Særtryk — Södersten 403 Særtryk, Betegnelse for Udsnit af et større Værk, Tidsskrift e. 1. omfattende et enkelt Afsnit, en enkelt Artikel e.1. Egentlige Særtryk forsynes med særligt Titelblad og ofte ogsaa med særlig Paginering, Det er almindelig Skik, at Medarbejdere ved Samleværker og Tidsskrifter vederlagsfrit faar et passende Antal Særtryk. P.B. Sætning. Se B og try k, Teknik. Sættehage. Se Vinkelhag e. Sættelinie benyttes af Haandsætteren og bestaar af en Messinglinie i samme Bredde som Satsbredden. Sættelinien anbringes bag Linien under Opsætningen og er forsynet med et Fremspring (Øre) i hver Side, saa den kan trækkes op efter Liniens Færdigsætning og flyttes foran bag næste Linie, der skal sættes. H.T. Sættemaskine, Satsmaskine, Maskine til Fremstilling af Bogtryksats. De første Forsøg paa mekanisk Satsfremstilling blev gjort i England omkring 1815 af Benjamin Foster og W. Church, og en Pioner indenfor dette Omraade var ogsaa Danskeren Christian → Sørensen, der i 1840'erne konstruerede en Maskine, som baade kunne sammenstille Skrifttyper til Linier og automatisk sortere dem igen efter Brugen. Et afgørende Fremskridt i denne Teknik betød dog først Ottmar → Mergenthalers Opfindelse i 1886 af → Linotype Sætte- og Liniestøbemaskine, der ogsaa automatisk kunne justere en Linie til en given Formatbredde. Efter omtrent samme Princip som Linotype arbejder andre Liniestøbemaskiner som f. Eks. → Intertype, → Linograph og -+ Typograph, medens en anden Gruppe Sættemaskiner, hvortil hører →Monotype, ikke støber Linier, men enkelte Bogstaver i et separat Apparatur. I den nyeste Tid er udviklet + Fjernsættemaskiner (Teletyper), hvormed det efter Fjernskriver-Princippet er muligt at fremstille Tryksats over lange Afstande. E.Andersen: Satsmaskiner 1946). Sætterfaktor er den almindelige Betegnelse for den Arbejdsformand, der leder Arbejdet i et Haandsætteri. Sætterfaktoren er altid uddannet som Haandsætter. H.T. (Bogtrykkerbogen, E. D. Sävstaholms bibliotek. Biblioteket på detta gods i Södermanland grundades av riksrådet Gustaf Bonde (1682—1764) och omfattade c:a 2,000 band. Biblioteket utökades senare vä- 26* sentligt av ättlingar till honom, t. ex. av hans sonson kammarherren Gustaf Ulf Bonde (1754 —88). Denne ärvde bl.a. en boksamling, bestående framför allt av historia och statskunskap, av en moster, änka efter överintendenten Gustaf Nils Clodt. Under överstekammarjunkaren Gustaf Trolle-Bondes (1773—1855) tid som bibliotekets ägare erhöll det nya och betydande tillskott, och även under senare ägare blev det ej ringa utökat. Den ursprungliga delen av biblioteket hade av Gustaf Bonde gjorts till fideikommiss men förstördes vid Sävstaholms brand 1762, Det senare tillkomna, mycket omfattande biblioteket, som uppgick till cirka 20,000 band, försåldes vid ett antal bokauktioner i Stockholm 1921—22 i samband med godsets styckning och försäljning. Biblioteket innehöll bl. a. en del sällsynta verk i alkemi och astrologi. Över handlingarna på pergament trycktes 1855 en förteckning, som ingår i »Handlingar rörande Skandinaviens historia«, del 36, och 1869 utgavs av H. Forssell en förteckning över pappershandskrifterna i S:s bibliotek, tryckt i »Historiska handlingar«, del 7. Sedan 1911 är Sävstaholmssamlingen av pergamentsbrev och pappershandskrifter jämte det grevliga Bondeska släktarkivet deponerad i Riksarkivet. C.M.Carlander: Svenska bibliotek och ex-libris, 2 uppl., II, 1905, s. 260—64. N. P. Söderman, Carl (1824—84), svensk antikvariatsbokhandlare. S. innehade under 1850- och 1860-talen ett känt antikvariat i Stockholm. Han säges ha varit en mycket originell personlighet med ett utomordentligt minne för böcker och boktitlar. Han var en av stiftarna av »Stockholms schacksällskap«. I.A.Bonnier & A.Hånell: Anteckningar om svenska bokhandlare, II, 1935, s. 178—79. P. Södđerstam, Simon (1882—1952), kunglig boktryckare, blev efter skolstudier i Uppsala anställd hos → Almqvist & Wiksells tryckeri 1894, erhöll därefter typografisk utbildning i Stockholm samt var anställd vid olika tryckeriföretag, till dess han 1918 grundade + Nordisk rotogravyr. N. P. Södersten, Stig (född 1904), svensk tecknare och målare. S, har studerat vid Konstakademin och har vistats ett par år på Bali. S. debuterade som bokillustratör med teckningar till två flickböcker av Birgitta Claesson. 1947 utkom »Ett skepp kommer lastat«, J.Steinbecks »Möss och människor« och samme författares »Den röda ponnyn«, alla med tecknin-