Stimmer — Stockholms stadsbibliotek 377 fremhæves en Flavius Udgave, 1577, og en Biblia Sacra, 1578. M. Bendel: Tobias Stimmer, 1940. E. D. Stockholms Dagblad, utgiven 1824—1931, då tidningen sammanslogs med → Stockholmstidningen. Till en början annonstidning utvidgades S. under J. A. Walldéns tid som ansvarig utgivare (1834—69) till en nyhetstidning med konservativ färg. Vid 1900-talets början var S. det konservativa huvudorganet i landet. Även tekniskt kom tidningen att räknas som en av de ledande. Särskilt uppmärksammad blev dess innehållsrika kulturavdelning, vilken som ordinarie medarbetare hade bl.a. Klara Johanson, Fredrik Böök, Herbert Grevenius, Gregor Paulsson, Andreas Lindblom och Ture Rangström. N. P. Stockholmsbibliotekens samarbetsnämndđd, stiftad 1949, har till syfte att utvidga och i fastare former organisera samarbetet mellan de offentliga biblioteken i Stockholm beträffande sådana frågor som inköpsområdenas avgränsning, lånevillkoren och personalrekryteringen, Särskilt påtagliga resultat ha nåtts i fråga om det rent tekniska underlättandet av låneförbindelserna mellan biblioteken inom Stor-Stockholm; sedan hösten 1953 drives daglig biltransport i nämndens regi mellan de anslutna biblioteken, Ledamöter äro (1961) cheferna för 32 statliga, kommunala och privata institutioner, innefattande förutom Kungl. biblioteket samtliga större specialbibliotek samt Stockholms stadsbibliotek. U. W i11 e rs: Stockholmsbibliotekens samarbetsnämnd (Från department och nämnder, 1950:11); D ens.: Biblioteksväsendet i Stockholm (Bibliotek i Stockholm. Guide utarbetad inom Kungl. biblioteket, 1953, s. 6—13). L. Ty. Stockholmsposten utgavs 1778—1833. En av dess främsta medarbetare från starten var J. H. Kellgren, som 1788 fick privilegiet som tidningens utgivare och gav den en markant litterär prägel, bl.a. dokumenterat i en ganska omfattande recensionsavdelning. Bland övriga medarbetare kan nämnas Anna Maria Lenngren, C.G. af Leopold och F.M. Franzén. N.P. Stockholms stadsbibliotek. Redan vid 1700-talets mitt inrättades i Stockholm s.k. lånebibliotek, bl.a. av Lars → Salvius i förening med hans boklåda. Den lärde samlaren C. C. + Gjörwell framlade en plan för omändring av Uppfostringssällskapets bibliotek till ett offentligt bibliotek för Stockholms stad uppställt på Börsen under förutsättning av ekonomiskt bidrag från staden. 1778 inlöste magistraten för 2000 dlr kmt den holmianasamling, som hopbragts av notarien vid bokauktionskammaren Erik Ekholm, att uppställas i rådhuset, Samlingen skingrades emellertid senare, På 1840-talet voro över ett 20-tal privata lånebibliotek i verksamhet. Under 1860-talet bildades de första församlingsbiblioteken, nämligen Storkyrkoförsamlingens bibliotek, Klara, Adolf Fredriks samt Jakobs och Johannes församlingars bibliotek. 1866 grundades på initiativ av Sophie Adlersparre Läsesalong för damer (några år senare ombildad till Stockholms läsesalong), och samma år bildades Stockholms Arbetareförening, i vars program även ingick bedrivande av biblioteksverksamhet. 1891 konstituerades Stockholms Arbetarebiblioteksförbund i syfte att »åstadkomma och upprätthålla ett för arbetarklassen särskildt afsedt bibliotek«. Även det av d:r A. Nyström 1880 grundade Stockholms Arbetareinstitut och den 1903 bildade sammanslutningen Folkbildningsförbundet upptogo biblioteksverksamhet, sedan 1905 i nära samarbete. Under tiden kring sekelskiftet tillkommo ytterligare församlingsbibliotek. 1911 öppnades Stockholms barnbibliotek. Frågan om inrättande av ett stadsbibliotek väcktes första gången genom motion i stadsfullmäktige 1909 om centralisering av stadens biblioteksväsen genom upprättande av ett kommunalt centralbibliotek med filialer i olika stadsdelar. En av stadsfullmäktige med anledning härav tillsatt kommitté med bl. a. Karl Warburg, Valfrid Palmgren → Munch-Petersen och Fredr. Nilsson som ledamöter avgav 1912 ett detaljerat förslag härtill, vilket emellertid icke bifölls av stadsfullmäktige. 1918 beslöt styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse att till uppförande av ett stadsbibliotek bidraga med 1 milj. kr. under förutsättning av att staden disponerade tillgängliga medel ur Forsgrénska fonden för samma ändamål och upplät tomt för en fristående byggnad. På grund härav tillsatte stadsfullmäktige s.å. en ny kommitté för att utreda biblioteksfrågan och uppgöra förslag till biblioteksbyggnad. I det av kommittén 1922 avgivna betänkandet rörande folkbiblioteksväsendets framtida organisation i huvudstaden framlades förslag om inrättande av ett stort centralt beläget huvudbibliotek, det egentliga stadsbiblioteket, delvis genom sam-