378 Stockholms stadsbibliotek — Stockholms universitet manslagning av redan förefintliga bibliotek av olika slag. Vid denna tidpunkt funnos i Stockholm inalles 11 församlingsbibliotek. Folkbildningsorganisationerna hade 4 bibliotek, i några fall uppdelade på flera avdelningar. 1923 beslöt stadsfullmäktige att tillsätta en särskild biblioteksstyrelse och att ställa erforderligt tomtutrymme och anvisade medel till förfogande för uppförande av en huvudbyggnad för stadsbiblioteket i enlighet med av biblioteksstyrelsen framlagt förslag. Till innehavare av befattningen som stadsbibliotekarie utsågs 1925 fil. dr. Fredrik → Hjelmqvist, tidigare medlem av utredningskommittén. 1928 kunde stadsbibliotekets huvudbyggnad invigas. Byggnadens arkitekt var prof. G. Asplund. Kostnaderna, inalles 21⁄2 milj. kr., täcktes helt med donationsmedel. Redan 1931—32 genomfördes en tillbyggnad med en fjärde flygel utöver de, som ursprungligen omgav byggnadens centralkropp på tre sidor. Byggnaden inrymmer utlåningshall, i vilken skönlitteraturen är uppställd i huvudplanet och diverse lagerlitteratur på två gallerier, 5 facksalar, tidnings- och tidskriftsläsrum, ungdomsavdelning, administrationslokaler samt bok- och tidningsmagasin. Förutom huvudbiblioteket finnas (1959) 26 filialer för vuxna låntagare och 33 för ungdom och därjämte vandringsbibliotek och bokbuss för verksamheten i stadens ytterområden. Den största filialen, belägen i Forsgrénska medborgarhuset på Södermalm, togs i bruk 1939, den senaste större filialen, belägen i Vällingby, 1956. Sammanlagda bokbeståndet uppgår till inemot 897,000 vol., varav o, 268,000 på huvudbiblioteket (254,000 på avd. för vuxna och 14,000 på avd. för ungdom). Filialen i Medborgarhuset har över 64,000 vol. Utlåning sker genom patientbibliotek vid 14 sjukhus och vårdanstalter. Antalet inskrivna låntagare vid samtliga avdelningar var 1959 158,000, antalet besök 1,685,000, utlåningen 3,480,000 (därav 2,580,000 vid avd. för vuxna, 940,000 vid ungdomsavd., och 562,000 vid patientbiblioteken). Lån av mikrofilmade böcker för svårt sjuka, poliopatienter o. a. förmedlas till sjukhus och ålderdomshem över hela landet. Stadsbiblioteket handhar även biblioteksverksamheten vid Stockholms stads folkskolor i vissa fall i samordning med motsvarande ungdomsavdelningar. Utgifterna i 1960 års stat uppgå till o. 7,135,000 kr. Biblioteket utger en kumulativ »Katalog över nyförvärv« (1946 ff.) och specialkatalo- ger över konstlitteratur, svensk och utländsk skönlitteratur m.m. Sedan 1947 har biblioteket egen biblioteksskola för utbildning av bibliotekarier och biblioteksassistenter. Nu gällande instruktion fastställdes 1940. Biblioteket förvaltas av en biblioteksnämnd med borgarrådet för kulturroteln som självskriven ordf., stadsbibliotekarien som självskriven sekr. samt fyra ledamöter jämte suppleanter. 1960 utgöres personalen av en stadsbibliotekarie, tre förste bibliotekarier, elva bibliotekarier, fyra förste biblioteksamanuenser, tolv biblioteksamanuenser, fjorton förste biblioteksassistenter, trettio biblioteksassistenter jämte kontors-, vaktmästare-, bokbinderi- o. a. personal. Berättelse över biblioteksnämndens förvaltning (Stadskollegiets utlåtanden och memorial. Bihang); F.H j e 1mq v i s t: Stockholms stadsbibliotek. Huvudbyggnaden (Biblioteksbladet, XIII, 1928); J.Aarsbo: Stockholms Stadsbibliotek (Bogens Verden, X, 1928); G. H ornwall: Utredning angående stadsbibliotekets filialsystem inom ytterområdena, 1959. Stockholms-tidningen, morgontidning, som grundades 1889, Tidningen var från början inriktad på masspridning och hade redan efter tio år en upplaga på över 100,000 exemplar. Stockholms-tidningen har politiskt intagit en liberal hållning, den har ägnat socialpolitiska frågor ett stort utrymme, visat betydande intresse för försvarsfrågor och omhuldat den frivilliga skytterörelsen. Tekniskt har tidningen varit en pionjär på nyhetsförmedlingens område och ägnat det snabba reportaget stor omsorg. 1931 uppgick → Stockholms dagblad i Stockholms-tidningen, som 1956 försåldes till Landsorganisationen, centralorganisationen för Sveriges fackligt organiserade arbetare. I samband därmed sades Stockholms-tidningen i fortsättningen skola iaktta en opolitisk hållning. Chefredaktör under 1957 var Gustaf Näsström, men fr.o.m. 1958 inträdde Victor Vinde som chefredaktör, medan Näsström övergick till kulturjournalistiken i tidningen. N. P. Stockholms universitets humanistiska bibliotek. Stockholms högskola ägde redan vid sin tillkomst 1877 en betydande samling utländsk humanistisk litteratur, donerad 1873 av Svenska akademien till »Högskoleföreningen«, som verkade för inrättandet av ett universitet i huvudstaden. Viktiga tillskott utgjorde de stora samlingar av dupletter, som på 1880-talet överlämnades av Det kgl, bibliotek i Köbenhavn och Kristiania UB. Senare ha bl.a. Oscar Levertins, Karl Warburgs och Martin