dette har senere fortsatt arbeidet med utgivelse av kataloger (sidste hovedkatalog utg. 1957, årlige tilleggskataloger), likeledes gir det siden 1950 ut tidsskriftet: »For skoleboksamlinger«. Bibliotekloven av 1935 fastsatte at alle folkeskoler på landet med minst 12 elever skulle ha en skoleboksamling. Ved senere revisjoner av biblioteksloven i 1947 og 1955 ble bestemmelsene utvidet. Det er idag fastsatt at alle skoler på landet og i byer, der det ikke er barneavdeling ved folkeboksamlingen, skal det være en skoleboksamling. Staten yter et bidrag svarende til den lokale bevilgning, dog vanligvis ikke mere enn kr. 150 pr., skole, unntaksvis kan statsbidraget økes til kr. 300,— for større skoler. Det kommunale bidrag ble fastsatt til minimum kr. 75,— pr. skole. I budsjettåret 1956/57 ble det bevilget kr. 557,000,— av Staten og kr. 732,000,— av kommunene og andre lokale myndigheter i tilskudd til 5015 skoleboksamlinger. A. E. Erichsen: Bergens katedralskoles historie, 1906; W. Munthe: De norske Bibliotekers Historie, (Haandbog i Bibliotekskundskab. 3. Udg. 1924, S. 156— 188); E. A a s: Kristiansands katedralskoles historie 1642 —1908, 1932; E. Højgaard: Oslo Katedralskoles historie, 1942; A. Øverås, A.E. Erichsen & J. Due: Trondheim katedralskoles historie, 1952. Gerhard Munthe. Sverige. Större eller mindre boksamlingar har redan tidigt funnits vid de högre skolorna. Särskilt gymnasiernas bibliotek kom så småningom att inrymma omfattande och värdefulla samlingar. De hade merendels sitt ursprung i de gamla katedralskolornas bibliotek och fick tillskott dels från domkyrkobiblioteken, dels genom donationer (inte minst krigsbyten från 1600-talet), dels genom bestämmelser, att stärbhuset efter präst skulle lämna en bok till biblioteket eller att nytillträdande präst skulle erlägga en viss avgift till bibliotekets kassa. I 1724 års skolordning intogs föreskrifter om bibliotek vid gymnasierna och medel för dessas underhåll, 1807 års skolordning talade om en bibliotekskassa även vid trivialskolorna. 1820 års skolordning föreskrev, att bibliotek skulle finnas vid gymnasierna; vid de lägre skolorna förelåg intet tvång, men bibliotek kunde finnas även där, I senare skolordningar och skolstadgar återkommer bestämmelser av liknande art. Betydelsefullt är, att 1878 års skolstadga innehöll föreskrifter om en med den tidigare bibliotekskassan sammanslagen materielkassa, som under namnet biblioteks- och materielkassan skulle bestrida utgifterna för bl.a. böcker. Enligt nu (1958) gällande läroverksstadga skall vid varje läroverk finnas bibliotek och för vården av detta en i vanliga fall av rektor utsedd bibliotekarie. Läroverksbiblioteken är mycket skiftande till innehåll och omfattning. De största av de gamla gymnasiebiblioteken har lösgjorts från sin anknytning till läroverken och bildar stommen i de → landsbibliotek, som upprättats i städerna Linköping, Skara, Västerås och Växjö.Bland de kvarvarande läroverksbiblioteken finns likväl många med betydande bokbestånd; bland de största är biblioteken i → Strängnäs, → Karlstad, → Kalmar, Karlskrona och → Härnösand. Enligt anvisningar av skolöverstyrelsen skall vid läroverken finnas en för lärare och elever gemensam boksamling, avsedd för såväl hemlån som läsning på stället. Förutom detta gemensamma bibliotek — och eventuella äldre samlingar — bör enligt anvisningarna finnas klassbibliotek samt mindre handbokssamlingar i specialsalar för teckning, laborationer etc. Vid läroverk, där undervisningen sker i ämnesrum, bör dessa vara utrustade med litteratur i anslutning till undervisningen. Bokbeståndet i läroverksbiblioteken uppgick 1956 till 2,2 miljoner band med en redovisad utlåning av 641,000 volymer. Kostnaderna för verksamheten under samma år utgjorde 1,1 miljoner kronor, Även vid andra statliga skolor — tekniska läroverk, lärarseminarier, skolor inom ungdomsvården etc. — finns bibliotek inrättade. Detsamma är förhållandet vid flertalet kommunala undervisningsanstalter. Till denna grupp hör främst folkskolorna, vidare yrkesskolor, kommunala realskolor etc. Vid folkhögskolor och olika typer av lantbruksskolor finns likaså skolbibliotek. Inom folkskolan påträffas särskilda skolbibliotek förhållandevis sent. I ett av de utskottsbetänkanden, som förberedde 1842 års folkskolestadga, framhölls, att sockenbiblioteken skulle vara till ej blott för deras skull, som lämnat skolan, utan också för skolundervisningens fortgång och befrämjande. När stadgan utfärdades, blev emellertid sockenbibliotekens uppgift begränsad till att avse de äldre: biblioteket skulle sörja »för underhållandet av de i skolan förvärvade kunskaper«. I praktiken följdes bestämmelserna inte