Specialbiblioteker — Spegel 359 1780-talet, Lantbruksakademin 1831 etc.), vid fackskolorna (Veterinärinrättningen i Skara 1775 (nu i Veterinärhögskolans bibliotek), → Karolinska institutet 1810, + Veterinärhögskolan 1821, -Tekniska högskolan 1826, → Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1829, → Farmaceutiska institutet 1837 etc.), vid vissa sällskap (Läkarsällskapet 1808, Apotekarsocieteten 1821 etc.). Vid offentliga verk och inrättningar fanns naturligtvis tidigt boksamlingar för verkets behov — som exempel kan nämnas Collegium medicums boksamling som går tillbaka ända till 1600-talet och nu finns i Karolinska institutets bibliotek — men verkliga bibliotek grundas först under senare hälften av 1800-talet (Riksdagsbiblioteket 1851, Sveriges geologiska undersökning 1858, Arméstaben 1873, Patentverket 1885, Järnvägsstyrelsen 1890 etc.) Industri- och företagsbiblioteken datera sig från 1930-talet och senare. Dock finns några få av äldre dato (Asea c:a 1910, Stora Kopparbergsbergslag 1917). Bestånden är dock i många fall äldre. Samtliga dessa bibliotek var ursprungligen inte offentliga och inte tillgängliga för utomstående. Dock finns vissa specialbibliotek som redan från början grundats som offentliga bibliotek (Pedagogiska biblioteket 1885, Arbetarrörelsens arkiv 1902). Dessutom kan påpekas att t. ex. Tekniska högskolans bibliotek redan i sitt första reglemente 1828 har en passus att biblioteket skall vara tillgängligt även för den intresserade allmänheten. Av största betydelse för tillgängliggörandet av landets specialbibliotek var utgivandet av Accessionskatalogen för Sveriges offentliga bibliotek. Redan i första årgången 1886 upptogs nyförvärven till fyra specialbibliotek (Vitterhetsakademin, Karolinska institutet, Generalstaben — nu Arméstaben — och Vetenskapsakademin), 1887 ytterligare fem (Statistiska centralbyrån, Läkarsällskapet, Nationalmuseum, Tekniska högskolan, Tekniska skolan — nu Konstfackskolan — samt Riksdagsbiblioteket) etc. För närvarande upptar Accessionskatalogen nyförvärven till 45 specialbibliotek, vartill kommer 60 institutionsbibliotek vid olika högskolor. Redovisandet av specialbibliotekens bestånd är emellertid ganska godtyckligt. För närvarande spelar specialbiblioteken en ytterligt viktig roll för landets litteraturförsörjning framför allt inom de tillämpade vetenskaperna. De tekniska specialbiblioteken — även rent privata företagsbibliotek — har ett intimt samarbete med de tekniska central- biblioteken och lämnar bl.a. bidrag till den av Tekniska högskolans bibliotek årligen utgivna förteckningen över löpande utländska tidskrifter. De moderna specialbiblioteken kan grupperas i: bibliotek knutna till olika fackskolor, vartill även kommer universitetens olika institutionsbibliotek, till forskningsinstitut (t.ex. Svenska träforskningsinstitutet), offentliga verk och inrättningar (t. ex. Vattenfallsstyrelsen), akademier, föreningar och branschorganisationer (t. ex. Jernkontoret, Svenska arbetsgivareföreningen) samt företagsbibliotek. Flera av dessa har mycket rika specialsamlingar, biblioteksutbildad personal samt dokumentationsverksamhet. Specialbibliotekens personal är organiserad i Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening, grundad 1945, de tekniska specialbibliotekens i Tekniska litteratusällskapet, grundat 1936. 1 S. D a h 1 s bibliotekshandbok, II, 1931, s. 236—52; Bibliotek i Stockholm, Guide utarbetad inom Kungl. Biblioteket, 1953; E. En g e18 G., H ill b o: Sveriges industribibliotek och tekniska fackbibliotek, 2. uppl., 1955; Svensk biblioteksmatrikel 1955, 1956. C.B. Special Libraries Association, En i U.S.A. 1909 af John Cotton Dana m. fl, stiftet Biblioteksforening, der har til Formaal at skabe et særligt Forum for Landets mange → Specialbiblioteker, Institutions-, Firma -og andre → Erhvervsbiblioteker, Dokumentationscentre m.v. samt at arbejde for en videre Udvikling af denne særlige Biblioteksgruppe. Special Libraries Association, der bl.a, udgiver Tidsskriftet »Special Libraries« (1910 ff), har sin store Andel i de amerikanske Specialbibliotekers nuværende høje Stade, store Udbredelse og særlige Teknik. Marian M. Winser: John Cotton Dana and the Special Libraries Association (Special Libraries, L, 1959). P.B. Specialtryk, dansk Betegnelse for en hvid, svagt fyldstofholdig Trykpapirsort (ulimet), der fremstilles paa Silkeborg Papirfabrik af bleget Sulfitcellulose. Specialtryk er som Regel matglittet, staar i Kvalitet over → Tryk E og anvendes til pænere Værker, hvor der ikke stilles større Krav til Illustrationerne. N.N. Spegel, Ha quin (1645—1714), svensk ärkebiskop, boksamlare. S., som 1679 blev superintendent på Gotland, 1685 biskop i Skara och 1691 i Linköping samt ärkebiskop 1711, gjorde bestående insatser för prästernas och gemene mans bildning. Särskilt var → Linköpings stiftsbibliotek föremål för hans niti-