410 Tegnér — Tekniska högskolans bibliotek, Kungliga »Lunds universitets historia« (innehållande biografier med bibliografier över hela akademistaten; del 1 av M. Weibull), »Kongl. bibliotekets samling af svenska brefvexlingar« (i »Kongl. bibliotekets handlingars«, 1880) samt den för Tegnérforskningen betydelsesfulla utgåvan av »Esaias Tegnérs efterlemnade skrifter« (I—III, 1873—74). T:s valda skrifter (6 bd) utgavs 1904—06 med biografisk inledning av H. Schück. Minnesteckning av E. W. Dahlgren (Lefnadsteckningar öfver K. Vet. Akad:s ..…. ledamöter, 4, 1912). K. G Tegner, Hans Christian Harald, (1853—1932), dansk Illustrationskunstner. Tegner og Maler, Som Søn af I. W.→ Tegner kom T. i Lære i Faderens litografiske Etablissement og besøgte derefter Kunstakademiet i København, Han begyndte tidligt at tegne til københavnske Ugeblade, bl. a. til Vittighedsbladet »Punsch«. Hans første store Arbejde og det, hvormed han slog sit Navn fast, var Illustreringen af Ernst Bojesens »Jubeludgave« af Ludvig Holbergs Komedier (1883— 88), hvortil han forud gjorde meget omfattende Studier for i sine Tegninger — der gengives dels i Træsnit dels i fotografiske Ætsninger — at ramme Holberg-Tidens Stil og Atmosfære. Han illustrerede ogsaa — dog med mindre Held — »Verdensudgaven« af H.C. Andersens Eventyr (1900), Det var ikke alene som Illustrator T. øvede en Indsats indenfor dansk Bogkunst; han tegnede en lang Række Bogomslag og leverede Forlæg til talrige + komponerede Bind, de sidste især for P.G. Philipsens Forlag, ligesom han gav Udkast til mange kunstneriske Privatbind (bl. a. for Anker Kyster og J.L. Flyge). Ogsaa som Exlibris-Tegner var T. virksom. H. Brøchner: Hans Tegner (Bogvennen, IV, 1914); H.S. Hendriksen: Hans Tegners Exlibris (Aarbog for Bogvenner, I, 1917); G. Hentze: Hans Tegner (Skønvirke, VIII, 1922). E. D. Tegner, Isaac Wilhelm (1815—93), dansk Litograf. Kom først i Malerlære, besøgte (1831—34) Kunstakademiet i København og lærte derefter det litografiske Haandværk i et mindre københavnsk Stentrykkeri. Fra 1838—50 arbejdede han hos E. Bærentzen & Co., hvorefter han sammen med Ad. Kittendorff grundlagde det senere bekendte litografiske Etablissement Tegner & Kittendorff i København. T.s Speciale var Portrætlitografiet. Med Christian VIII’s Støtte foretog han flere Rejser til Tyskland og Frankrig, og han udviklede sig til en meget habil Tekniker. Han blev sin Tids mest benyttede Portrætlitograf og litograferede ialt ca, 1500 Portrætter, hvoraf langt de fleste udførtes i Tegner & Kittendorffs Etablissement. Litografien i Danmark, udg. af Dansk Litografisk Principalforening, 1922, S. 52—55. E. D. Teigen, Per (født 1915), norsk tegner og illustratør. Har illustrert en rekke bøker, bl. a. av Ingeborg Refling Hagen, med hennes (psevdonym Hans Haga) »Første natt. Møllekammerset 1« (1936) og »Annen natt. Møllekammerset 2« (1937), som de viktigste. Dessuten »Norske folkeeventyr for børn. I utval ved Oskar Braaten« (1939) og billedbøker. Hans tegninger har en realistisk karakter i slekt med Reidar Aulies, men viser også en frodig humor. De kan være noe stive og skjematiske, men er i regelen godt tilpasset det typografiske utstyr. Har også laget ex-libris (utgitt i utvalg 1946). R. R. Tekniska högskolans bibliotek i Helsingfors. Biblioteket torde kunna räkna sin tillblivelse från 1849, då Tekniska realskolan började sin verksamhet. Ar 1879 blev skolan utvecklad till ett polytekniskt institut och år 1908 till en teknisk högskola. Biblioteket omfattade år 1944 ca. 75,000 band och under normala förållanden beställdes ca. 350 utländska tidskrifter, Biblioteket hade sina utrymmen i högskolans huvudbyggnad. I början av år 1944 lades biblioteket helt och hållet i aska genom ryska flygbomber, — den största bibliotekskatastrofen i Finland efter Abo brand 1827. Efter vapenstilleståndet 1944 har man med energi och framgång återuppbyggt biblioteket. Redan 1954 var det större till volymantalet än före branden och det är försett med en förstklassig apparatur för mikrofilmarbeten. Det har tills vidare fått nöja sig med en provisorisk lokal, i väntan på högskolas nybygge utanför Helsingfors stad. Bibliotekarie sedan 1945 är Marjatta Myrberg. — Förutom detta centralbibliotek har högskolan ett antal avdelningsbibliotek, som till största delen bevarats genom krigsåren. M. H a v u: Tekniska högskolans bibliotek, Helsingfors (Tidskrift för dokumentation, V, 1949). K.-E. H. Tekniska högskolans bibliotek, Kungliga, Stockholm, Sveriges största tekniska specialbibliotek. — Redan i Teknologiska institutets (fr.o.m. 1877 Kungl. tekniska högskolan) första stadgar 1826 fastställes att institutet skulle ha ett bibliotek och i ett 1828 utfärdat reglemente bestämmes att biblioteket skall va-