Svenska allm. biblioteksf. — Svineskind 397 bibliotekspersonalens löne- och utbildningsfrågor. Bland andra initiativ märkes bildandet 1936 av → Bibliotekens försäljningscentral, sedermera (1951) ombildad till »Bibliotekstjänst«, numera aktiebolag, där föreningen innehar samtliga aktier. Ar 1933 beslöt föreningen låta trycka katalogkort över viktigare nyutkommen litteratur; denna verksamhetsgren, som senare kom att omfatta även kort över tidskriftsuppsatser, handhaves numera — i delvis förändrad form — av »Bibliotekstjänst«. Som ett led i strävandena att skapa god litteratur för barn och ungdom har föreningen instiftat två plaketter (Nils-Holgersson-plaketten, Elsa-Beskow-plaketten) för författare, resp. illustratörer av barn- och ungdomsböcker. N.G en e11: Sveriges allmänna biblioteksförening 1915 —1940 (Biblioteksbladet, XXV, 1940); B.H;jelmq vist: Mot bättre bibliotek (Biblioteksbladet, XL, 1955). B. H. Sveriges industriförbunds bibliotek i Stockholm, grundat 1910, omfattar c:a 20,000 band, främst litteratur i nationalekonomi, industriell ekonomi och organisation samt industrihistoria. Biblioteket är i första hand avsett för industriförbundets tjänstemän, Industriens utredningsinstitut och till förbundet anslutna företag. N. P. Sveriges litografiska tryckerier, Aktiebolaget (SLT), bildades 1913 genom en sammanslutning av tretton företag inom tryckeribranschen och därmed sammanhängande industrier. Syftemålet med bolagsbildningen var att rationalisera arbetet inom den grafiska industrin. Sedan starten har koncernen utvidgats i rask takt, omfattar £. n. femtiotalet självständigt arbetande företag med c:a 7500 anställda och är därmed en av Europas största industrier i sitt slag. I koncernen ingår bl. a. tryckeriföretagen Esselte AB i Stockholm och Wezäta-Melins AB i Göteborg, bokförlaget AB P. A. Norstedt & Söner i Stockholm, pappersindustriföretagen AB J.O. Öberg 8 Son, Eskilstuna, och Skriv- och ritboks AB, Stockholm, reklambolaget Esselte Reklam AB, Stockholm, samt pappersbruken Örebro Pappersbruks AB och Frövifors Bruks AB. Koncernen utför alla slags tryckalster, boktryck, djuptryck, ljustryck, litografi, offsettryck, koppartryck, klichéer och bokbinderiarbeten, tillverkar kontorsutensilier, papper och papp av olika slag, bl. a. för olika förpackningstyper, samt trämassa för eget bruk m.m. N.P. Sveriges pressmuseum, Föreningen, bildades 1947 av »Svenska tidningsutgivareföreningen«, »Publicistklubben«, »Svenska journalistförbundet« och »Svenska typografförbundet«. Den har till främsta uppgift att skapa och utveckla ett svenskt museum för tidnings- och tidskriftsverksamhet, Museet samlar material, som visar pressväsendets utveckling i olika avseenden och dess ställning i samhällslivet. Förutom rent tidningshistoriskt material omfattar museet t.ex. även bildkollektioner och klippsamlingar, autografsamlingar samt ett omfattande nordiskt anonym- och pseudonymregister. Genom donationer och köp har museet erhållit enskilda tidningshistoriska samlingar av stort värde. N. P. Sveriges vetenskapliga specialbiblioteks förening. Se Biblioteksforeninger. Sweynheym, K o n rad (?—1477), tysk Bogtrykker. Havde sammen med Arnold +» Pannartz lært Faget hos + Fust og → Schöffer og drog sammen med Pannartz til Italien, hvor de indførte Bogtrykkerkunsten. De fremstillede i Subiaco nær Rom den første i Italien trykte Bog Ciceros »De oratore« (1465) og benyttede dertil en ny Type, der blev en Overgangsform til den senere i Italien udviklede → Antikva, 1473 ophørte Samarbejdet med Pannartz og S. etablerede sig selvstændigt i Rom. Han paabegyndte her Fremstillingen af en stort anlagt Ptolemeus-Udgave, der var den første Bog forsynet med kobberstukne Kort; han døde imidlertid før Færdigtrykningen, og det smukke Værk (med 27 Kort) fuldførtes i 1478 af en anden fra Tyskland indvandret Bogtrykker Arnold Bucking. K. Haebler: Die deutsche Buchdrucker des 15. Jahrhunderts im Auslande, 1924, S. 8—16. E. D. Swidde, Willem (1661—97), holländsk kopparstickare, 1688 av Erik → Dahlbergh anställd för + Suecia-verket, för vilket han utförde 84 planscher; senare anlitades han också för S. Pufendorfs Karl X Gustafs bragder (lat. originalet Nürnberg 1696). B. O. Svineskind hører til de mest robuste af alle Slags Bogskind; de bruges oftest ufarvede eller svagt lysebrune og er karakteristiske ved den rynkede Narv med de mange Porer efter Børsterne. Gode Kvaliteter faas især fra Sydøst-Europa og England. Imitationer, der er hyppigt forekommende, fremstilles af Kalve- eller Faareskind og kan være vanskelige at skelne fra ægte Svineskind. E. D.