Studenterbiblioteker — Studiekredsbiblioteker 383 med anknytning till de nordiska länderna. Beståndet uppgick i början av 1950-talet till c:a 13,000 band., Under de senaste åren har största delen av facklitteraturen försålts till olika institutionsbibliotek; samlingen omfattar nu förutom specialiteten nordisk skönlitteratur endast litteraturhistoria och biografi. — Under åren ha flera försök gjorts att etablera ett samarbete mellan de olika studentbiblioteken i Uppsala. Dessa försök ha dock ej givit nämnvärda resultat, Efter det andra världskrigets slut sökte man genom utnyttjande av intellektuella flyktingars arbetsinsats skapa en samkatalog över nationsbibliotekens bokbestånd med placering på studentkårens bibliotek. Detta arbete har tyvärr ej slutförts. Med undantag av ett tills vidare begränsat kurslitteraturbibliotek inom universitetsbiblioteket saknas ännu ett centralt bibliotek i Uppsala med kurslitteratur för studenter. L. G. Akademiska föreningens bibliotek i Lund inrättades år 1832 och hade ursprungligen till syfte att tillhandahålla föreningens medlemmar, d.v.s. de akademiska lärarna och studenterna, den nyare skandinaviska litteraturen av mera allmänt intresse. Sedan Skånska nationernas, Smålands nations och Göteborgs nations bibliotek år 1931 införlivats med biblioteket, omfattade detta till och med år 1956 även kurslitteratur för lägre examina, Sistnämnda år försåldes denna del av samlingarna till Universitetsbibliotekets nystartade kursbibliotek, och Föreningsbibliotekets uppgifter är numera att erbjuda allmänbildande litteratur av alla slag och särskilt skönlitteratur för språk- och litteraturstuderande. Biblioteket disponerar 5 rum i Akademiska föreningens byggnad. Bokbeståndet uppgick 1960 till c:a 20,000 band, utlåningen till c:a 25,000 band. J.-Ö. Swahn. Studiekredsbiblioteker, Denne særlige Form for Biblioteksvirksomhed kendes i de nordiske Lande i Hovedsagen kun i Finland og Sverige. I Danmark har Tanken om Oprettelsen af et særligt Studiekredsbibliotek dog været drøftet mange Gange, og en Udløber af disse Drøftelser var Oprettelsen i 1938 af en såkaldt Studiekredscentral tilknyttet Statsbiblioteket i Aarhus, og administreret af dette i Samarbejde med Repræsentanter for Folkebibliotekerne, der tillige yder et aarligt Tilskud til Driften. Centralen anskaffer og udlaaner til Studiekredse hele Sæt af de Bøger, som anvendes der (dog bortset fra de egentlige »Grundbøger«). Samlingen omfatter nu ca, 10,000 Bd. Skøn- og Faglitteratur fordelt paa ca. 1200 Titler. E.S ejr: Overcentralen og Studiekredsbiblioteket (Bibliotekaren, II, 1940); C.Thomsen: Studiekredscentralen i Funktion (Bogens Verden, XXIV, 1943). P.B. Finland. Studiecirklarna i Finland är anslutna till arbetarföreningar (centralförbund »Työväen sivistysliitto, Arbetarnas bildningsförbund« i Helsingfors), ungdomsföreningar, nykterhetsföreningar, religiösa sammanslutningar etc. (centralförbund »Opintotoiminnan keskusliitto, Centralförbundet för studieverksamhet«, — för de svenskspråkiga cirklarna Svenska föreläsnings- och studiecirkelföreningen. Cirklarna ha endast i undantagsfall organiserat bibliotek, som ha varit öppna på bestämda tider för allmänheten, Antingen studiecirklarna själva eller de föreningar till vilka de ha varit anslutna ha i många fall små handbibliotek för eget behov. Relationerna mellan studiecirkelbiblioteken och de kommunala folkbiblioteken ha aldrig givit anledning till administrativa svårigheter. H.K. Sverige. Denna för Sverige säregna form av biblioteksverksamhet uppstod i anslutning till den studiecirkelverksamhet, som startades av sedermera lektorn och riksdagsmannen Oscar Olsson inom godtemplarorden 1902 och som gick ut på att samla bildningsintresserade personer till samtal om tänkare, diktare och böcker. Redan från början ställdes boken i centrum för verksamheten, och som en naturlig följd härav kom varje cirkel att sträva efter att skaffa sig ett eget bibliotek. Verksamheten togs sedan upp inom andra folkrörelser med bildningsverksamhet på sitt program (utom nykterhetsrörelsen arbetarrörelsen, jordbrukarorganisationerna, de religiösa sammanslutningarna). Den fick en betydande omfattning, inte minst sedan biblioteken 1912 blev berättigade till statsunderstöd. Framgången berodde till icke ringa del på att de kommunala biblioteken vid denna tidpunkt icke var rustade för studiecirklarnas behov. Även utanför cirklarna kom biblioteken att utföra en betydelsefull pionjärgärning för bokspridning och bokintresse. Som villkor för statsunderstöd föreskrevs nämligen, att s. skulle vara tillgängliga för samtliga invånare i vederbörande kommun. S. kom därigenom att mer och mer lösgöras från anknytningen till studiearbetet och i stället fylla rollen av allmänt folkbibliotek för sin ort. Verksamhetens ekonomiska underlag var emellertid förhållandevis svagt och tillät endast i undantagsfall uppbyggandet av mera omfattande