384 Studiekredsbiblioteker — Stød bokbestånd, När de kommunala biblioteken omorganiserades i samband med kommunindelningsreformen 1952 och fick ökade medel till sitt förfogande, blev det i normala fall en naturlig åtgärd att låta cirkelbiblioteken ingå som delar i det kommunala bibliotekssystemet med större möjligheter än tidigare att svara för befolkningens — och cirklarnas — behov av litteratur. I kommuner, där kommunalt bibliotek saknades, blev huvudortens s. i många fall kärnan i ett nybildat kommunalt bibliotekssystem. S. hade sin glansperiod under 1930- och 40-talen, För 1939 rapporteras 5514 bibliotek med en sammanlagd utlåning av 2,2 miljoner band. Den högsta utlåningssiffran härrör från 1943, då 4958 bibliotek utlånade nära 2,9 miljoner band. Antalet statsunderstödda s. hade 1958 nedgått till 1563 med en samlad utlåning av 1,2 miljoner band. Biblioteksverksamhet bedrives f.n. (1961) av sju riksförbund för studiecirkelverksamhet: »Arbetarnas bildningsförbund« (A. B. F→), »Goodtemplarordens studieförbund« (I. O.G. T.). »Studiefrämjandet« (f.d. »Jordbrukarungdomens förbund«, J. U. F.), »Nationaltemplarordens studieförbund« (N.T.0O.), »Svenska landsbygdens studieförbunde« (S. L. S.), »Sveriges blåbandsförening« (S. B. F.) och »Sveriges kyrkliga bildningsförbund« (S.K. B.). Till sistnämnda förbund är, vad biblioteksverksamheten beträffar, också anslutna de frikyrkliga organisationerna. Statsbidrag utgår i förhållande till vederbörande biblioteks egna utgifter föregående år, högst med samma belopp som de egna utgifterna. I en och samma kommun är statsbidraget för i kommunen befintliga folkbibliotek, dit även s. räknas, begränsat till ett för biblioteken gemensamt maximum av 10,000 kronor. Av detta belopp har s. företrädesrätt till 3000 kronor. Som villkor för statsbidrag till s. gäller i stort sett detsamma, som är föreskrivet beträffande de kommunala biblioteken. Det sammanlagda statsbidraget till s. utgjorde för 1959 c:a 380,000 kronor. O.O1sson: Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel, 1919; E. Nord: Studiecirkelbiblioteket och dess skötsel, 1936; Folk- och skolbibliotek. Betänkande och förslag avgivet av folkbibliotekssakkunniga, 1949; T. N e rm a n: Studiecirkeln, 1952. B.H. Studio, T h e, engelsk Kunsttidsskrift, grundlagt 1893. Det behandler saavel Malerkunst som Skulptur og anvendt Kunst. Især i Kraft af et udmærket Billedmateriale og en i Reglen velfunderet Tekst har Tidsskriftet opnaaet stor Udbredelse, ogsaa uden for England, I Tilknytning til Hovedtidsskriftet er med Mellemrum udgivet »specialnumbers«, der ofte bringer værdifuld monografisk Behandling af enkelte Emner. Tidsskriftet havde særlig i de første Aar betydelig Indflydelse paa det kunstinteresserede Publikums Smag, og Jugendstilen, som The Studio i 1890erne slog til Lyd for, kaldes derfor i England stadig Studiostyle. E.S. Styffe, C a r 1 G u s t a f (1817—1908), svensk biblioteksman. Fil. doktor i Uppsala 1845. Efter tjänstgöring i Riksarkivet i Stockholm 1843—58 vicebibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, vars chef han var 1864— 1882. S. inlade stora förtjänster inom detta bibliotek, vars handskriftssamling han ordnade. I hans tidigare produktion märkas de viktiga »Samling af instructioner för högre och lägre tjänstemän vid landtregeringen i Sverige och Finnland« (1852) samt »Samling af instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finnland« (1856). Främst stå emellertid hans »Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver saml. och utg.« (5 bd, 1859—84), de texterna inledande historiska översikterna »utgöra S:s förnämsta insats i svensk historieskrivning och ännu i dag den förnämsta vetenskapliga behandlingen av vår senare medeltid« (E. Hildebrand). Viktig är också hans på sitt område klassiska »Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien« (1867, 3 uppl. 1911). S. har vidare utg. Gustav II Adolfs skrifter (1861) och avd. I:1—2 och II:5 av Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling (1888—93). E. Hildebrand: C.G. Styffe (Vetenskapsakademiens årsbok 1910). W.N. Stylus. Se Skriveredskaber. Støbeapparat er et Instrument, der bruges til Støbning af Bogtrykskrifter, og Johan → Gutenberg var den første, der tog et saadant Apparat i Anvendelse. I Støbeapparatet anbringes → Matricen og over den gydes det flydende → Typemetal, hvorefter Apparatet aabnes, og den færdige Type udtages. Indtil omkring det 18. Aarhundredes Midte var saadanne Haandstøbeapparater i Brug, men afløstes da af den maskinelle Fremstilling af Type-Materiellet. Se under Skriftstøbning. E.D. Stød, almindelig Betegnelse i de grafiske Fag for et mindre Antal Ark, der før eller efter Trykningen lægges i een Bunke. P. D.