396 Svenska tidningsutgivaref, — Sver. allm, biblioteksf. andra punkter på sitt program, t.ex. yttranden över statliga utredningar och lagförslag, förhandlingar om posttaxor, handhavande av dagspressens inköp av tidningspapper m.m. Vidare auktoriserar föreningen annonsbyråer, är delägare i ett speciellt företag för tidningsstatistik och utger en skriftserie i tidningsekonomiska och tidningstekniska ämnen. N.P. Svenska Tryckeriaktiebolaget i Stockholm, grundat 1884, är med sina inemot tvåhundra anställda ett av landets större tryckeriföretag. Dess verksamhet omfattar bok-, tidnings-, offset- och accidenstryckeri samt stereotypi och bokbinderi, N. P. Svensson, Ge org (född 1904), svensk förlagsman. Konsthistoriker och författare, Efter studier vid Stockholms högskola var han medlem av redaktionen för »Bonniers konversationslexikon« 1924—29, tjänstgjorde som litterär rådgivare vid bokförlaget Natur och Kultur 1929—31 och utsågs sistnämnda år till redaktör för »Bonniers litterära magasin«, som han ledde från starten t.o.m, 1948, då han inträdde i styrelsen för Albert Bonniers förlag. Under hans ledning nådde tidskriften internationellt anseende och lämnade god orientering om litterära strömningar i in- och utlandet, med tonvikt på det anglosaxiska, vilket även präglade förlagets utgivning, där S. samtidigt var rådgivande. Som publicist har han framträtt med artiklar och recensioner i B. L. M. och flera andra tidskrifter och i »Den svenska boken under 50 år« (1943) lämnade han en översikt av svensk bokkonst, som i något omarbetad och utvidgad form utkom 1953 under titeln »Modern svensk bokkonst«. Den bygger på egna samlingar, som också omfattar viktiga monument inom utländsk bokkonst, speciellt fransk illustrationskonst och engelsk Morrisrenässans. Som elektor och juryman i institutionen »Svensk bokkonst — 25 vackra böcker« har S. tagit verksam del i utvecklingen på detta område. Th. N. Svensson, Roland (född 1910), svensk målare och grafiker. S. har studerat vid Konstakademin samt i London och Paris. S. debuterade som bokillustratör med S. Barthels »Cykloncentrum« (1940), en liten bok med finstämda vignetter med motiv från skärgården. Han har senare illustrerat E. Taubes »Sjösalaboken« (1942) och praktverket »Gillöga« av S. Barthel (1945) samt sin egen »Ensliga öar« (1954). S. tecknar med kol eller fet- krita. Hans motivkrets är skärgården och dess folk. Illustrationerna till Barthels böcker är i sin naturnärhet kongeniala med texten. I. W. Fischerström: Bokens konstnärer, 1950; R.Hoppe&6G.Jungmarker: Svart och vitt, 1947. K.L. Sveriges allmänna biblioteksförening (S.A. B.) bildades i Stockholm den 8 januari 1915 såsom den sista av de nordiska biblioteksföreningarna. Initiativet kom närmast från lärarhåll men fick stöd av en rad inom biblioteks- och folkbildningsarbetet verksamma personer, bland dem Fredrik → Hjelmqvist, Knut → Kjellberg, Oscar Olsson, godtemplarordens studieledare, och L. → Wåhlin. Sedermera överbibliotekarien J.M. Hulth i Uppsala blev föreningens förste ordförande (1915—19) och Fredrik Hjelmqvist dess förste sekreterare (1915—33). Rätt att bli medlemmar i föreningen tillkommer dels biblioteksfunktionärer, dels biblioteksinstitutioner och bibliotekssammanslutningar. Antalet medlemmar är f.n. (1961) c:a 2500, varav 600 personliga. Som namnet anger, vill föreningen vara ett organ för alla typer av bibliotek, men med sin nära anknytning till folkbiblioteksrörelsen har dess aktivitet i särskild grad kommit att bli inriktad på denna. Inom vissa län (landskap) bildades redan tidigt lokalavdelningar; några av dem äger alltjämt bestånd. Ar 1945 tillkom två sektioner, den ena för barn- och ungdomsbibliotekarier, den andra för sjukhusbibliotekarier. Föreningen har verkat för sina syften främst genom föredrag och diskussioner vid årsmötena och genom en omfattande publikationsverksamhet. Bland publikationerna märkes i första hand föreningens tidskrift, → Biblioteksbladet, som började utges 1916. I serien »Sveriges allmänna biblioteksförenings handböcker« har utgivits en rad handledningar för biblioteken (Klassifikationssystem för svenska bibliotek, Katalogregler, Biblioteksförfattningar m.m.). Från 1935 har föreningen publicerat en serie småskrifter, bl.a. årliga förteckningar över böcker lämpliga för mindre bibliotek. Efter tillkomsten av »Bibliotekstjänst« (se nedan) har detta företag övertagit stora delar av publikationsverksamheten. Under årens lopp har föreningen tagit många värdefulla initiativ till främjande av biblioteksväsendets utveckling. Av föreningen tillsatta kommittéer har utarbetat regler för katalogisering och klassificering av bibliotekens bokbestånd och framlagt förslag rörande